- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
273-274

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyromantik ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

273

Nyromantik

274

märkta mästare i A. Man zon i (1785-1873), hvars
historiska roman "I promessi sposi" är af stor
betydelse, och den djupsinnige pessimisten G. Leopar
di (1798-1837). - I de slaviska länderna företrädes
riktningen af ryssarna A. Pusjkin (1799-1837), närmast
en byronian, och M. L e r-m ön to v (1814-41) samt af
polacken A. Mickie-wicz (1798-1855). - I Danmark firar
nyromantiken sitt genombrott i 1800-talets första år
efter den norsk-tyske naturfilosofen och mineralogen
H. Stef-fens’ föreläsningar genom A. öhlenschlägers
(1799-1850) nordiskt romantiska diktning, särskildt
genom hans sagospel och nordiska tragedier och epos;
vidare märkas här den folklige religiöse nyromantikern
N. S. F. Grund t vi g (1783- 1872), den tyskfödde
filosofiskt anlagde lyrikern S. S t a f f e l d t
(1769-1826) af mystiskt panteistiskt skaplynne samt
den känslosamme hyperromantikern B. S. Ingemann
(1789-1862), mest bekant för sina historiska romaner.

I Sverige frambryter nyromantiken några år senare. Den
visar sig i olika grenar. Den stridbaraste truppen
är fosforisterna - den s. k. nya skolan -, hvilka
öppet uppträdde som den akademiska riktningens och
dess efterföljares motståndare. Första uppslaget
till nyromantiken hos oss får väl sökas i det lilla
studentsällskapet Vitterhetens vänner, som stiftades
1803 och bland hvars medlemmar voro L. Hammarsköld
och Kl. L i v i j n, som emellertid till en början
snarare stodo under inflytande af "sturm und dräng"
Då sällskapet upplöstes 1805, hade de emellertid tagit
intryck af den tyska nyromantiken. 1807 stiftades
i Uppsala sällskapet Musis Amici, sedermera kalladt
Auroraförbundet, där Vitterhetens vänners sist invalde
led. den unge P. D. A. Atterbom var den märkligaste
medlemmen; jämte honom må nämnas V. F. Palmblad,
Hedborn, Elgström, Ingelgren. 1809 hade Hammarsköld
sammanträffat med två lundensare, som hyllade samma
åsikter, K. A. A gar d h och J. K. Askelöf; dessa
samverkade i bladet "Polyfem" 1809-12, som blef den
nya skolans första stridsorgan hos oss och där i
synnerhet Hammarsköld offentliggjorde en del satirer
mot gamla skolan, under det att äfven allvarliga
artiklar däri upptogos; dessutom utgaf Hammarsköld
en allvarlig tidskrift "Lyceum", men denna upphörde
snart, helst Uppsalagruppen i midten af 1810 börjat
utge en stor tidskrift "Phosphoros" (1810-13), där
"fosforisterna" häfdade sitt program och meddelade
arbeten. Vidare utgafs från denna krets "Poetisk
kalender" (1812-22) och "Svensk litteraturtidning"
(1813-24). Striden fördes med mycken bitterhet
under ett årtionde, och motsidans talan fördes af
P. A. Wallmark i hans "Journal" med understöd af
Leopold, Järta och andra. Äfven den urspr, utanför
skolorna stående Tegnér inblandades i striden. Det
sista betydande polemiska inlägget var parodien
"Markalls sömnlösa nätter" (1820-21), i hvars första
del Hammarsköld hade huf-vudandelen med bistånd af
Sondén och Atterbom, under det att den andra natten
företrädesvis var skrifven af K. F. Dahlgren med
bistånd af Livijn. Fosforisternas diktning, som till
en början led af en del både inre och yttre brister -

dunkel, förkonstling, svulst och ordkram -, innebar
dock både med hänsyn till diktningens innebörd
och språkform en afgjord föryngring och ingöt nya
poetiska värden i svensk poesi. Deras främste skald
var Atterbom ("Blommorna", "Lycksalighetens ö", "Fågel
blå", ofullbordadt); jämte honom märkas lyrikern
Elgström, psalmisten Hedborn, novellisten Palmblad,
humoristen Dahlgren, den Atterbom närstående lyrikern
"Euphrosyne" (fru J. K. Nyberg). Som kritiker
verkade Hammarsköld, Atterbom, Palmblad. Vid
sidan af fosforismen funnos emellertid äfven
andra nyromantiska riktningar. En sådan framträdde
bl. a. i det vänskapsförbund, som bildades 1811 under
namn af Götiska förbundet och där den nationella
nyväckelsen hade sin härd; den gamla götiska rörelsen
förknippades här med nyromantiska idéer och reaktion
mot upplysningstidens idéer. Under det att en af
göterna, Tegnér, ställde sig afvisande mot den mera
utpräglade romantiken, intog däremot Geijer till den
ett vänligt förhållande. Geijer gaf ock så väl i sin
ungdomsdiktning som ock i sina tidigaste broschyrer
(t. ex. 1810 års täflingsskrift om inbillningskraften
och skriften om falsk och sann upplysning) uttryck för
nyromantiska idéer. Inom Götiska förbundet arbetades
ock för samlande af folkvisor och folksägner och
utgifvande af medeltidslitteratur (Rääf, Afzelius,
Geijer, G. V. Gumselius, J. H. Schröder). Andra
nyromantiker inom vår svenska diktning äro enslingar
som den geniale sensuelle grubblaren S t a g-n e l i u
s och Vitalis, och i A l m q u i s t s författarskap
spelar likaledes nyromantiken en icke ringa roll,
om han också i sina senare arbeten utvecklar andra
åskådningssätt och egenskaper. Äfven en hel del
af tidens mera eklektiska skalder röjer afgjordt
nyromantiska drag, t. ex. N i-c a n d e r. I politiskt
och kulturellt afseende voro de fleste nyromantikerna
representanter för den konservativa och "ultraistiska"
riktning, som särskildt under 1820-30-talen hade sitt
hem i Uppsala.

Litt.: R. Haym, "Die romantische schule" (1871; 2:a
uppl. 1906), G. Brändes, "Hoved-strömninger i det
19:e aarh:s litt." (1873-90; sedan i "Sami. skr."),
Th. Gautier, "Histoire du romantisme" (1874),
V. Vedel, "Studier över guldalderen i dansk digtning"
(1890), Vilh. An-dersen, "A. Oehlenschläger" (3 bd,
1899-1900), R. Huch, "Bliitezeit der romantik" (1899;
3:e uppl. 1908) och "x^usbreitung und verfall der
romantik" (2:a uppl. 1908), 0. F. Walzel, "Deutsche
romantik" (2:a uppl. 1910), H. A. Beers, "A history
of english romanticism in the XVIII century" (1899)
och "A history of english romanticism in the XIX
century" (1901), M. Joachimi, "Die weltanschau-ung
der deutschen romantik" (1905), och J. Marsån, "La
bataille^romantique" (1912). Den romantiska skolan i
Sverige behandlas i våra större litteraturhistoriska
verk samt dessutom i arbeten af A. Fryxell
("Bidrag till Sverges litteraturhistoria", 1860-62),
K. V. Bottiger ("Auroraförbundet i Upsala", 1874),
B. Norling ("Nya skolan bedömd i litteraturhistorien",
1880), G. L. D. Frunck ("Bidrag till kännedomen om
nya skolans förberedelser och första utveckling (till
år 1811)", 1889, och "Bref rörande nya skolans hi-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:37 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0155.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free