- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
281-282

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyslotts prosteri ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

281

Nyslotts prosteri- Nystad

282

privat flickskola, vidare en modern badinrättning,
det s. k S:t Olofs bad, som sommartid är ganska väl
besökt. N, bildar jämte Sääminge ett imperiellt
pastorat af l:a kl. och har gemensam kyrka med
Sääminge församling. Staden, hvars uppkomst torde
gå tillbaka till slottets äldsta tid, erhöll
uppstadsrätt 4 okt. 1816. - 3. Se V ask-När v
a. 1. A. G. F. L. \V:sonM. 2. A. G. F.

Nyslotts prosteri, i Nyslotts stift, Finland,
omfattar Sääminge, Kantasalmi, Kangaslampi,
Heinä-vesi, Kerimäki, Savonranta, Enonkoski och
Sul-kava socknar samt Nyslotts stadsförsamling. Areal
4,891 kvkm. 56,932 inv. (1910). A. G. F.

Nyslotts stift, i Finland, inrättades vid den
omreglering af biskopsstiften, som egde rum till
följd af förordningen af 8 okt. 1895, hvilken
reglering genomfördes från 1897 års början. Stiftet,
som har sitt namn efter Nyslotts stad, där dess
säte är förlagdt, omfattar Yiborgs och S:t Michels
län samt karelska andelen (Ilomants’, Libelits’
och Pielisjärvis härad) af Kuopio län. Landareal
69,083 kvkm. 865,175 inv. (1910). De till stiftet
hörande prosterierna äro 12, af hvilka 10 (Nyslotts,
Jokkas’, S:t Michels, Heinola, Yillman-strands,
Fredrikshamns, Yiborgs, Kexholms, Jääs-kis,
Sordavala) med 92 församlingar öfverförts från
Borgå stift och 2 (Karelens nedre och Karelens
öfre kontrakt) med 21 församlingar från Kuopio
stift. Af församlingarna äro 98 moder- och återstoden
kapellförsamlingar eller predikogällför-samlingar.
A. G. F.

Nysning, med., en krampaktig utandningsrörelse, vid
hvilken utandningsluften häftigt spränger upp den
medelst läppar och tunga slutna munnen. Nysningen
utlöses reflektoriskt från slemhinnan i näsan,
och nervreflexen förmedlas sannolikt genom nervus
ethmoidalis. Nysningen kan alltså framkallas genom
retande inverkan på nässlemhinnan, t. ex. af katarr,
såsom akut snufva - nysningen är ofta ett af snufvans
tidigaste symtom - eller af främmande ämnen, snus,
flera slags lukter o. s. v. Stundom framkallar stark
solbestrålning af näsan nysning. Som sjukdomsymtom
fordrar nysningen endast sällan någon behandling.
I- H.

Nysom, Hans Hein Theodor, norsk militär, ingenjör och
politiker, halfbroder till A. D. S. Hjorth (se d. o.),
f. 5 sept. 1845, d. 27 aug. 1903, var 1866-76 militär,
1877-81 sekreterare i "k. vasdragskommissionen",
medverkade vid flera af landets största
kanalarbeten och vattendragsregleringar samt
deltog i utarbetandet af Sverdrup- Hjorthska
härordningsförslaget. 1891-93 var N. minister för de
offentliga arbetena i Steens första och 1898-1900
i hans andra ministär. Som sådan framlade han
den omfattande plan för järnvägsbyggnaderna,
hvilken genomfördes 1894-1908. 1900 blef
N. generaldirektör för Norges statsbanor.
K. V. H.

Nyspulver, bot. Se Ye rät rum.

Nyssa L., bot., växtsläkte, som förr fördes
till fam. Cornaceaz, men som nu, jämte släktena
Camp-totheca och Daridia, bildar en egen, till
serien Myrtiflorce hörande fam., Nyssacece. De
6 Nyssa-arterna, som växa i Ostindien, öst-Asien
och atlantiska Nord-Amerika, äro träd eller buskar
med spiralställda, hela blad utan stipler och små
po-lygarna blommor. Frukten är stenfruktartad. Af

nordamerikanska arters rotved förfärdigas de
s. k. tupelostiften, som svälla starkt i vatten och
användas i kirurgien på samma sätt som Stipites
Laminaria (se d. o.). - Fossila Ni/ssa-arter äro
angifna från Europas, Amerikas och äfven Spetsbergens
tertiära aflagringar, men det är i de flesta fall
ovisst, om de verkligen höra till släktet i fråga.
G- L-m. A. G. N.

Nyssäceae, bot. Se Nyssa.

Nyssjuka, veter., en katarr i näsans och dess bihålors
slemhinna hos får, uppkommen genom inträngande af
"fårstyngets" larver. Sjukdomen uppträder under höst
och vinter, i synnerhet på Gott-land, samt visar sig
därigenom, att fåren ofta nysa, hvarjämte utflöde af
varblandadt slem från näshålan inställer sig. Någon
gång blir vid en kraftig nysning en eller annan
larv utkastad från näshålan. Då larverna mot våren
(mars-maj) blifvit fullvuxna, vandra de ur näshålan
och förpuppas i marken; efter 6-7 veckor är insekten
färdigbildad, hvarefter honan lägger sina ägg i
fårens näsborrar. Till förekommande af sjukdomen
brukar man vid tiden för fårstyngets äggläggning
be-stryka fårens näsborrar med hjorthornsolja, och
inom hjord, där sjukdomen förekommer, söker man
under därpå följande höst flera gånger framkalla
stark nysning hos fåren genom att strö torrt
snus eller pulver af hvit nysrot i krubban för
att därigenom få så många som möjligt af larverna
utkastade, innan de ännu hunnit intränga långt i
näshålan eller framkallat den omnämnda katarren.
C. A. L.*

Nysson, zool. SeRofsteklar.

Nystad (fi. Uusikaupunki), stad i Åbo län,
Finland, belägen vid en vik af Bottenhafvet,
som där erbjuder en god och bekväm hamn af 3,5–5,9
m. djup. Staden upptar en ytvidd af 39 har och eger
underlydande mark till en areal af 15,1 kvkm., 4,649
inv. (1911), flertalet finsktalande. Tullinkomsterna
utgjorde 1903–12 i genomsnitt 89,000 mark
årligen. Förnämsta utförselartiklar äro trävaror,
hafre och stenartiklar. 1910 var handlandenas
antal 39. Rederirörelsen är betydlig. Handelsflottan
räknade 1911 22 större segelfartyg om tillsammans
12,448 reg.-ton samt 1 ångfartyg om 40 reg.-ton. De
taxerade inkomsterna utgjorde 1911 1,844,000
mark. Stadskommunens utgiftsbudget steg 1910
till 418,000 mark. Stadens gäld var s. å. 264,000
mark. I staden finnas ett af kommunen bekostadt
finskt lyceum för gossar och flickor, ett berömdt
orgelbyggeri och flera fabriker (15 år 1911, med ett
bruttotillverkningsvärde af 1,738,000 mark). N. utgör
på finska sidan ändstationen för den telegrafkabel,
som under Ålands haf är sträckt mellan Sverige och
Finland. N:s stads- och landsförsamling bilda ett
imperiellt pastorat af 3:e kl., Vehmo prosteri, Åbo
ärkestift. Areal 52 kvkm. 5,228 inv. (1910). – Stadens
anläggning förskrifver sig från Gustaf II Adolfs

illustration placeholder
Fig. 1. Nystads vapen.


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:52 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free