Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Näsa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Pihlajavesi samt från Keuru skogrika trakter och
vattenrika sjöar. I sin ordning utgjuter N. sig
i Pyhäjärvi centralsjö i Kumoälfs vattensystem,
bildande under genombrottet af den sydöstliga
förgreningen af Satakuntaåsen den med en fallhöjd
af 18 m. på 1,3 km. längd frambrusande Tammerfors
ström (fi. Tampereenkoski). – N. är utefter hela
sin sträckning segelbar och har ställvis ett djup
af 59 m. Under hela seglationstiden, som varar
i vanliga fall från slutet af april eller början
af maj till slutet af nov. eller början af dec.,
plöjes N:s yta af en mängd mindre ångfartyg. Genom
Murole kanal (för fartyg af 1,63 m. djupgående)
öppnas sjöfartsleden ända till Ruovesi,
Visuvesi och Virdoissjöarna (till Vaskivesi).
A. G. F.
Näsinge, socken i Göteborgs och Bohus län, Vette
härad. 4,480 har. 1,449 inv. (1912). N. bildar
med Högdal, som är moderförsamling, och Lommeland
ett pastorat (Näsinge pastorat) i Göteborgs stift,
Vikornas norra kontrakt.
Näsjärn, krigsv. Se Hjälm 1.
Näskatarr, med. Se Nässjukdomar.
Näskonung. Se Sjökonung.
Näskott, socken i Jämtlands län, Lits och Rödöns
tingslag. 14,520 har. 1,219 inv. (1912). Annex till
Rödön, Härnösands stift, Jämtlands norra kontrakt.
Näsljud, språkv. Se Nasaler och
Nasalerade ljud.
Näs–Morshyttans järnväg (sign. N. M. J.),
smalspårig (0,891 m.), 12 km. lång, är belägen inom
Kopparbergs län och sträcker sig från Morshyttans
station vid Norra stambanan, 18 km. n. om Krylbo,
i sydöstlig riktning till Näs masugn och station
vid Dalälfven. Järnvägen, som eges och trafikeras
af Näs–Morshyttans järnvägsaktiebolag, öppnades
för trafik 1 okt. 1876. Vid 1912 års slut utgjorde
bokförda byggnadskostnaden 371,745 kr., hvaraf för
rullande materiel 66,950 kr., aktiekapitalet 200,000
kr. och reservfonden 1,721 kr. Järnvägens postadress
är Näs’ station, och järnvägsbolagets styrelse har
sitt säte i Stockholm.
A. d’A.
Näsnaren, två i Nyköpingsåns vattensystem ingående
sjöar, den norra, 4,7 kvkm., inom Ö. och V. Vingåkers
samt St. Malms socknar, den södra, 7,8 kvkm., inom
Björkviks socken.
Näspolyp, med., är en merendels skaftad tumör,
bestående af slemväf af hvitgrå, glänsande färg,
mer eller mindre tilltäppande näsborren. Ofta
förekomma flera dylika polyper. Växa de eller orsaka
de olägenhet, böra de aflägsnas genom operation.
J. Å.
Näsräm, socken i Värmlands län. Se Rämen.
Næsseby, härad och socken omkring västra delen af
Varangerfjorden, Finmarkens amt, Norge. 1,415,36
kvkm. 1,093 inv. (1910), af hvilka 855 lappar och 65
finnar. Inom N. ligger exercisplatsen Nybergmoen.
Nässelceller, zool. Se Koraller, sp. 1016.
Nässeldå, bot. Se Galeopsis.
Nässelfamiljen, bot. Se Urticacese.
Nässelfeber, Nässelutslag (lat. urticaria), någon gång
Knutfeber, med., ett ofta öfver större ytor af huden
tämligen hastigt framträdande utslag, bestående af
blekt hvitaktiga fläckar, som, om-gifna af en svagt
röd yttre kant, något höja sig öf-
ver omgifningen. Dessa platta, upphöjda fläckar ära
af växlande storlek, ofta stora som en tumnagel
eller större, och åtföljas af en ganska intensiv
klåda. En mångfald olika yttre inflytanden kan
framkalla nässelutslag. Mycket vanliga äro dylika
efter beröring med brännässlor (däraf namnet), efter
stick af insekter (bi, geting, mygg, moskiter etc.),
vidare hos en del personer efter förtärandet af vissa,
för hvarje individ specifika födoämnen, af hvilka
de vanligaste äro kräftor m. fl. skaldjur, smultron
och andra bär samt slutligen efter intagandet af en
del medikament, såsom blodserum, kina, div. medel
tillhörande antipyringruppen, en del hartser
(terpentin) m. fl. Nässelutslag kunna stundom hos
samma individ periodiskt återkomma utan någon, som
det synes, bestämd yttre anledning. I många fall
förefinnas dock obetydliga digestionsrubbningar
(förstoppning etc.). Verklig feber förekommer ej
alltid, hvarför uttrycket nässel-feber ingalunda är
exakt. Starka feberrörelser finnas dock, då utslaget
uppträder i samband med annan infektionssjukdom eller
framkallas efter in-sprutning af något för organismen
främmande ägg-hviteämne (gelatin för stillande
af blödning, anti-toxiskt serum o. d.). Orsaken
till dessa, förr så svårtydda fenomen har den nya
serologiska vetenskapen lärt oss vara, antagligen i de
flesta fall, ett förgiftningssymtom efter upptagandet
inom organismen af ett för densamma främmande och
därigenom giftigt ägghviteämne. Detta upptagande kan
ske likaväl genom huden, t. ex. genom ett myggbett
eller en insprutning, som genom tarmkanalen, vare
sig att ett främmande ämne resor-beras direkt
eller ock genom digestionskanalens verksamhet
icke tillräckligt omformas och oskadlig-göres. -
Den, som efter förtärandet af vissa födoämnen
eller medikament får nässelutslag, d. v. s. visar
idiosynkrasi för sjukdomsformen, bör naturligtvis
undvika dylika. Behandlingen af det redan utbrutna
utslaget är symtomatisk: mot klädan lokalt kylande
tvättningar med mentol- eller fenolsprit samt puder;
bland invärtes medikament kan atro-pin vara till
nytta. Om digestionskanalen misstankes vara en
ingångsport, användes laxativ. I- H. Nässelfjärilen,
Vanessa urticce, zool., tillhör fam. Nymphalidce
bland dagfjärilarna. De glest tandade vingarna äro
ofvan lifligt rödbruna, de främre längs framkanten
med en rad omväxlande svarta och hvitgula fläckar,
l svart fläck vid bakre kanten samt 2 mindre nära
midten. Bakvingarna äro i inre hälften svarta. Alla
vingarna ha längs utkanten ett svart, blåfläckigt
band. Vingbredd 48-52 mm. Nässelfjärilen täflar med
den hvita rapsfjärilen (se K å l f j ä r i l s l ä k
t e t) om att vara den allmännaste af våra dagfjärilar
och är f. ö. allmän i hela Europa. I de södra delarna
af Sverige uppträder den i minst 2 årliga släktled,
af hvilka det sista öfvervintrar. Flygtiden varar,
hela den blidare delen af året, och de öfvervintrande
fjärilarna framlockas t. o. m. midt i vintern ur sina
gömslen af ett varmare solsken än vanligt. Larverna,
som lefva i stora sällskap på nässlor, ha på ryggen
7 rader greniga tornar och äro svarta, stundom
enfärgade, men oftast med bredare eller smalare
längsgående gula band och strimmor. De med taggar
och knölar utrustade pupporna växla i färg från mörkt
gråbrunt, med eller utan guld-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
