- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
473-474

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Odelad grundränta ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

erhöll han Stockholms läns hushållningssällskaps
guldmedalj.

3. Albrekt Teodor O., den föregåendes broder,
jordbrukare, ämbetsman, politiker, f. 21 dec. 1847,
blef 1869 student i Uppsala, studerade vid Ultuna
landtbruksinstitut och öfvertog 1873 förvaltningen
af fädernegården Enskede, hvilken han sedan 1879
arrenderade och 1884 ärfde. Han fortsatte den af
fadern började intensiva hushållningen, riktad
förnämligast på alstring af mjölk, trädgårdsvaror
och tobak för afsättning i Stockholm samt dref i
förbindelse därmed till inemot slutet af 1800-talet
brännvinsbränning med pressjästtillverkning. Efter
att ha varit mycket använd i kommunala värf kallades
han 1889 till chefsposten för den då nyinrättade
Landtbruksstyrelsen, blef 1899 landshöfding i
Gäfleborgs län och 1900 statsråd och chef för det
nyinrättade Jordbruksdepartementet samt tillhörde
regeringen, tills han med den sistnämnda 2 aug. 1905
afgick efter unionsbrottet. Sedan 1892 har han varit
led. af Första kammaren, först för Kalmar läns norra
del och sedan 1911 för Gäfleborgs län. Han tillhörde
kammarens protektionistiska majoritet (hvilket dock
ej hindrade, att han kraftigt förordade majstullens
afskaffande) och blef vid dess sammanslagning med
de moderate till Första kammarens nationella parti
led. af partiets förtroenderåd. Han hade plats
1897-99 i bevillnings-, 1908-09 i statsutskottet,
och från 1910 i det då för första gången tillsatta
jordbruksutskottet, hvars ordf. han var 1910-11. Han
var 1896 led. af mellanrikslagkommittén. I Stockholms
läns landsting var O. ordf. 1897-99, och i länets
hushållningssällskap var han vice ordf. från 1897
och har sedan 1908 varit dess ordf. O. erhöll
1906 sällskapets guldmedalj. O. har med stor
energi och framgång verkat för senare tiders
åtgärder för landtbrukets och särskildt det mindre
jordbrukets främjande genom sådana åtgärder som
premiering af kreatur, landtbruksundervisningens
utveckling, småbrukspremiering m. m. Härvid
likasom i hans hela politiska verksamhet ha
konservativ anda och sträng sparsamhet med
statens medel varit framträdande. O. blef led. af
Landtbruksakad. 1883, dess hedersledamot 1904, var
dess direktör 1906-09 och erhöll dess guldmedalj 1913.

1. (H. J. Dft.)
2–3. H. J. Dft.

Odelmark, Frans Vilhelm, målare, f. 1849, har
studerat vid konstakademien i Stockholm och i
Dusseldorf samt målat arkitekturmotiv från olika
länder. Nationalmuseum eger Det inre aj S:t
Lorenzkyrkan i Niirnberg (1878).

Odels halfva uppbördsel, kam., en i Bohus län
förekommande, från Norge ärfd grundskattetitel under
mantalsräntan (se d. o.), hvilken skatt uttogs af
kronan i det fall, att hemmanet upplåtits till bruk
af landbo (arrendator).

Kbg.

Odelsrätt (no. odelsret) är en egendomlig institution
i den norska lagstiftningen och får enligt grundlagens
§ 107 icke upphäfvas. Odelsiätten bestämmer, att all
jord på landet (icke i städerna), som i minst 20 år
egts af en och samma person eller af hans förfäder,
kan af släktens medlemmar (i närmare bestämd ordning)
inlösas efter taxeringsvärde, ehuru den öfvergått
i annans ego, blott sådant sker inom de närmaste
tre åren. Den, som sålunda begagnat sin odelsrätt,
är emellertid skyldig att bruka jorden i tre år, vid risk att den annars
öfvergår till den nye egaren. Den laga formen för ett
sådant återbördande benämnes odelssögsmaal, hvari
det gäller att ytterst noga bevaka alla detaljer,
enär det minsta processuella formfel kan medföra
förlust af odelsrätten. Om en odelsrätten liknande
rätt i Sverige se Bördsrätt.

Y.N.*

Odelssögsmaal [-mål]. Se Odelsrätt.

illustration placeholder

Odelstierna, Erik, bergsvetenskapsman, läkare, f. 26
jan. 1661 i Uppsala, d. 12 okt. 1704 i Stockholm,
son af kyrkoherden, teol. doktorn E. Odhelius,
uppfostrades af sin styffader, biskop N. Rudbeckius,
och blef 1676 student i Uppsala, där han vinnlade
sig i synnerhet om bergsvetenskap och medicin. Hans
disputation De magnetismis rerum (1683) var till
försvaret utomordentligt lyckad och omtalades länge
vid lärdomssätet. 1683 anträdde han en resa genom
Danmark, Tyskland, Frankrike, England och Holland,
studerade därunder apoteksvetenskap och bergväsen samt
blef med. doktor i Reims 1687. Genast vid hemkomsten
blef han bergmästare i Nya Kopparbergs och Hällefors
bergslag, företog 1690 med k. understöd en ny, tvåårig
resa, egnad uteslutande åt besök vid bergverken i
flera af Europas länder, och afgaf vid återkomsten
en mycket sakrik berättelse om sin färd. 1695 blef
han assessor i Bergskollegium och adlades 1698.

-rn.*

Odelstinget. Se Norge, sp. 1405.

Oden (isl. Oðinn, fornsaxiska Wodan, angls. Woden,
fnhty. Wuotan), nord. myt., kallas i edda-dikten
"Grimnismål" den högste bland åsar. Att mista
hans huld är, säges det, en stor förlust; han eger
hälften af de fallne, Freja den andra hälften; hans
sal är det guldglänsande Valhall i Gladsheim. Där
kokas galten Särimner och ges till mat åt de fallne
kämparna. 0. matar sina ulfvar Gere och Freke, men
lefver själf blott af vin. Hans korpar Hugin och Munin
flyga hvar dag ut öfver jorden. O. eger många namn,
44 uppräknas. I Söckvabäck dricka O. och Saga glada
ur gyllene bägare. O. berättas i "Grimnismål" vara
fängslad hos Geirröd (se d. o. 1). I eddadikten
"Voluspa", som föreställes uttalad af en vala,
hvilken O. väckt ur dödssömnen, sägas Burs söner,
af hvilka O. var en, ha skapat världen, 0. gaf ande
åt människorna vid deras skapelse, med spjutkastning
öppnade O. den första striden i världen, sitt ena
öga har han gömt i Mimers brunn, före ragnarök talar
han med Mims hufvud, går vid ragnarök mot ulfven och
faller. Frigg (Lin) är hans maka, Balder deras son,
Tor hans son med Jord (Fjorgyn, Lodyn), "Vale med
Rind. I eddadikten "Balders drömmar" rider O. på
sin häst Sleipner till Nifvelhel, väcker en vala
från döden och spörjer om Balders öde. Eddadikten
"Havamal" talar om, hur O. gäckades af Billings mö,
men vann jätten Suttungs dotter Gunnlods kärlek och
därmed Odrörer med

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:52 2016 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0263.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free