- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
435-436

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Obskaja guba ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

435

Occasio-Oceanien

436

qucestiones, Centiloquium theologicum och Dialogus
in tres partes distinctus, hans kyrkopolitiska
huf-vudverk, där han ger kejsaren rätt att afsätta
påfven och vänder sig mot påfvens ofelbarhet, men
äfven mot konsiliernas. J-
p- s~e-

Occasio (lat.), tillfälle, tillfällighet. Causa
occasionälis, tillfällig anledning
(jfr O c k a s i o-naiism).
S-e.

Occasio fa’cit förem, lat., tillfället gör tjufven.

Occasionairsm. Se Ockasionalism.

Occhino [åkkinå] 1. O c h i n o, Bernardino, en
af reformationstidens märkligare personligheter,
f. 1487 i Siena, d. 1564, blef 1538 kapucin-ordens
generalvikarie. Utan egentliga studier, men
utrustad med en ovanlig begåfning, särskildt med
stor förmåga att tala, hänförd af religiös värme
och rastlös verksamhetsifver samt i besittning af
det anseende, som ett rent lif skänkte, var 0. en
af sin tids väldigaste och mest inflytelserika
predikanter. Genom spanjoren Juan Valdes och genom
sin landsman Petrus Martyr Vermiglio närmare bekant
med reformationens idéer, blef han emellertid själf
protestant och började i Venezia 1542 offentligt
predika "den nya läran", särskildt den augustinska
rättfärdiggörelseläran. Af den förtörnade påfven
kallad till Rom och hotad af inkvisitionen, lämnade
han Italien och flydde till Geneve samt begaf sig
därifrån till Basel 1545, därifrån till Augsburg och
slutligen öfver Strassburg till London 1547, där han
blef pastor för en af andra italienska flyktingar
bestående evangelisk församling. Vid den katolska
Marias tronbestigning flydde han åter till Schweiz,
där han 1555 i Zürich kom under inflytande af
Laelius Socinus. I såväl predikningar som skrifter,
i synnerhet i en 1561 utgif-ven katekes och i sitt
1563 utgifna hufvudverk, Dia-logi XXX de Messia
et de trinitate, ansågs han ha uttalat tvifvel på
arfsynden, försoningen och sakramenten, hvarjämte han
röjde antitrinitariska idéer. Han beskylldes också för
att ha försvarat polyga-miens berättigande. På grund
af allt detta afsatt irån sin predikantbefattning
i Zürich, begaf han sig till Polen samt, utvisad
därifrån, till Mähren, där han bortrycktes af pesten.
J- P-

Occidentälisk hästtyp. Se Hästen, sp. 179.

Occide’nten (lat. o’ccidens, eg. den nedgående,
näml. solen), västern, västerlandet, de europeiska
länderna, i motsats till Orienten (se d. o.). -
Occidental, västlig, västerlädsk.

0’CCiput, anat. Se Bakhufvud.

Occitänien (af oc, se Franska språket, sp. 1216),
i medeltiden provinsen Languedoc och stundom hela
den franska delen af Medelhafs-stranden.

Oceitänska språket (se Occitänien), detsamma som
Provensalska i vidsträckt bemärkelse.

Occleve [å’kliv] 1. Hoccleve [hå’kliv], T horn a s,
engelsk skald, f. omkr. 1370, d. omkr. 1450, var jämte
John Lydgate (se d. o.) Geoffrey Chaucers förnämste
efterföljare. Om hans lif vet man knappast mer än att
han under 24 års tid var anställd i Privy seal office
samt att han lefvat i fattigdom och mycket utsväfvande
under en stor del af sitt lif. Hans förnämsta arbete
är Governail oj princes eller De regimine principum
(omkr. 1412), omfattande omkr. 5,500 versrader och
skrifven på engelska språket. I en handskrift af

detta verk finns det bästa porträttet af Ghaucer,
hvilken 0. prisar på det varmaste. Bäst är 0. i
sina religiösa dikter, framför allt i dikten The
Mö-ther oj God. Jfr Engelska litteraturen, sp. 552.
B. B-n.

OecultFsm. Se Ockultism.

Ocean (lat. oceranus’, jfr Okeanos), världshaf, haf
(se d. o.).

Oceäna, astron., en af småplaneterna.

Oceanic steam ship eompany [äujiä’nik sti’m Jip
ka^mpeni], engelskt rederibolag. Se Ångfartygslinjer.

Oceanider. SeOkeanos.

Oceanien är den först af Malte Brun och Lesson
införda och sedermera allmänt antagna benämningen
på samtliga i Stilla hafvet kringspridda öar och
ögrupper, som förr sammanförts med australiska
fastlandet (Nya Holland) och Tasmanien under
det gemensamma namnet Australien. Andra namn äro
Söderhafsöarna, Polynesien i vidsträckt bemärkelse
samt Austral-Asien, under hvilket namn såväl
australiska kontinenten och Tasmanien som äfven O. och
de indiska öarna stundom sammanföras af engelska
författare. (Om andra betydelser af detta ord se
Austral-Asien.) Den nordligaste af de till O. räknade
öarna är klippan Crespo under 32° 46’ n br., de
sydligaste öarna Bishop and his Clerk under 55° 15’
s. br., medan ön Sala-y-Gomez under 105° 20’ v. lgd
utmärker O:s utsträckning åt ö. Mot v. är gränsen
svårare att uppdraga, men torde kunna sättas till
omkr. 130° v. lgd (Nya Guineas västra biöar). Största
antalet öar ligger mellan vändkretsarna; utanför dessa
ligga i n. endast några småöar och i s. Nya Zeeland
med tillhörande öar samt de sydligaste af Tubuai-
och Paumotuöarna. På etnografiska grunder har man
sammanfört öarna i tre stora grupper: Melanesien,
Polynesien och Mikronesien. Melanesien omfattar den
krans af öar, som omger australiska fastlandet i
n. ö. och ö., nämligen Nya Guinea med angränsande
öar, Louisiade-arkipelagen, Bismarck-arkipelagen,
Salomonöarna, Santa Cruzöarna, Tucopia,
Nya Hebriderna, Loyaltyöarna, Nya Kaledonien,
Fidjiöarna och Chesterfieldöarna. Till Polynesien
föras följande öar och ögrupper: Nya Zeeland,
Tonga-, Samoa- och Herveyöarna, Sällskapsöarna,
Tubuai-, Paumotu-, Marquesas-, Manihiki-, Union-,
Tokelau-, Phœnix-, Ellice- och Hawaiiöarna
jämte Clipperton-ön, Sala y Gomez och Påskön samt
Fanningöarna, och Mikronesien kallar man de vidt
kringspridda små öar, som sammanföras i grupperna
Marianerna, Palauöarna och de norrut i närheten af
Japan belägna Vulkan- och Boninöarna, Karolinerna
samt Marshall- och Gilbertöarna. Med frånräkning
af Bonin- och Vulkanöarna omfatta Australien och
O. 8,960,000 kvkm. Bortsedt från Nya Guinea omfattar
Melanesien (enl. Supan) 145,892 kvkm. med 621,000
inv., Polynesien 26,386 kvkm. med 267,000 inv. och
Mikronesien 3,534 kvkm. med 95,000 inv. Med undantag
af Nya Zeeland, Nya Kaledonien och Nya Guinea, som
äro af äldre bildning än de öfriga, äro alla öarna i
O. antingen af vulkanisk bildning eller åstadkomna af
koraller. Några äro rena korallöar, antingen i form
af låga atoller eller af upplyfta platåer. I några

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:56:12 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0238.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free