Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki / 365-366 (1914) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Nääs ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fanor under klingande sång marschera till och från
öfnings- och föreläsningssalarna.

Fig. 3. Lekhuset på Nääs, med kursdeltagare under marsch.

Salomon rycktes af döden bort midt i sin
lärarverksamhet (hösten 1907), men de former, hvilka
han gett sin lifsverksamhet, voro så starka och den
anda, han gjutit in i dem, så lifskraftig, att båda
öfverlefvat honom och att det varit möjligt för hans
efterträdare att bibehålla de goda traditionerna
på N. – Afgifterna för deltagandet i kurserna äro
synnerligen låga. Inträdessökande äro också alltid
flera än de, som kunna mottagas. Kompetensvillkor är
att vara vid skola anställd som lärare eller lärarinna
i kursens ämne eller att förete intyg om utsikt
till sådan anställning efter kursens genomgående. I
förbindelse med läroanstalten står sedan 1875
Nääs’ verktygsförsäljning, som tillhandahåller
skolor till låga pris lämpliga hyfvelbänkar och
verktyg för träslöjd, lekmateriel m. m. Sedan 1900
finnes vid N. ock en mindre skolmöbelsfabrik.
S-e.

Nääs-systemet. Se Nääs.

Nöbbele, socken i Kronobergs län, Konga härad. 10,414
har. 1,582 inv. (1912). N. bildar med östra Torsås
ett pastorat i Växjö stift, Konga kontrakt.

Nöbbelöf, socknar. Se Kells-Nöbbelöf, Norra Nöbbelöf,
Västra Nöbbelöf och Östra Nöbbelöf.

Nöcknaön. Se Mörkö.

Nöd, straffr., en sådan situation, då en fara
hotar ett af rättsordningen skyddadt intresse
och denna fara är af beskaffenhet att icke
kunna afvärjas utan företagande af en eljest
i lag straffbelagd handling. Att det i sådana
fall undantagsvis måste anses straffritt att
genombryta de regler, som rättsordningen skapat
till skydd för bestående intressen, därom har
man sedan gammalt i strafflagstiftningen varit
ense. Däremot har enighet icke förelegat i frågan,
när och i hvilken utsträckning dylika åtgärder skola
vara straffria. Sedan gammalt har lagstiftningen
legaliserat det fall, att man uppoffrar annans egendom
för att rädda ur ögonskenlig lifsfara ("Stehlen in
rechter hungersnot"; annat ex.: olofligt begagnande af
annans farkost för att rädda en drunknande). Dansk
strafflag, som i hufvudsak kvarstår på denna
ståndpunkt, tillåter dock ett uppoffrande af egendom,
äfven då blott hälsan kan anses stå på spel. Nyare
lagstiftning, t. ex. finsk och norsk strafflag, medger
helt allmänt rätt att genombryta eljest gällande
rättsregler, då det sker till skydd för person eller
egendom mot fara, som ej på annat sätt kan afvärjas,
hvarvid emellertid norsk lag tillika uppställer den
förutsättningen, att faran skall ha framstått som
särdeles betydande i förhållande till det intrång
den afvärjande åtgärden förorsakar, under det att
finsk lag helt allmänt öfverlämnar åt domstolen att
pröfva "efter som saken och omständigheterna äro",
om vederbörande må frias från straff, öfverskrider
gärningen det tillåtnas gränser, kan dessutom
enligt dessa lagar straffet nedsättas under den
eljest bestämda gränsen. I svensk strafflag finnes
ingen uttrycklig nödregel. Lagkommittén föreslog
straffrihet för tillgrepp och egendomsskada, som var
nödvändig för afvärjande af trängande lifsfara. Den
äldre lagberedningen föreslog straffrihet för hvarje
åtgärd, som var nödvändig härför. I 1864 års strafflag
inflöt icke något stadgande i ämnet med den motivering
af justitiestatsministern, att ett dylikt stadgande
"hvarken vore behöfligt eller rådligt". Däraf kan
dock icke den slutsatsen dragas, att en nödrätt
icke enligt svensk lag är för handen, utan endast
att gränserna för dess omfattning äro relativa. –
För det fall, att den hotande faran har karaktären af
ett påbörjadt eller omedelbart förestående angrepp
af annan, föreligger i regel nödvärn – som alltså
egentligen är att anse som ett specialfall af nöd. I
detta fall äro gränserna för ett tillåtet afvärjande
väsentligt vidsträcktare (se Nödvärn). Innefattar
emellertid den afvärjande åtgärden jämväl intrång i
någon annan rättssfär än i angriparens, blir den i
detta afseende att bedöma enligt nödregler. N. S-g.

Nödbelysning. Se Elektrisk belysning, sp. 335.

Nödbroms, järnvägstekn., en sådan anordning på
järnvägståg, hvarigenom möjlighet beredes de resande
eller tågbetjäningen att, då så erfordras, stoppa
tåget. För att förebygga godtycklig användning
af nödbromsen åtalas missbruk af densamma inför
domstol och kan beläggas med straff. Nödbroms
finnes i hvarje personvagn med genomgående broms
eller med ledning för sådan. Vid nödbromsning
öppnar den bromsande en klaff eller ventil,
nödbromsklaff l. nödbromsventil, hvarigenom
den yttre luften inströmmar i bromsledningen och
sätter bromsen i verksamhet. I äldre vagnar består
anordningen af en i hvarje vagnsafdelning eller i
sidogångens hvardera ända uppsatt nödbromsklaff (7,
fig. 1). Lyftes klaffen, strömmar yttre luften genom
nödbromsledningen 9 till bromsledningen 20 och genom
denna till bromscylindrarna.

Fig. 1. Nödbromsklaff.

Fig. 2. Nödbromsventil med handtag och ledning.

Klaffen är i stängdt läge plomberad. För att möjliggöra en
snabbare tillsättning af bromsen vid nödbromsning
har under senare åren den i fig. 2 visade

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>