- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
449-450

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oceanien ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

449

Ockelbo-Ockelboverken

450

på hvarandra, och som därför söker förklara
öfver-ensstämmelsen mellan bådas förändringar
såsom förmedlad af Gud, för hvilken förändringar på
ena området bli occasiones 1. causce occasionales
(tillfälliga anledningar) att genom en fortsatt
skapelse (continuata creatio) låta motsvarande
förändringar inträda på det andra området, vare sig
på grund af ett enskildt ingripande af hans vilja
eller enligt den allmänna världsplanen. Ansatser
till en sådan uppfattning röjas redan hos vissa
arabiska medeltidsfilosofer och framträda särskildt
hos Cartesius, hvilken fattade själ och kropp som
till arten skilda substanser och därför antog,
att sambandet mellan dem kräfde assistentia divina
(hjälp af Gud). Bland hans lärjungar utbildades
åsikten till större bestämdhet af Regis, Cordemoy,
Clauberg, de la Forge m. fl. Geulincx har gett den
dess klassiska formulering. Hos IVfalebranche möter
en likartad uppfattning, då han betraktar Gud som
andarnas "ort" och antar, att vi "se allt i Gud". S p
i n o z a ersatte ockasionalismen med den psykofysiska
parallellteorien, enligt hvilken själ och kropp
äro samma substans, sedd från olika sidor. L e i b
n i z står ockasionalismen närmare, då han fattar
monaderna som hvar för sig själfständiga substanser
och därför behöfver en af Gud på förhand ordnad
världsplan, harmonia prcestabilita (förutbestämd
öfverensstämmelse), för att förklara sambandet
mellan dem. Därmed vidgas emellertid problemet,
så att det gäller ej blott förhållandet mellan
själ och kropp, utan all kausalitet mellan olika
föremål. Schopenhauer erkänner, att i ockasionalismen,
så fattad, ligger en sanning: hvarje orsak i naturen
är endast en anledning for världsviljan att låta
den motsvarande verkan inträda. Lotze framhåller,
att orsaksförloppen i naturen förutsätta en allmän
världsordning, enligt hvilken tillståndet a hos
föremålet a blir en anledning för föremålet b att ur
sin egen natur frambringa ett nytt tillstånd, /?. - O
c k a s i o n a l i’s t, anhängare af ockasionalismen.
S-e.

Ockelbo (Ugglebo), socken i Gäfleborgs
län, Gästriklands västra tingslag. 10,061
kvkm. 9,060 inv. (1912). Häri ingår med 363
kvkm., 1,308 inv. Åmots kapell, som i kommunalt
och jordebokshänseende tillhör socknen. O. med
Åmots kapell utgör ett pastorat i Uppsala stift,
Gästriklands västra kontrakt.

