Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Odelad grundränta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
471
Odelad grundränta-Odelberg
472
- Med den 1761 utgifna Sagan om Mercurius och Vulcanus
vidtager 0:s andra författarskede, som hufvudsakligen
rör sig på partipolitikens område och endast i början
brukar den vittra formen som omklädnad. Han utgaf de
följande åren Plato om Sverige (1764) och den något
långtrådiga Sagan om lagen och jriheten, Hjalmar
och folket (1766), i hvilken senare han allegoriskt
afhandlar de olika regeringssätten och sedan tämligen
naket berättar hela svenska historien till Fredrik
I. Det var naturligt, att 1765 års mössriksdag skulle
söka hämnd äfven på 0., som var en af hattpartiets
talangfullaste skriftställare. Han miste då sin lön
som direktör i sidenappreteringsverket, men återbekom
den samt ersättning för den ej uppburna 1769, då han
äfven för sig och sina efterkommande erhöll som gåfva
det af allmänna medel bekostade appre-teringshuset och
verket. Den frihet tryckpressen vunnit 1766 begagnade
0. under de följande åren flitigt och utgaf ett
antal politiska broschyrer samt några nummer af den
satiriska tidningen "Mys-san" (1769) i hattpartiets
anda. I den häftiga partilitteratur, som närmast
föregick revolutionen 1772, tog han, så vidt man
känner, ingen del. 0:s namnkunnighet hos eftervärlden
grundar sig uteslutande på "Sinclairsvisan" ("Sist
när på ljuflig blomsterplan Jag mina lam utförde"
etc.). Och denna vittra bragd af en tjuguettåring
tillhör också de märkligaste inom den svenska
litteraturen. Den gaf luft åt stämningen hos ett
helt folk: det länge kufvade hatet mot Ryssland,
minnet af de ärorika bragderna under Karl XII,
hoppet om en ny tid af segrar och storstatsvälde. I
poetiskt afseende sammansmälte dikten det gamla
romansmaneret med den nyare pastoralstilen, en
stilblandning, som vann läsare både i bredare lager
och bland mera framskridna. Uppslaget - med besök i
de hädan-gångnes värld - är ett lån från Vergilius
eller Fénelon. Stycket lider visserligen af longörer,
triviala uttryck och orena rim, men vann oerhörd
popularitet, hvartill den behagliga menuettmelodien
mycket bidrog. Själfva utförligheten i målningarna,
hvilken synes vår tid ett fel, var snarare en
förtjänst i förfädrens ögon. Dikten bidrog utan
tvifvel att väcka den anda af nationell fåfänga och
bålstora förhoppningar, som framträdde i 1741 års
krigsförklaring, och den har således på visst sätt
ödesdigert ingripit i svenska folkets historia. I
allt torde den vara upplagd i närmare 100 uppl. som
skillingstryck. - 0:s efterlämnade handskrifter
förvaras å k. biblioteket. Han var äfven boksamlare
och öfvade målning med ej ringa skicklighet. Ett
porträtt af honom på Gripsholm (se fig.) är ej
själfporträtt, utan måladt af Olof Arenius. Jfr
I. Fehr, "Anders Odel" (1880). -rn. (K. W-g.)
Odelad grundränta, förv., kallas den grundränta (se
d. o.), som är af beskaffenhet att ej kunna särskiljas
i jordeboks- och mantalsränta. Af denna beskaffenhet
voro grundräntan i Jämtland och Härjedalen samt den
vissa lägenheter, skogar m. m. åsatta grundräntan.
C. v. O.
Odelad multipel. Se Centralstation, sp. 1463.
Odelberg. 1. Axel 0., jordbrukare, kommunalman,
f. 25 nov. 1805 i Stockholm, d. där 14 jan. 1884,
tjänstgjorde, efter studier i Uppsala (1822-26),
en kort tid i Justitiestatsexpeditionen
och Svea hofrätt, men egnade sig snart åt vården
af sin fäderneärfda egendom Enskede (se d. o.) i
Brännkyrka socken invid Stockholm, där han skapade ett
verkligt mönsterjordbruk. Han var en af dem, som från
1840-talet med största nit och framgång arbetade för
tillämpning af rationella grunder vid jordbruket samt
för skapandet af anstalter till jordbrukets främjande,
såsom landt-bruksläroverk, landt-bruksmöten och
stam-holländerier, hvilka han dock ville bilda af
inhemska raser. Han var en motståndare till den på
1850-talet genomförda lagstiftningen om
brännvinstillverkningen, hvars betydelse som binäring
åt landt-bruket han kraftigt framhöll. Han blef 1837
Ipd noh 1871 tiP A. Odelberg. Efter ett af Ma-j i
~? * T ?/ i ria Röhl handritadt porträtt, dersled. af
Landtbruks- 1343
akad., erhöll 1864
Stockholms läns hushållningssällskaps guldmedalj
och valdes 1868 till samma sällskaps ordf. I flera
allmänna verk och inrättningar var han verksam
som styrelseledamot. Han var 1863-80 led. af
Stockholms läns landsting samt fungerade 1878-80 som
tingets vice ordf. Alltsedan nya riksdagsordningen
begynte tillämpas (1867) och till sin död satt
0. som ett af sitt läns ombud i riksdagens Första
kammare. Vid 1871 års lagtima riksdag invaldes
han i statsutskottet och vid alla de följande
riksdagarna i konstitutionsutskottet. Med stor ifver
förordade han öfvergång till ett protektionistiskt
statshushållningssystem.
2. Os k ar Vilhelm 0., den föregåendes son,
industriidkare, jordbrukare, riksdagsman, f. 25
maj 1844, blef student 1863 och underlöjtnant
vid Södermanlands regemente 1864, tog afsked som
löjtnant 1873 och egnade sig uteslutande åt skötseln
af Gustafsbergs porslinsfabrik, för hvilken han sedan
1869 varit disponent. 0. har inlagt stor förtjänst
om denna fabriks utveckling och om därvarande
sociala inrättningar (se Gustafsberg). Vid den
fabriksintressenterna tillhöriga landtegendomen
Farsta på Värmdön har han skapat ett mönsterjordbruk
med utsträckt användning af elektricitet som ljus-
och kraftkälla samt äfven anordnat försök rörande
elektricitetens inverkan på åkerns och trädgårdens
växtlighet. 0. var landstingsman 1873-1909
(därunder landstingets vice ordf. 1888-96), är
led. af Stockholms läns hushållningssällskaps
förvaltningsutskott sedan 1878, ordf. i
Stockholms läns sparbanksstyrelse sedan 1907 och
i Centralkommittén för hemslöjdens befrämjande i
Stockholms län sedan 1895 samt led. af styrelsen för
Sera-fimerlasarettet sedan 1892 m. m. Han var led. för
Stockholms län 1884-1910 af riksdagens Första kammare,
hvars strängt konservativa fraktion han tillhörde,
samt innehade plats i statsutskottet 1886 -93. Sedan
1893 är han riksgäldsfullmäktig. 1884-87 var han
led. af arbetarförsäkringskommittén. 0. invaldes 1898
i Landtbruksakad., 1906
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
