Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nägeli ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vara anställd "i konungens eller rikets tjänst".
Öfriga valbarhetsvillkor, med afseende på ålder,
frejd och medborgerlig ställning i öfrigt äro ganska
stränga. Nämndeman väljes för sex år, men den valde
eger rätt att afgå efter två år. Han uppbär icke
någon lön, men åtnjuter vissa förmåner och eger
för vissa förrättningar rätt till ersättning
efter taxa. Jfr Häradsdomare och Häradsrätt
I. Afz.
Nämndforsen. Se Ångermanälfven.
När, socken i Gottlands län, Södra häradet. 3,625 har.
916 inv. (1912). N. bildar med Lau ett pastorat i Visby
stift, Södra kontraktet. Vid fiskeläget Närshamn
byggdes 1711-13 ett batteri för 5 kanoner midt emot
Närs holme och ett för 6 kanoner på Kapelludden. 1719
bestämdes, att batterierna skulle bibehållas, men
de fingo det oaktadt förfalla.
L. W:son M.
Näragar, bot. Se Närlösning.
Nära vind, sjöv. Ett fartyg
säges styra eller segla "nära vind", då det - med
seglen ställda för bidevindsegling - styr i sådan
riktning, att seglen nätt och jämnt stå fulla. Ett
fartyg, som i högre grad än flertalet andra eger
förmåga att "ligga nära vind", är en god kryssare,
för så vidt icke dess fart är ringa eller afdriften
stor. Jfr Bidevind.
R. N.*
Nærbö, härad och socken på Jæderen, Stavanger
amt, Norge. 60,31 kvkm. 1,986 inv. (1910).
Omfattande jordbruksskötsel. Under uppförande
är en tvångsarbetsanstalt vid Opstadfeltet,
där fångarna skola sysselsättas med jordbruk. Genom
N. går Jæderbanan.
Närdinghundra. 1. Härad i Stockholms län, ingår i
Norra Roslags domsaga och fögderi samt omfattar
socknarna Almunge, Knutby, Faringe, Bladåker,
Ununge och Edsbro. 67,264 har. 8,987 inv. (1912).
- 2. Kontrakt i Uppsala stift, omfattar de fem
pastoraten Almunge; Knutby med Faringe; Ununge
med Edsbro; Edebo; Häfverö med Singö. 89,348
har. 14,280 inv. (1912).
Närgelatin [-jelatln], bot. Se Närlösning.
Næring, no., i Finmarken, Norge,
tvärbrant mot hafvet stupande fjäll, ofta en
udde med flat, vidsträckt, vegetationslös platå på
toppen.
K. V. H.
Näring (Nutrition). 1. Fysiol.,
den blandning af organiska och oorganiska ämnen,
som för organismens vidmakthållande måste tillföras
densamma. Näringen består af olika näringsmedel, som
i sin ordning äro sammansatta af näringsämnen. Många
olika faktorer inverka på den mängd näring (eller
föda), som kroppen behöfver. Så t. ex. ställer
sig näringsbehofvet olika alltefter ålder, kön,
kroppsstorlek, mer eller mindre ansträngande
kroppsarbete och olika klimatiska förhållanden. För
att en näring, hvad människan vidkommer, skall
anses rationell, fordras bl. a., att den skall
innehålla en lämplig blandning af animaliska och
vegetabiliska födoämnen och vara lätt att assimilera,
vara smakligt anrättad och lämpligen fördelad på
måltider. Jfr Assimilation 2, Födoämnen, Matsmältning
och Måltid. - 2. Bot. Växtens näring är en af många
olika verksamhetsyttringar sammansatt lifsförrättning
hos växten, hvarigenom densamma utvecklas, tillväxer
och underhålles. Till det, som rörande de högre
växternas näring är afhandladt i artiklarna
Andning, Assimilation och Blad, må här följande
tilläggas. Näringsverksamhet försiggår i alla de
växtdelar, som äro stadda i utveckling och tillväxt;
men näringsmedlen upptagas genom rötterna och
bladen. De i jorden befintliga upplösta näringsmedlen
upptagas medelst diffusion genom rotöfverhudens och
rothårens väggar. Rotlösa växter - vissa epifyter (se
Tillandsia) och vattenväxter - upptaga den i
vatten lösta näringen genom bladen. Rothåren afsöndra
koldioxid och andra syror eller sura salter och
kunna därigenom bringa olösliga ämnen i lösning. De
i vattnet lösta ämnena (näringsvattnet) diffundera
från cell till cell och till kärlen, en rörelse, som
betingas dels genom rottrycket (se d. o.), dels genom
den sugning, som uppkommer genom transpirationen (se
d. o.). Af gaser upptages syre af växtens alla delar,
koldioxid hufvudsakligen af bladen. - Så vidt man
hittills känner, äro följande ämnen, förutom vatten,
alldeles nödvändiga för en klorofyllförande växts
välbefinnande, nämligen kväfve, svafvel, fosfor,
järn, kalium, kalcium och magnesium, hvilka i form
af salter upptagas lösta i vatten. Härtill komma kol
ur luftens koldioxid samt syre. Mindre nödvändiga,
men dock i vissa växter alltid förekommande under
normala förhållanden äro: kiselsyra (i gräsens strån),
natrium, klor, jod, mangan och aluminium. Kväfvet
upptas i allmänhet ur oorganiska nitrater, mera sällan
äfven ur organiska kväfveföreningar, såsom fallet
är med leguminoserna (se Assimilation, sp. 242),
orkidéerna (se Mykorrhiza) och de insektätande
växterna (se d. o.). Svafvel och fosfor upptagas
ur sulfater och fosfater, järn, kalium, kalcium
och magnesium ur dessa metallers salter. Om dessa
ämnens betydelse för växtens normala utveckling se
Vattenkultur. De af växten upptagna och
assimilerade näringsämnena användas direkt för dess
tillväxt och utveckling eller aflagras på bestämda
platser för kommande behof. Det eger sålunda rum en
ämnesförflyttning eller ämnesvandring genom växtens
delar; och för att möjliggöra densamma upplösas
åter de aflagrade byggnadsämnena och omsättas i
andra lösliga föreningar, som sedan vandra från
cell till cell, tills de uppnå användnings- eller
förbrukningsplatsen; se vidare Reservnäring.
- Under näringsverksamhetens fortgång uppstå
s. k. biprodukter, som icke ega någon användning
som byggnadsämnen samt bli kvar i de celler, där
de alstrats. Sådana ämnen äro t. ex. alkaloider,
mjölksafter, flyktiga oljor, kalciumoxalat,
glukosider, harts m. m. Dessa ämnen ha ofta stor
ekologisk betydelse som skyddsmedel. - 3. Verksamhet,
som ger lifsuppehälle. Se Näringsfrihet.
1. E. O. H. 2. O. T. S. (G. L-m.)
Näringsfrihet. Med näring torde man böra
förstå en i en viss riktning fortgående
verksamhet, gemenligen bestående af ett
visst slag af förrättningar och med timligt förvärf
till ändamål. Näring kan innefattas under benämningen
yrke. Många särskilda slag af verksamhet, enhvar
likaledes bestående af enahanda slag af förrättningar
och beredande åt sin idkare timligt förvärf, kallas
nämligen yrken, ej näringar. Däremot kan hvarje näring
benämnas yrke. Så betecknar man läkarens, konstnärens,
vetenskapsmannens verksamhet med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