Ockelboverken kallas med ett gemensamt namn de i
Gäfleborgs län belägna järnbruken Vij, Brattfors,
Jädraås, Åbron, Åmot, Katrineberg, Svabensverk och
Hillevik samt Dådran i Kopparbergs län, af hvilka nu
endast de tre förstnämnda äro i gång. Sedan flertalet
af dessa verk 1887 förvärfvats af Kopparbergs och
Hofors sågverksaktiebolag, plägar detta bolags hela
egendom i Gäfleborgs och Kopparbergs län betecknas
med namnet Ockelboverken. Drottning Kristina
förlänade 1649 åt kammarrådet M. Augustinsson
Leijonsköld skattefrälseräntorna från 100 hemman i
åtskilliga socknar, hvaraf flertalet skulle uppbäras
af Vij säteris egare på grund af 1683 gifven
k. resolution. Leijonskölds arfvingar öfverläto
1673 genom salubref för 12,000 speciedaler de på
ofvannämnda sätt förvärfvade rättigheterna, i hvad
de rörde Ockelbo och Valbo socknar, åt arkiatern
lifmedikus Sv. Broms. Denne upptog Åbrogrufvan
på Vij-hemmanens skog och förvärfvade af sin svåger
borgaren i Arboga Rob. Petré de af denne 1673 anlagda
Åbrons masugn och Brattfors hammarsmedja. Äfven
anlades 1676 Viksjö bruk i Hamrånge socken och Åmots
bruk, som privilegierades 1710. Nämnda bruk med
grufvor och skogar öfvergingo genom Bröms’ dotter
till biskopen i Västerås K. Carlsson, ärfdes af hans
söner (adlade Cederström), af hvilka Sv. Cederström,
sedermera hofmarskalk, genom lösen blef ensam egare
och efterträddes af sonen hofmarskalken Tomas och
sonsonen Karl Cederström. Under den sistnämndes tid
inköptes 1778 det 1758 anlagda och 1764 privilegierade
Katrinebergs bruk med underlydande i Hanebo och
Bollnäs socknar. Han sålde 1793 sina fastigheter i
Ockelbo, Bollnäs, Hanebo och Hamrånge socknar till
sin kusin kanslirådet, sedermera öfverhofjägmästaren
grefve M. Bunge, som anlade Vij manufakturverk och
utvidgade anläggningarna vid Brattfors och Viksjö,
hvilket han 1803 sålde till David Schinkel. Bunges
konkursmassa sålde 1816 Ockelboverken (Åbron,
Brattfors, Åmot, Vij och Katrinebergs bruk med
underlydande hemman, frälseräntor m. m.) till
direktören J. A. Åberg, hvars söner Herman Teodor
och Joh. Alb. Salomon egde verken gemensamt till
den förres död (1834), hvarefter den sistnämnde
genom arf och lösen blef ensam egare. Under dessas
tid anlades 1856 Jädraås masugn och Avaströms
sågverk vid Gäflebukten. Efter Åbergs död (1885)
sålde arfvingarna 1887 Ockelboverken (bildande en
nästan sammanhängande komplex af nära fem kvadratmil)
till Kopparbergs och Hofors sågverksaktiebolag, som
då blef egare äfven till Vintjärn–Jädraås järnväg,
sedermera utbyggd till Dala–Ockelbo–Norrsundets
järnväg (se d. o.). 1878 köpte bolaget Dådrans 1804
anlagda järnbruk i Rättviks socken med tillydande
hemman, grufvor och skogar i flera Dalasocknar
och 1880 Svabensverks järnbruk i Alfta socken
(hvilket anlagts 1799 af bergmästaren Ant. Svab
och senast egdes af geheimekommerserådet
A. von Hausemann i Berlin) med underlydande
hemman och skogar i Alfta, Svärdsjö, Rättviks
och Sundborns socknar. Hillevik med tillhörande
hemman och skogar köptes 1903 för 1,305,000 kr., men
verksamheten där är nedlagd. Kopparbergs och Hofors
sågverks-a.-b. bildades 1862 af Stora Kopparbergs
bergslag, Hoforsverken och major V. Nisser för
gemensamma skogsköp. Den nuv. bolagsordningen
fastställdes 1885, och aktiekapitalet är numera
15 mill. kr. Det drifver järntillverkning och
järnförädling vid Vij, Brattfors och Jädraås,
sågverksrörelse vid Norrsundet (se d. o.) samt
vid Korsnäs i Vika socken och Linghed i Svärdsjö
socken, malm brytes från grufvor i Vintjärnsfältet,
som bolaget eger tills. med Stora Kopparbergs
bergslags a.-b. Det förfogar öfver en af landets
största skogs- och industripossessioner med en
skogsareal af öfver 2,000 kvkm. Dess fastigheter
omfatta enligt landshöfdingeämbetenas uppgifter i
11 socknar samt städerna Gäfle och Söderhamn inom
Gäfleborgs län 54,533 mtl med ett taxeringsvärde af
11,221,700 kr. (1910), hvaraf 2,419,200 kr. å verk
och inrättningar, samt inom 18 socknar i Kopparbergs
län värden af 7,577,800 kr., hvaraf 852,700 kr. å
verk och inrättningar.
Wbg.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:57:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free