Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oberfränkisch ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
403
Oberlungwitz-Oberstein
404
nyades l jan. 1770. Efter slutade universitetsstudier
var 0. först privatlärare, hvarefter han utnämndes
till fältpräst, hvilken syssla han afsade sig för
att bli pastor i Steinthal (Ban de la Roche), eller,
såsom själfva pastoratet kallades, Walders-bach,
på gränsen mellan Elsass och Lothringen. En
ovanligt hög grad af förvildning och fattigdom
härskade i Steinthal, när 0. där gjorde sitt
inträde. Genom nitisk pastoralvård, skolors
inrättande, jordbrukets uppdrifvande, handtverks
införande samt genom sparkassor, samhällsnyttiga
föreningar o. s. v. hade 0. vid sin död alldeles
omskapat sin församling. Fiende till dogmatisk
ensidighet och varm anhängare af samvetsfrihet,
hälsade han med glädje den franska revolutionen som
begynnelsen till social frigörelse. Själf blef han
dock ett offer för Direk-toriets förföljelse. Han
kastades i fängelse, men Nationalkonventet
befriade honom och gaf honom upprättelse. Biogr,
af G. H. von Schubert (ll:e uppl. 1890). Se
V. Rudin, "Blickar in i evigheten" (1913).
2. J.r.
Oberlungwitz [åberlo’ng-], landskommun i
kretsen Chemnitz, konungariket Sachsen. 7,657
inv. (1910). Strumpstolsarbeten.
J. F. N.
Oberländer [åber-], Adam Adolf, tysk
karikatyrtecknare, f. 1845 i Regensburg, studerade
från 1861 vid akademien i München för Piloty, men
egnade sig snart åt illustrationen och började
teckna för "Fliegende blätter", där han sedan
i årtionden offentliggjorde sina alster. Hans
popularitet blef ofantlig, är fullt befogad och har
förblifvit bestående. Hans fantasi är outtömlig,
hans blick på människorna och på lifvets konflikter
genomgående godmodig och harmlös och öfverlägset
humoristisk. Hans teckningar äro utgifna i en mängd
samlingar (1878 ff.); en del af originalen finnes
i kopparstickskabinettet i München. Målningar af
O. (med fantastiskt skämtsamt innehåll) finnas
i Nya pinakoteket (Resignation, en eremit med
ett lejon sofvande vid sina fötter; i olja), i
Nationalgalleriet i Berlin (Paradiset, akvarell),
i gallerierna i Dresden (Siesta, olja), Magdeburg
m. fl. En samling gravyrer efter O:s målningar utkom
1903. O. har professors titel och är hedersled. af
bajerska konstakademien. Jfr monografi af H. Eswein
(1905) samt R. Klein, "Oberländer, Moritz von Schwind"
(1910). – Hans söner, Karl (f. 1878) och Julius
(f. 1883), äro, den förre arkitekt, den senare målare.
G-g N.
Oberländska [åber-; ty. oberländisch], en dialekt. Se
Rätoromanska språket.
Obermais [åber-], klimatisk kurort med
vattenkuranstalt nära Meran (se d. o.) i Tyrolen.
Obermiillner [åber-], Adolf, tysk målare, f. 1833,
d. 1898, studerade i Wien och Munchen samt målade
vinterbilder och mestadels ganska storslagna
alplandskap, dessutom 20 nordpolsbilder, som
han utförde efter skisser af den österrikiske
nordpolsfa-raren Payer. Många af 0:s målningar
spredos i efterbildning i gravyr eller litografi
och vunno stor popularitet. Han var äfven
författare, framför allt till reseskildringar.
(G-g N.)
Obernay [åbärnä], fr. Se O be re h n he i m.
Obernigk [åber-], by och luftkurort i preussiska
reg.-omr. Breslau (Schlesien), 20 km. n. v. om
Breslau. 1,935 inv. (1905). Frekvens omkr. 1,600
kurgäster.
