Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Odhners räknemaskin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
bildframställningar 2 ögon, som hon bär på en bok
eller en liten duk. På fäderneslottet Hohenburg
i Vogeserna stiftade hon ett kloster (alltjämt
mycket besökt); där finnas vallfärdskyrka och -kapell
(med många reliker af helgonet), och det af
henne omkr. 690 upprättade abbotstiftet bär äfven
namnet Hohenburg. Vid foten af Hohenburg ligga den
undergörande Odilienquelle, som säges återge blinda
deras syn, och ruiner af Niedermünster, dotterkloster
till Hohenburg. Jfr Lourdes.
Odilienberg [ad-], en 826 (763) m. hög topp
i Vogeserna, n. v. om Barr. På dess spets
finnas storartade gamla befästningar
och ett kloster. Jfr O di l i a.
J. F. N.
Odilienquelle. Se Odilia.
Odin. Se Oden.
Odinit, petrogr., med gabbro genetiskt samhörig
lamprofyrisk gångbergart, hysande strökorn af augit,
plagioklas eller hornblände i en finkornig grundmassa
af hufvudsakligen plagioklas och hornblände. Bergarten
är först beskrifven ifrån norra Odenwald och har
däraf sitt namn. A. G-n.
Odinkar Hvide, dansk storman, förkunnade under Harald
Blåtands regering (senare hälften af 900-talet)
kristendomen, först i det då danska Skåne, senare i
Sverige. – Hans frände Odinkar d. y., d. 1043,
son till jarl Toke i Vendsyssel, sändes i sin
ungdom till Bremen och döptes af ärkebiskop Adaldag,
undervisades sedan af O. d. ä. och vigdes omkr. 1000
till biskop i Ribe; hela Jylland lydde under honom.
E. Ebg.
Odinslund. Se Uppsala.
Odi profanum vulgus et arceo, lat., "den råa hopen
hatar och af skyr jag", citat från Horatius (Oden,
III, 1). I Horatius’ mun betyder versen, att han ej
lade an på massans bifall, utan höll sig till några
få sakkunnigas omdöme om hans skaldekonst. Numera
hör man citatet användas som ett uttryck af leda vid
"den allmänna opinionen".
Odisponerad kronojord, förv., de vidder af kronans
mark i Norrland, hvilka ej äro under ständig
besittningsrätt upplåtna, till kronoparker afsätta
eller till boställen anvisade. Jfr Inmutningsrätt. _
Kbg.
Odisputabel, oomtvistlig, ostridig, obestridlig. Jfr
Disputabel och Indisputabel.
Odium medicum, lat., "medicinskt hat", det förr i
tiden ej ovanliga förhållandet, att läkare talade
illa om hvarandra för att beröfva medbröder deras
patienter.
Odium theologicum, lat., "teologiskt hat", teologers
hätska bekämpande af motståndare och annorlunda
tänkande; oförsonligt hat.
Odiya. Se Oriya.
Odiös (lat. odiösus), förhatlig, vidrig, olidlig.
Odji (oji, otshi, o-tyi, twi, chwee
m. m.), det i Asjanti på Guldkusten härskande språket,
närmast släkt med ewe- och jorubaspråken längre
österut vid samma kust. Redan tidigt bekant genom
danska missionärers arbeten (Muller 1673 och Protten
1764), är odji nu ett af de bäst kända och viktigaste
negerspråken. De förnämsta dialekterna äro akdn,
regeringens officiella språk, samt akwapém och fanti,
hvilka ligga till grund för utgifna grammatiker,
ordböcker och öfversätt-ningar. Språket är mycket
rikt utveckladt i fonetiskt hänseende, men torftigt
i det formella. Sub-
stantiv och adjektiv äro oböjliga; genus och
relativpronomen saknas alldeles. Äfven verbet
saknar numerus, och person uttryckes blott med
prefige-ring af personalpronomina. Fyra tempora
finnas (aorist, pres., perf. och fut.). Hela bibeln
är öfversatt af Christaller på akwapém (Basel,
1871) samt Matt. och Mark. af Parker på fanti
(London, 1877). Jfr Christaller, "Grammar of the
Åsan te and Fante language" (1875) och "Dictionary
of the Asante and Fante language" (1881) samt Cust,
"A sketch of the modern languages of Africa" (1883).
H. A. (K. V. Z.)
Odland [årdd-], Sigurd Vilhelm, norsk teolog, f. 5
dec. 1857, blef 1883 stipendiat och var 1894-1906
professor i teologi vid Kristiania universitet
samt 1892-1911 ordf. i Det norske Lutherske
indremissionsselskab. Han var 1900-06 medredak-tör
af "Norsk teologisk tidsskrift" och 1901-10 af
"Luthersk kirketidende". O. har förfäktat en strängt
konservativ ortodoxi gentemot nyare teologiska
riktningar, som han i det längsta sökte hålla borta
från universitetet. När emellertid J. Ording (se
d. o.), som tillhör en friare riktning, utnämndes
till professor 1906, tog 0. afsked. Senare gick han i
spetsen vid arbetet på att upprätta på privat väg en
af teol. fakulteten oafhängig teol. "menighetsfakultet
för utbildning af präster för norska kyrkan på
grundval af Guds ord och kyrkans evangelisk-lutherska
bekännelse". Bland 0:s vetenskapliga arbeten
må framhållas afh. Apostola-lets begreb og
oprindelse (i univ:s festskr. till Oskar II, 1897).
K. V. H.
Odlingsgräns. Se Kulturgräns.
Odlingslånefonden, en genom sammanslagning
fr. o. m. 1914 af s. k. äldre och nya
odlingslånefonderna bildad, under Statskontorets
förvaltning ställd fond med ändamål att genom lån
understödja aftappning af sjöar och sänka trakter
samt odling af de torrlagda markerna. Äldre
odlingslånefonden bildades af medel, som
alltsedan 1840-talet intill 1884 af riksdagen
i stat anvisades till lån för främjande af
utdikningar och aftappningar af sänka trakter och
sjöar till beredande af odlingsföretag. Anslaget
för detta ändamål utgjorde på 1850-talet blott
25,000 kr. om året, men höjdes småningom till
150,000 kr. Å denna fond uppfördes vidare det vid
1877 års riksdag beviljade lånet å 2 mill. kr. för
sjöarna Hjälmarens och Kvismarens sänkning samt det
af 1882 års riksdag beviljade låneanslaget å 70,000
kr. för understödjande af sådana myr-utdikningar och
vattenaftappningar, som företrädesvis afse att minska
frostländigheten. Kapital- och ränteinbetalningarna å
de från fonden lämnade lånen omfördes intill 1884 till
statsregleringsfonden och ha därefter ingått till Nya
odlingslånefonden. Till 1874 förvaltades fonden af
Riksgäldskontoret, därefter af Statskontoret. – Nya
odlingslånefonden, som bildades genom k. kung. 28
sept. 1883, hade till ändamål att genom lån
understödja odling af sänka trakter. 1895 medgafs,
att lån finge beviljas jämväl till utförande af sådana
vattenafledningsföretag, som afsåge förbättring på
annat sätt än genom s. k. täckdikning af förut odlad
åker och äng eller vinnande af ny äng. Till fonden
ha enligt tid efter annan förnyade beslut ingått
annuiteterna af äldre odlingslån,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
