- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
335-336

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Näringsrätt ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

troligen en gång hetat När – jfr sockennamnet När
och bynamnet Närs på Gottland –, ett gammalt
ord, som är nära besläktadt med ortnamnen Nora,
Norsälfven, Norge och Nürnberg), och till att
börja med blott afsett "Närborna" i Närboås
(numera Norrbyås) socken s. ö. om Örebro och i
centrum af Närkes äldsta bygd. Se Noreen, "Svenska
etymologier" (1897, s. 24 ff.), och J. Sahlgren,
"Landskapsnamnet Närke" (i "Sv. landsm.", 1911).
K. S.* Ad. N-n.

Närkes folkmål är närmast besläktadt med
dialekterna i sydvästra Södermanland samt i norra
och östra Östergötland. Jämte dessa räknas målet
till de medelsvenska dialekterna. Med de öfriga
medelsvenska målen har Närkesmålet bl. a. följande
gemensamma drag: tje-ljud utan explosion;
"tjockt" l och tungspets-r samt af dessa beroende
"tjocka" ljud; bortfall af d i inljud och slutljud,
t. ex. spae, spade, bo, bod, binna, binda, bann,
band; bortfall af "enkelt" n i obetonadt
slutljud, t. ex. nysta, nystan, halle, hallon;
öfvergång af a till öppet å-ljud framför nd,
ng, ld, t. ex. ånnra, anderstång, sånn, sand,
ånne, andedräkt, tång, mångfålla, bladmage;
kvarblifvande af a framför nk, t. ex. skank, stanka,
(öl-)stånka, kanka, kånka; öfvergång af fsv.
kort o (utom i regel framför ck, gg, ng) till ett
ö-liknande ljud; de svaga maskulina och feminina ha
antagit nominativens form, t. ex. skugge, vassle,
måse, mossa, och harka, kratta, rifva, räfsa; starka
fem. ha i bestämd form ändelsen -a, t. ex. sänga,
sängen, koa, kon. Om Närkesmålets egendomligheter
må i öfrigt nämnas: 1) "Surrande" i och y
förekomma i alla ställningar utom framför
ck, gg och ng öfver hela den egentliga
Närkesslätten (ej som i äldre arbeten uppges blott i
Viby, Hardemo och Mellösa socknar) samt i området
mellan denna och Östergötland (i hvars angränsande
delar det äfven förekommer); 2) i Östra Närke öfvergår
fsv. kort o till ett mellanljud mellan ö och
ä, som i äldre dialektologiska arbeten rent af
betecknats som a. Närmast kan det jämföras med ett
mycket öppet ä. I de västra och norra delarna af
länet motsvaras det af ett mellanljud mellan ö
och å; 3) Starka mask. och fem. samt starka fem. ha
i plur. best. form ändelsen -ar (eller -a) med
långt slutet a, t. ex. hästar, hästarna, sängar,
sängarna; svaga fem. ha i best. form sing. ändelsen
-a (med långt slutet a-ljud), t. ex. piga, pigan;
verb af typen kalla böjas: inf., imperf.,
supin. kalla, perf. particip kallat(er) eller
kalla(r), verb af typen tro, böja: inf. tro,
böja, imperf. trodde, böjde, supin. trodd eller
trott, böjd eller böje. Under de sista årtiondena
har Närkesmålet alltmer påverkats af "riksspråket".
Flera af målets mest karakteristiska drag äro redan
på väg att utplånas. De viktigaste tryckta källorna
för kännedomen om målet äro G. Djurklou, "Ur
Nerikes folkspråk och folklif" (1860) och "Sagor
och äfventyr berättade på svenska landsmål" (1883),
H. Hofberg, "Allmogeord i Vestra Nerikes
bygdemål" (i "Föreningens för Nerikes folkspråk
och fornminnen verksamhet", 1859–60) och "Nerikes
gamla minnen" (1868), B. Hesselman, "De korta
vokalerna i och y i svenskan" (1909–10), J. Sahlgren,
"Edsbärgs härads sjönamn" (Sv. landsmål 1908)
och "Skagershults sockens naturnamn I"
(1912), och M. Borgström, "Askersmålets ljudlära"
(1913). Otryckta uppteckningar af stort värde finnas
i Örebro läns museums och Södermanlands-Närkes
landsmålsförenings samlingar.
J. S.
Närke, hertig af. Se Eugen, sp. 1035-37. Jfr Närke,
landskap, sp. 334.

Närkes och Värmlands regemente. Se N ä r-kes
regemente.

Närkes regemente (n:o 21) utgjorde den ena delen af
det 1812 delade Närkes och Värmlands regemente. Detta,
som uppkom 1623 vid delningen af det storregemente,
som varit uppsatt i hertig Karls (sedan Karl IX:s)
hertigdöme, fick vid indelningsverkets uppgörande
(1686 ’i Närke, 1687 i Värmland) 1,674 nummer på
10 kompanier (tre i Närke, sju i Värmland). Vid
delningen erhöll regementet 474 nummer i Örebro och
292 i Värmlands län (ö. om Klarälfven), tills. 766,
på 8 kompanier och blef sålunda svagare än andra
regementen. Till roteringens lättande erhöllo ro-tarna
i Värmlands län tillsammans årligen omkr. 4,080 kr.,
hvarjämte rotarna i tre härad af samma län voro
befriade från erläggande af s. k. boskaps-och
skjutsfärdspenningar. Regementet egde del i
Örebro läns krigsmanshuskassa och i Värmlands
militärpensionskassa. Dess öfningsplats var Sanna hed,
nära Hallsbergs järnvägsstation, dess chefsstation
Örebro. Genom 1892 års organisation sammanslogs
regementet vid ingången af år 1893 med Lif regementets
grenad j ärkår till L i f r e g e-mentet till fot,
sedermera kalladt L i f r e-gementets grenadjärer
(se d. o.). C.O.N Närlösning 1. Näringslösning,
bot., vattenlösning af salter, köttextrakt,
plommonextrakt eller andra närande ämnen, i hvilken
växter odlas. Närlösning användes ofta gelatinerad
med kiselsyra, gelatin (n ä r g e l a t i n) eller
agar-agar (n ä r a g a r) till kultur af bakterier
och andra lägre växter. Med fullständig närlösning
menas en sådan, som innehåller samtliga för den däri
odlade växten nödvändiga näringsämnena. Jfr V a 11
e n k u 11 u r. G- L-m.

Närmebråk, mat. Se Närmevärde. Närmevärde, mat.,
kallas en storhet, som tillnärmelsevis anger värdet
af en annan gifven storhet. Närmevärdena ega sin
användning, då den gifna storheten antingen icke
kan fullt exakt uttryckas eller under en viss kalkyl
icke bekvämli-gen med sitt exakta värde begagnas. Ett
exempel på förra fallet är användandet af 3,i4 som
värde på talet n, på senare fallet åter införandet vid
en kalkyl af värdet l,n för 10/g. - Med närme-värde
1. närmebråk till ett kedjebråk förstås det bråk,
som erhålles, om man medtar blott ett visst antal
nämnare samt lämnar ur räkningen alla följande täljare
och nämnare. Så är t. ex. l

andra närmebråket till kedjebråket

l 2 + 3

4 + 5 6 + 7

8 ’

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:52 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0186.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free