Obernkirchen [åbern-], stad i preussiska
reg.-omr. Kassel (Hessen-Nassau). 4,220
inv. (1910). Stenkolsgrufvor (2,200
arbetare) och glasbruk (1,300 arb.).
J. F. N.
Oberoende siktlinje, artill. Se S i k t m e d e 1.
0’beron, astron., den fjärde (och
yttersta) af planeten U r a n u s’ (se
d. o.) månar, upptäckt af W. Herschel 1787.
(B-d.)
O’beron (fnfr. Alberon), älfvornas konung i medeltida
sagor, motsvarar den tyske trollkarlen A l b e r i
k. En af de sagor, i hvilka han spelar en hufvudroll,
berättas i den fornfranska dikten "Huon de Bordeaux"
(öfv. till modern franska af Gaston Paris 1899), som
sedan lades till grund för en roman och hvars stoff
nyttjades af bl. a. Chaucer, Spenser, Shakspere och
Wieland ("Obe-ron", 1780), efter hvilket sistnämnda
verk en text hopskrefs, som tonsattes i en opera af
Weber (1826). Jfr Voretzsch, "Epische studien" (1900).
Oberpahlen [åber-], befäst slott i Livland, Dorpatska
kretsen, intogs i nov. 1600 af svenskarna under Peder
Stolpe och förstördes, men 1608 byggdes i stället en
skans, som 1621 intogs af svenskarna. 1657 besattes
den af litauerna under Gosiewski. Den återlämnades
sedan till svenskarna och brändes i sept. 1703 af
ryssarna. L. W:son M.
Oberpfalz [åber-; officiellt O. und Regensburg],
regeringsområde i konungariket Bajern, begränsas af
Ober- och Mittelfranken, Ober- och Niederbayern samt
Böhmerwald och består af det gamla Öfre Pfalz (som
Bajern förvärfvade 1623), den forna fria riksstaden
Regensburg, biskopsstiftet Regensburg, furstendömet
Sulzbach samt delar af det gamla hertigdömet
Bajern och hertigdömet Neuburg m. m. 9,657
kvkm. 599,461 inv. (1910), 91,6 proc. katoliker,
8,1 proc. protestanter. Det delas i tre omedelbara
städer (Regensburg, Neumarkt och Amberg) samt i
19 bezirksämter. Hufvudstad är Regensburg.
(J. F. N.)
Oberplanitz [åber-], landskommun i kretsen Zwickau,
Sachsen, s. om Zwickau. 12,296 inv. (1910). Porslins-
och cigarrfabrikation, stenkolsgrufvor och
koksberedning.
J. F. N.
Oberpräsident [åber-], chef för landtregeringen i
en preussisk provins.
Oberrechnungskammer [åber-], ty. Se Kollegium,
sp. 545.
Obersalzbrunn [åbersa’ltsbron]. Se Salzbrunn.
Oberschöneweide [åber–vajde], officiellt Berlin-O.,
landskommun i preussiska reg.-omr. Potsdam
(Brandenburg), vid högra stranden af Spree ofvanför
Berlin, med hvilket det är förenadt genom elektrisk
spårväg. 21,369 inv. (1910). Stora fabriker för
elektriska artiklar, bl. a. ett kabelverk (med
4,000 arb.), automobilfabrik, koppar- och järnverk,
verktygs- och mattfabrik, kattuntryckeri m. m.
J. F. N.
Obersee [åberse], södra delen af Königssee (se d. o.).
Oberstdorf [åberst-], köping och klimatisk
höjdstation i bajerska reg.-omkr. Schwaben, i
Algau-alperna i Illers källområde, 815 m. ö. h. 2,492
inv. (1905). Bomullsväfveri. Den mest besökta
sommarkurorten i Algau (öfver 12,000 pers. 1905), men
besökt äfven under vintern.
Ln.
Oberstein [åberstajn], stad i oldenburgska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
