- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
361-362

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nääs ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

hvilka de viktigaste äro: Myrmeleontidæ (se
Myrlejonsländor), Mantispidæ (se d. o.), Chrysopidæ,
Hemerobiidæ, Sialidæ (se d. o.) och Panorpidæ
(se Näbbsländor). Under benämningen florsländor,
Hemerobiidæ, ha i det föregående omtalats 2 släkten,
Hemerobius och Chrysopa (se äfven Bladluslejon),
hvilka enligt en modernare uppfattning böra
betraktas som typer för 2 skilda familjer,
hvilka Hemerobiidæ, florsländor, omfattar arter
med grå eller brungula, ofta fläckiga vingar samt
pärlbandslika antenner (4 svenska släkten med 22
arter), Chrysopidæ, stinksländor, åter vanligen
gröna eller gulaktiga arter med långa, trådfina
antenner (2 svenska släkten med 14 arter). - öfver
hufvud torde af Planipennia omkr. 1,500 arter hittills
vara beskrifna, hvaraf 58 svenska, fördelade på 16
släkten och 7 familjer. Ang. Trichoptera se
Nattsländor. - Fossila nätvingar af skilda grupper ha
funnits i tertiära lager. Mera osäkert är, om af de
i ännu äldre lager anträffade insektfossilen några
kunna hänföras till denna ordning. G. A-z.

Nääs [näs], Näs, ett vid sjön Säfvelången naturskönt
beläget gods i Västergötland, Skallsjö socken, Vätle
härad, Älfsborgs län, ungefär 30 km. från Göteborg
och 4 km. från Floda järnvägsstation, har blifvit
världsberömdt genom sitt slöjdseminarium. Enligt en
sägen, som anföres äfven i Dahlberghs "Suecia", skall
Kristian II där ha uppfört ett jaktslott och någon
tid vistats där. Den första säkra uppgiften om godset
har man funnit i ett k. br. af 3 okt. 1522, där en
Joen småsven omnämnes, som fått bref på två kronogods
med namnet "Näss i skalfzö soken" och därför skulle
erlägga en årlig skatt af 4 pund smör. Mot slutet
af 1500-talet egdes godset af ståthållaren öfver
Västergötland Göran Eriksson Ulfsparre och innehades
sedan af medlemmar af hans släkt samt af ätterna
Lilliehöök, Natt och Dag, Cronsköld, Oxenstierna,
Göthenstierna, von Utfall och Reenstierna, till
dess att säteriet 1824 inköptes af grosshandlaren i
Göteborg P. W. Berg. Efter dennes död delades godset
mellan hans söner. En afsöndrad del, Ekudden, på
östra sidan af Säfvelången, som sedan ökats genom
nya jordförvärf, behölls af äldste sonen, kapten
J. T. Berg, och inrymmer nu N:s fabriker, som egas
af ett aktiebolag, Nääs fabriks a.-b. (bildadt 1880,
aktiekap. l,6 mill. kr.), som eger jordbruksfastighet
om 5 1/16 mtl, tax. till 250,000 kr. (1911), och andra
fastigheter om 443,400 kr., bestående af
illustration placeholder

Fig. 1. Nääs’ slott.

bomullsspinneri, färgeri, blekeri, mek. verkstad,
kvarn och såg. Hufvudgården såldes 1868 till
grosshandlaren i Göteborg August Abrahamson
(se d. o.), som där grundlade det ryktbara
slöjdseminariet och genom testamente, som trädde i
kraft vid hans död (1898), öfverlät den till 340,800
kr. taxeringsvärderade egendomen, bestående af N.,
6 mtl säteri jämte 3 mtl rå och rör, omfattande 9 mtl
eller omkr. 1,200 har, hvaraf omkr. 150 har odlad
jord, jämte de dyrbara konstverken och möblerna i
hufvudbyggnaden ("slottet"; fig. 1) och ett kapital af
380,000 kr., till svenska staten för upprätthållande
i all framtid af denna läroanstalt under namn af
"August Abrahamsons stiftelse" med ändamål "att genom
fortsatt utbildning af lärare och lärarinnor, som
redan egnat sig åt undervisning, verka för uppfostran
i allmänhet och särskildt för användandet därvid af
den pedagogiska slöjden".

I början var anstalten emellertid ej ett seminarium
för utbildande af lärare och lärarinnor, utan
en 1872 öppnad slöjdskola för gossar, hvilka
genomgått folkskolan. Dennas upprättande var ett
af uttrycken för det intresse för pånyttfödande
af hemslöjden, hvilket i slutet af 1860-talet och
början af 1870-talet på många olika sätt gjorde
sig gällande i vårt land (se Föreningen för svensk
hemslöjd
och Slöjd). Syftet var sålunda närmast
nationalekonomiskt. Men då man för dettas vinnande
tillgrep uppfostran som det säkraste medlet, blef
ändamålet ock pedagogiskt. Denna sida af uppgiften
kom småningom att bli hufvudändamålet, i följd af
att Abrahamson till skolans föreståndare utsett sin
unge systerson, Otto Salomon (se d. o.), som kom att
utbilda sig till den pedagogiske reformator, hvartill
hans anlag kallade honom. Under samma ledning öppnades
1874 en liknande slöjdskola för flickor och 1877 en
handtverksskola. Snart insåg emellertid Salomon,
att slöjdundervisningen borde få en grundläggande
betydelse för hela skolbildningen och därför
ej borde förekomma blott i fortsättningsskolan
efter folkskolan, utan börja på ett tidigare
skolstadium. Hans slöjdskola ombildades därför 1874
till en privat folkskola med slöjd. I samma mån,
som äfven på andra ställen i vårt land slöjdskolor
upprättades eller slöjd införts i folkskolorna, gjorde
sig ett behof gällande af en utbildningsanstalt för
slöjdlärare
. Därför upprättades hösten 1874 en högre
afdelning vid slöjdskolan å N., särskildt afsedd för
blifvande slöjdlärare. Kursen vid denna var en-årig,
och då den afslutade sin verksamhet 1882, hade 62
slöjdlärare där fått sin utbildning. Anledningen
till, att de en-åriga kurserna nämnda år upphörde,
var den, att med slöjdens ställning som ett
af skolans grundläggande ämnen det ansågs bäst
förenligt, att undervisningen däri ej meddelades af
en särskild facklärare, utan af klass-läraren, som
ock undervisar i andra ämnen. I första rummet borde
därför folkskolans redan i tjänst varande lärare få
tillfälle att begagna sig af slöjdseminariet. Men
de hade i regel svårt att på längre tid bereda sig
ledighet från sina befattningar. Därför måste man nöja
sig med mera kortvariga kurser, i början på 5, sedan
på 6 veckor, hvarvid dock många deltagare bevistade
två kurser. Sådana kortare kurser började 1878 och
blefvo den enda använda formen fr. o. m. 1882. Under
den senare delen af Salomons verksamhet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:57:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0199.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free