- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
447-448

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oceanien ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

447

Ochrolechia-Ockasionalism

448

terna af O. afncanus och O. madagascarlensis ätas. Den
förra artens virke har mångsidig användning. Med
blommorna af O. longifolius färgas siden.
G- I-~m-

Ochrolechia Mass., bot., lafsläkte af
fam. Leca-noracece med skorplik bål, växande på bark,
mossa och sten. Af O. tartarea (Lecanora tartarea) och
O. pallescens beredas orselj och lackmus. Den förra
(fig. 10 art. L a f v a r), som har tjock, grynig,
hvitaktig bål och rödbruna frukter, är allmän särdeles
i norra Sverige. G. L
m.

Ochröma Sw., bot., ett släkte af träd, hörande till
fam. Bombacacece. Blommorna äro stora och vackra,
frukten en kapsel, hvars insida är beklädd med
sidenglänsande hår ("silkeull") och öppnad påfallande
liknar en hartass. I Västindien och varmaste
Syd-Amerika växer O. lagöpus Sw., balsaträdet,
som har en lätt, svampig och mjuk ved, begagnad i
st. f. vanlig flaskkork till förfärdigande ai båtar
eller flottar, som aldrig kunna sjunka, och som
isoleringsmaterial. Fruktullen tjänar som material
till stoppning i kuddar. O. T. S. (G. L-m.)

Ochs [å’ks], Siegfried, tysk musiker, f. 1858 i
Frankfurt a. M., studerade vid polytekni-kum i
Darmstadt och universitetet i Heidelberg samt vid
k. musikhögskolan i Berlin. Han blef där ledare af
den filharmoniska kören, som han utbildat till en
mönsterinstitution, knappast öfverträffad i utförandet
af högre vokalverk (Seb. Bachs o. a.). O. har
komponerat den komiska operan 1m namen des gesetzes
(1888), visor, duetter, pianostycken m. m.
E. F-t.

Ochta ("svarta floden"), obetydlig, endast 63 km. lång
biflod fr. h. till Neva. Vid dess mynning lågo förr
fästena Landskrona och Nyenskans samt staden Nyen;
nu ligga där Stora och Lilla Ochta, förstäder till
Petersburg.

Ochterlony [å’kt8låuni], sir David, angloindisk
militär, f. 12 febr. 1758 i Boston, Massachusetts,
d. 15 juli 1825 i Mirat, inträdde 1777 som kadett i
Ostindiska kompaniets bengaliska armé och utmärkte
sig i andra marattkriget (1802-04), hvarunder han
som brittisk resident hos "Stora Mogul" 1803 tappert
försvarade Delhi mot en belägrande maratthär. Han
var 1815-16 befälhafvare öfver den armé, som
trots oerhörda terrängsvårigheter framträngde till
närheten af Nepals hufvudstad Katmandu och framtvang
fredsfördraget i Segowlie, hvilket ännu reglerar
Nepals förhållande till Brittiska Indien. Belönad
härför med knightvärdighet, tog 0. 1817 väsentlig
andel i tuktandet af mellersta Indiens röfvarskaror
(pindaris) och blef 1818 resident i Kajputana. Hans
energiska ingripande i tronstriderna i skyddsstaten
Bhartpur (1825) ogillades af generalguvernören lord
Amherst, hvilket föranledde 0. att taga afsked och
uppges ha påskyndat hans död. Jfr Higginbotham,
"Men whom India has known" (2:a uppl. 1874).
V. S-g.

Ochtervelt [åchterfelt], Jacob, holländsk genremålare,
f. före 1635 i Kotterdam, d. före 1700, troligen i
Amsterdam, var enligt Houbrakens uppgift elev af
Nicolaes Berchem, samtidigt med Pieter de Hooch,
och senare af Frans Mieris d. ä. Hans genrestycken,
som ofta gått under Gerard ter Borchs namn, äro
betydligt påverkade af denne mästare, men ådagalägga
ofta inflytande äfven af Gabriel Metsu och Mieris. 0:s
taflor, som tillhöra de bättre

genrebilderna från en period, som utgör slutet af
den holländska konstens blomstringstid, finnas
i åtskilliga museer, bl. a. i Nationalmuseum i
Stockholm, där tre dukar tillerkännas honom: Ung
dam vid toaletten, Sällskap betraktande en dansande
hund och Sällskap gycklande med en insomnad officer.
O. G-g.

Ocimoideae, bot., underfamilj af
fam. Labiatce. Blomkronan är tvåläppig med fyrflikad
öfverläpp och hel underläpp, ståndarna äro vanligen
4 med slutligen enrunimiga knappar. Alla hithörande
släkten, t. ex. Plectranthus, Coleus och Ocimum,
tillhöra de tropiska och subtropiska länderna. G. L-m.

0’cimum (Ocymum) L., bot., ett artrikt örtsläkte
af fam. Labiatce, underfam. Ocimoidece. Blomfodrets
öfre läpp är rundad med nedlöpande kanter, den nedre
4-klufven. De bakre ståndar-strängarna ha ofta bihang
vid basen. Släktets alla arter äro genom rikedom
på flyktig olja starkt luktande, och många ega en
värderad vällukt, t. ex. O. gratissimum L., hvars
ytterst angenämt luktande örtstånd i sitt hemland
användes till hvarjehanda medicinskt bruk mest i form
af te. Af denna och a-ndra arter, som odlas, erhålles
genom destilla-tion en eterisk olja, mycket använd
vid framställning af chartrösliknande likörer. Mest
bekant är basilika, basilikor t, herba Basilici 1. O-

Blommande gren af Ocimum Basilicum.

citrati, af O. Basilicum L. (se fig.), inhemsk i
tropiska Asien och Afrika och allmänt odlad. Denna
art igenkännes genom sina äggrunda, glatta blad och
kanthåriga foderflikar. Dess lukt är nejlikartad
och särdeles behaglig. Den torkade örten var
förr mycket använd i medicinen; nu används den
som krydda till maträtter, t. ex. tomatsallat.
O. T. S. (G. L-m.) Ockasionalism (af lat. occäsio,
tillfälle), filos., den åsikt om förhållandet
mellan själ och kropp, som antar, att dessa ej kunna
omedelbart inverka

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:57:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0250.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free