Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Odelad grundränta ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
erhöll han Stockholms läns hushållningssällskaps
guldmedalj.
3. Albrekt Teodor O., den föregåendes broder,
jordbrukare, ämbetsman, politiker, f. 21 dec. 1847,
blef 1869 student i Uppsala, studerade vid Ultuna
landtbruksinstitut och öfvertog 1873 förvaltningen
af fädernegården Enskede, hvilken han sedan 1879
arrenderade och 1884 ärfde. Han fortsatte den af
fadern började intensiva hushållningen, riktad
förnämligast på alstring af mjölk, trädgårdsvaror
och tobak för afsättning i Stockholm samt dref i
förbindelse därmed till inemot slutet af 1800-talet
brännvinsbränning med pressjästtillverkning. Efter
att ha varit mycket använd i kommunala värf kallades
han 1889 till chefsposten för den då nyinrättade
Landtbruksstyrelsen, blef 1899 landshöfding i
Gäfleborgs län och 1900 statsråd och chef för det
nyinrättade Jordbruksdepartementet samt tillhörde
regeringen, tills han med den sistnämnda 2 aug. 1905
afgick efter unionsbrottet. Sedan 1892 har han varit
led. af Första kammaren, först för Kalmar läns norra
del och sedan 1911 för Gäfleborgs län. Han tillhörde
kammarens protektionistiska majoritet (hvilket dock
ej hindrade, att han kraftigt förordade majstullens
afskaffande) och blef vid dess sammanslagning med
de moderate till Första kammarens nationella parti
led. af partiets förtroenderåd. Han hade plats
1897-99 i bevillnings-, 1908-09 i statsutskottet,
och från 1910 i det då för första gången tillsatta
jordbruksutskottet, hvars ordf. han var 1910-11. Han
var 1896 led. af mellanrikslagkommittén. I Stockholms
läns landsting var O. ordf. 1897-99, och i länets
hushållningssällskap var han vice ordf. från 1897
och har sedan 1908 varit dess ordf. O. erhöll
1906 sällskapets guldmedalj. O. har med stor
energi och framgång verkat för senare tiders
åtgärder för landtbrukets och särskildt det mindre
jordbrukets främjande genom sådana åtgärder som
premiering af kreatur, landtbruksundervisningens
utveckling, småbrukspremiering m. m. Härvid
likasom i hans hela politiska verksamhet ha
konservativ anda och sträng sparsamhet med
statens medel varit framträdande. O. blef led. af
Landtbruksakad. 1883, dess hedersledamot 1904, var
dess direktör 1906-09 och erhöll dess guldmedalj 1913.
1. (H. J. Dft.)
2–3. H. J. Dft.
Odelmark, Frans Vilhelm, målare, f. 1849, har
studerat vid konstakademien i Stockholm och i
Dusseldorf samt målat arkitekturmotiv från olika
länder. Nationalmuseum eger Det inre aj S:t
Lorenzkyrkan i Niirnberg (1878).
Odels halfva uppbördsel, kam., en i Bohus län
förekommande, från Norge ärfd grundskattetitel under
mantalsräntan (se d. o.), hvilken skatt uttogs af
kronan i det fall, att hemmanet upplåtits till bruk
af landbo (arrendator).
Kbg.
Odelsrätt (no. odelsret) är en egendomlig institution
i den norska lagstiftningen och får enligt grundlagens
§ 107 icke upphäfvas. Odelsiätten bestämmer, att all
jord på landet (icke i städerna), som i minst 20 år
egts af en och samma person eller af hans förfäder,
kan af släktens medlemmar (i närmare bestämd ordning)
inlösas efter taxeringsvärde, ehuru den öfvergått
i annans ego, blott sådant sker inom de närmaste
tre åren. Den, som sålunda begagnat sin odelsrätt,
är emellertid skyldig att bruka jorden i tre år, vid risk att den annars
öfvergår till den nye egaren. Den laga formen för ett
sådant återbördande benämnes odelssögsmaal, hvari
det gäller att ytterst noga bevaka alla detaljer,
enär det minsta processuella formfel kan medföra
förlust af odelsrätten. Om en odelsrätten liknande
rätt i Sverige se Bördsrätt.
Y.N.*
Odelssögsmaal [-mål]. Se Odelsrätt.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
