Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki / 283-284 (1914) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nyslotts prosteri ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

besök i Finland 1616, då han gaf befallning, att en
stad skulle anläggas på Männäis bys mark (ett stycke
från hafvet) i Nykyrko socken, där en betydande
veckomarknad hölls. Året därpå bestämdes
likväl, att staden skulle byggas å dess nuv. plats,
på Mäyhälä bys egor. Efter slaget vid Napo (1714)
besattes N. af ryssarna med redutter och dem
förbindande linjer. Historiskt bekant är N. genom
det fredsslut, som där ingicks mellan Sverige och
Ryssland 30 aug. (g. st.) 1721, hvilket ändade
Stora nordiska kriget (i Finland kalladt "Stora
ofreden"). Sverige afträdde Livland, Estland,
Ingermanland samt en del af Karelen, hvaremot
tsaren betalade 2 mill. rdr samt förband sig att
låta svenska kronan i Riga, Reval och Arensburg
årligen uppköpa spannmål för 50,000 rubel. Tsarens
i § 7 afgifna löfte att icke blanda sig i Sveriges
"domestique ärender", såsom regeringsformen och
successionsordningen, utan fast hellre söka att
hindra och förebygga allt hvad som däremot förehades
anfördes längre fram af Ryssland som en förpliktelse
att upprätthålla frihetstidens för Sverige slutligen
så olycksbringande statsskick. Fredsunderhandlare
voro på svensk sida grefve J. Lillienstedt och
frih. O. R. Strömfelt, på rysk grefve J. D. Bruce
och H. J. F. Osterman. – Allmogen i trakten
af N. dref fordom, särskildt på Stockholm, en
synnerligt liflig handel med hemgjorda träkärl och
sysselsätter sig ännu mycket med nämnda hemslöjd.
A. G. F.

Fig. 2. Situationsplan af Nystad.

Nystagmus (af grek. nystagmos, hufvudets
nickande under sömnen), med., en mycket egendomlig
åkomma, bestående däri, att ögonen (vanligen
äro båda angripna) befinna sig i en oupphörlig
rörelse. Allteftersom denna rörelse är pendlande
från sida till sida eller uppifrån nedåt eller
roterande eller blandad, talar man om N. oscillatorius
(horizontalis eller verticalis), N. rotatorius eller
mixtus. Åkomman är dels en följd af medfödd eller
i den tidigaste barndomen förvärfvad svagsynthet,
dels orsakad af vissa sjukdomar i det centrala
nervsystemet, men dels ock en yrkessjukdom. I första
fallet är den vanligen oscillerande. Patienterna märka
själfva ej åkomman, som är obotlig. Som yrkessjukdom
uppträder den hos bergverksarbetare under vissa
förhållanden vid arbetet, är af roterande typ och
iakttages af arbetaren därpå, att ljusa punkter
(aflägsna lyktor o. d.) te sig som små ringar. Denna
form botas genom ändring af arbetet. Nystagmus kan
äfven som öfvergående symtom utlösas från innerörat
genom sjukdomar eller genom insprutningar i yttre
hörselgången.
G-d.

Nystavaren, tidskrift. Se Rättstavningssällskapet.

Nysted, dansk småstad på Lollands södra kust. 1,479
inv. (1911). Den har endast ringa handel och
industri, men något fiske och sjöfart. 1409 fick
N. stadsrättigheter. Dittills voro invånarna
hofveribönder åt det närbelägna Aalholms slott. -
Se C. A. Hansen, "Nysted 1409-1909" (1909).
E. Ebg.

Nysten [nistã’], Pierre Hubert, fransk läkare, f. 1774
i Liège, d. 1818 i Paris, är mest bekant genom sin i
förening med Joseph Capuron och Jacques Simon Chaudé
på Brossons initiativ efter hans anvisningar och på
hans förslag 1810 utgifna 2:a uppl. af "Dictionnaire
de médecine" (1:a uppl. utgafs 1806 af Capuron),
hvars 3:e-9:e uppl. (1814-45) med föga rätt gingo
under N:s namn ensamt. Detta verk, som varit af stor
betydelse för det medicinska studiet i Frankrike,
blef sedermera tillökadt och fullständigt omarbetadt
i 10:e uppl. (1855) af E. Littré och Ch. Robin
(fr. o. m. 12:e uppl., 1865, försvann N:s namn från
titelbladet; 18:e uppl. 1897).
(R. T-dt.)

Nystfot l. Nystvinda, gammalt redskap för
underlättande af garnhärfvors uppnystning för hand,
består af en fotställning med en axel, på hvilken
löper ett naf med utstående armar, i hvilkas ändar äro
anbragta krokar eller klykor för härfvans upphängning
på lämpligt afstånd från axeln (se fig.). Nafvet
roterar med härfvan, allteftersom uppnystningen
fortskrider.
G. H-r.
Nystfot. (Nordiska museet.)

Nystreck, artill. Se Streck.

Nysträ, bot. Se Mahogny.

Nyström, Per Olof, ämbetsman, psalmist, f. 1764
i Ystad, d. 1830 i Karlskrona, blef student i
Lund 1780, ingick efter aflagd ämbetsexamen i
Amiralitetskollegium i Stockholm och blef 1787
revisor i dess kammar- och sjömilitiekontor. Efter
att ha innehaft en mängd uppdrag och befattningar
af skilda slag befordrades han 1825 till
öfverkommissarie vid flottan och erhöll 1827
amiralitetskammarråds titel. N. var led. i en
kommitté för upprättande af nytt förvaltnings- och
redovisningsreglemente för flottan samt biträdde
vid redaktionen af detsamma. N. idkade i yngre år
vitterhet, men framträdde aldrig offentligt, ja
offrade kort före sin död sina flesta handskrifter
åt lågorna. Känd och högt aktad blef N. däremot
som psalmsångare. Redan i profpsalmboken af 1793
intogos tre af hans psalmer, för hvilka han 1792
belönats af Svenska akad. Sedermera blef han
medarbetare i 1814 års psalmboksförslag, där fyra
psalmer äro författade af honom. Två af dessa,
lindrigt öfversedda af Wallin, ha ingått i 1819 års
psalmbok, n:r 260 (O Gud, all sannings källa) och 475.
-rn.*

Nyström, Per Axel, arkitekt, f. 23 febr. 1793
i Stockholm, d. där 31 dec. 1868, började tidigt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>