- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
393-394

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oahu ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

393

Oakley park-Oaser

394

manvuxna städerna Berkeley (se Berkeley 2) i n. och
Alameda i s. (J-
F- N-)

Oakley park [åu’kli pä’k]. Se Cirencester. j

Oaks [åu’ks], The, eng., sportt., en af de största
j engelska kapplöpningarna (i Epsom) för uteslutande
ston, instiftades 1779 af earlen af Derby. B. C-m.

Oamaru [åuämärö’], stad på östra kusten af Nya
Zeelands Syd-ö, vid järnvägen Christchurch-
Dunedin. 5,071 inv. (1906). Stor
utförsel af kött, spannmål och ull.
J. F. N. j

0. A. M. D. G., förkortning för lat. 0’mnia ad j maj
or em Dei glöriam, allt till större ära för Gud. |
Se Ad (In) majorem Dei glöriam. j

Oa’nnes, myt., en gud (sannolikt den babyloniske
j vattenguden E a), som enl. Berosus hade
skep- l nåd af en väldig fisk, men under fiskhufvudet
ett j människohufvud med talförmåga och vid fiskstjär-
i ten människofötter. 0. förtäljes ha
fordomtima i uppstigit hvarje morgon ur
hafvet, lärt folket lagstiftning, religion,
samhällsordning, åkerbruk, konster och skrift samt
hvarje afton åter dykt ned i hafvet. Jfr D a gon.
(D. M.)

Öars [å’os], eng. (eg. plur. af öar, åra), tvåårad
roddbåt på Thames.

Oart, metall., äldre benämning på sådan inblandning
i järn af främmande ämnen, t. ex. svaf-vel, fosfor,
som förorsakar en försämring af dess egenskaper. Jfr
J ä r n, sp. 385. C. A. D.*

Oaser (grek. o’asis, au’asis, af egyptiska uit,
kopt. uah, station, arab. wah), i öknar – särskildt
i norra Afrika – belägna, bevattnade och därför
odlingsbara platser, som ofta äro bebodda. De
ligga i regel antingen på sluttningen af berg,
som aftvinga luften nederbörd, eller vid floder
eller i fördjupningar i marken (depressionsoaser),
där grundvattnet träder i dagen och en lerskorpa
kan bildas på ökensanden. Det har, särskildt
genom fransmännens borrningar i södra Algeriet samt
borrningar i Libyska öknen, visat sig, att grundvatten
finnes under öknens torra yta och att oaser alltså
kunna skapas därigenom, att detta vatten bringas
upp till ytan. Hundratals nya oaser ha fransmännen
åstadkommit genom de artesiska brunnar, som de anlagt
i Saharas norra gränstrakter. Genom sådana borrningar
har man äfven kunnat utvidga äldre oaser, t. ex. flera
oaser i Libyska öknen. Oaserna äro ofta samlade i
grupper af ansenlig storlek (se Kufra) eller bilda
hela oaslandskap, såsom Fessan, Tuat, Tibesti, Bilma,
Air, Aderer m. fl. (se dessa ord). Dessa stora oaser
äro vanligen bergländer, och deras vattentillgång
härrör från det regn, som faller i bergstrakterna och
därifrån söker sig väg vanligen under jorden till de
lägre delarna. Oasernas vegetation är naturligtvis
olika i olika öknar. I norra Afrika är dadelpalmen
deras mest karakteristiska träd, hvilket bildar stora
sammanhängande skogar. Palmerna ha från början
planterats, likaså de andra kulturväxter, som finnas
där. En tät gräsmatta täcker marken, där fuktigheten
är tillräcklig, och den består af samma arter, som
uppspira i öknens wadis, då dessa under regntiden
få vatten. Jämte de nämnda växterna förekomma
i norra Afrikas oaser törnbuskar, dvärgpalmer
(Chamærops humilis), tamarisker (Tamarix africana),
pistacia-arter, buskväxten Zizyphus spina Christi,
kruciferer och kapparidacéer med stora färgrika
blommor m. m. De nordafrikanska oasernas förnämsta
produkter utgöras af olika sädesslag (hvete, korn,
ris, durra), bomull, indigo, oliver, oranger,
aprikoser, limoner samt framför allt dadlar. Deras
fauna är, liksom floran, fattig. Gasellen, några
schakal- och räfarter, hyenan och den skygga
strutsen representera den vilda djurvärlden. Härtill
komma husdjuren: åsnan, fåret, geten, nötkreatur,
bufflar samt (mycket fåtaligt representerade)
hästen och kamelen. Höns och kalkoner finnas i
mängd. Befolkningen saknar enhetlig prägel; dock är
den i regel af hamitiskt ursprung. F. ö. skönjer man
öfverallt spår af uppblandning med negerblod. Oasernas
invånare förefalla i allmänhet fysiskt vanlottade,
hvilket beror dels på födans beskaffenhet, som
hufvudsakligen är vegetabilisk, dels på klimatet, som
ofta är osundt till följd af den ymniga tillgången på
vatten, hvilket, då det ej går åt för sitt ändamål,
här och där bildar träsk och sjöar. I oasernas
osundhet, liksom i deras afskilda läge, har man att
söka orsaken, hvarför de i forntiden användes till
förvisningsorter. – Oaserna i den arabiska öknen ha i
det hela samma karaktär som de nordafrikanska; äfven
i dem är dadelpalmen det viktigaste trädet. Däremot
ha oaserna i Turan

illustration placeholder
Oasen Firan (se d. o.) på Sinai-halfön.


(Merv, Chiva, Buchara m. fl.) en väsentligen
annan växtgeografisk prägel. – Oaserna ha en stor
betydelse för karavanhandeln, ity att de bestämma
karavanvägarnas riktning; de utgöra nämligen
oumbärliga hvilopunkter, där karavanerna kunna
få vatten och proviant. Redan i forntiden voro
många oaser i Libyska öknen berömda. Särskildt
var detta fallet med följande: Siuah l. Juppiter
Amons oas (se Ammonium), Baharie l. Wah-el-bahrije,
"den nordliga" (i forntiden kallad "den lilla"),
Farafra, "de kokande källorna", Wah-el-dachile,
"den inre oasen", samt Wah-el-charge, "den yttre
oasen" (forntidens "stora oas"). ’
J. F. N.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:37 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0217.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free