Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Odhners räknemaskin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
495
Odo-Odonata
496
hvarjämte Riksgäldskontoret haft att i mån af
behof och på rekvisition af K. M:t till fonden
öfverlämna medel till så stort belopp, som jämte
ingående annuiteter erfordrades till fyllande
ai högst l mill. kr. årligen. För lånemedlen
erhöll Riksgäldskontoret räntegodtgörelse af
fonden. K. M:t egde att å fonden i mån af tillgång
anvisa odlingslån till ett sammanlagdt belopp af
högst l mill. kr. årligen. Å lånesumman skulle enligt
de ursprungliga bestämmelserna erläggas under de 5
första åren ingen ränta eller amortering, men å de
under tiden lyfta beloppen beräknas 5 proc. årlig
ränta, som vid de 5 årens slut lades till kapitalet,
hvarefter å det sålunda uppkomna beloppet skulle
fr. o. m. 6:e året, tills lånet fullt gäldats,
erläggas 10 proc., hvaraf 5 proc. ränta. Sedermera
ha efter hand beslutits åtskilliga ändringar och
tillägg i fråga om de för lån bestämda villkoren,
innefattande jämväl flera lindringar. Sålunda har
1901 stadgats, att ränta icke beräknas under de
3 första åren, att under de näst därpå följande 3
åren ej erlägges ränta eller kapitalafbetalning, men
beräknas å lyfta belopp 3,6 proc. årlig ränta, som
vid periodens slut lägges till lånesumman, hvarefter å
det sålunda uppkommande beloppet erlägges en annuitet
af 6 proc., hvaraf som ränta räknas 3,e proc. å
det oguldna beloppet. I fråga om lånets storlek har
stadgats, att lånet kunde bestämmas till hela det
belopp, hvartill enligt fastställd plan kostnaden
för företaget, efter afdrag för det bidrag, som för
samma företag kunde vara lämnadt från norrländska
eller allmänna afdikningsanslaget (om dessa anslag
se Norrlandsfrågan, sp. 1498), beräknades komma att
uppgå, dock med iakttagande bl. a. att lånet ej finge
öfverstiga 70 proc. af det jordförbättringsvärde,
som vederbörande ämbetsverk kunde vitsorda. - Med
afseende å både de äldre och de nyare odlingslånen
gäller, att annui-teterna fördelas på de hemman och
lägenheter, som äro delaktiga i odlingsföretaget,
införas i jordeboken som ett af hemmanet eller
lägenheten utgående onus samt uppbäras jämte öfriga
utskyl-der af kronobetjäningen. Yid 1912 års början
utgjorde den äldre odlingslånefondens behållning
3,565,000 kr., och från den nya odlingslånefonden
hade utlånats medel till belopp af mer än 18 mill. kr.
V. K-r. (C. v. O.)
Odo. 1. Hertig af Akvitanien. Se E u do. - 2
Konung af Frankrike. Se E u d o. - 3. 0. från Cluny
(fr. Odon de Cluny), fransk musikskriftställare,
f. 879, d. 942, var 899 kanik och kapellsångare
i Tours, blef 909 munk och var från 927 abbot i
Cluny samt reformerade många kloster i Frankrike
och Italien. Han kanoniserades efter sin död. Från
honom härrör en Dialogus de musica (tr. i Gerbert von
Hornaus "Scriptores" etc., 1784). 0. synes ha infört
den sedan dess öfliga betydelsen af tonbokstäfverna
(A-G) samt fe:s dubbla form som |? rotundum och ty
quadratum (se B, sp. 555). Hans diktverk Occupatio
utgafs 1900 af Swoboda. Biogr, af Du Bourg (1905). -
4. 0. af Bayeux (fr. Odon de Conteville), biskop,
f. 1036, d. 1097, halfbroder till Vilhelm Eröfraren,
blef biskop af Bayeux 1049 och earl af Kent 1067. Han
utrustade skepp för Vilhelms landstigning i England
(1066) och kämpade i egen person vid Senlac. Under
några år var han sin half broders
minister i England, men 1083 föll han i onåd
och sattes i fängelse på grund af sin egendomliga
italienska politik, i följd hvaraf han beskylldes att
vilja göra sig till påfve. På dödsbädden gaf Vilhelm
befallning om hans lössläppande. Mot Vilhelm Rufus
stämplade han till förmån för sin äldste brorson
Robert. Med denne ämnade han deltaga i första
korståget, men dog på vägen i Palermo. 0. lät
restaurera domkyrkan i Bayeux och anses ha låtit
utföra Bayeuxtapeten (se d. o.). 3. E. F-t.
Odoacer. Se Odovakar.
Odoardo Farnese [ådåa’rdå]. Se Farnese 5.
Odobäenus, zool. Se Hvalross-släktet.
Odobescu, Alexander, rumänsk historieskrifvare,
f. 1834, d. 1895, blef redan vid 28 års ålder kultus-
och undervisningsminister och sedan professor i
arkeologi vid universitetet i Bukarest. Han författade
Arkeologiens historia (1874) och ett stort arbete
öfver det gotiska fyndet vid Pe-troasa. Han var
äfven en lycklig novellförfattare, och "Furstinna
Chiajua" liksom "Mihnea den grymme" anses som
mästerverk. 0. utgaf tidskr. "Revista romåna"
(1861-63).
Odo’jev, kretsstad i ryska guv. Tula,
vid Kle-venkas utlopp i Okas biflod
Upa. 6,106 inv. (1897). Stor fruktodling.
J- F. N.
Odoje^skij, Aleksandr Ivanovitj, furste,
rysk skald, f. 1803, d. 1839, blef på grund
af deltagande i decemberupproret 1825 förvisad
till Sibirien och förflyttades 1837 som soldat
till Kaukasien, där han dog. Personligen bekant
med Ler-montov och Gribojedov, författade han
i landsflykten vemodiga dikter, af hvilka dock
endast några få utkommo under hans lifstid. Först
1862 trycktes ett urval i Leipzig, och 1890 utkom en
fullständigare upplaga jämte lefnadsteckning af baron
Rosen. Diktprof i A. Jensens "Ryska skaldeporträtt".
A-d J.
Odol [ådål], ett munvatten med ganska
utbredd användning, uppges innehålla flera
antiseptiska ämnen, bl. a. mentol och salol,
litet salicylsyra och sackarin samt små mängder
flyktiga oljor, såsom nejlik-, pepparmynt-
eller kumminolja, alltsammans löst i sprit.
S. J-n.
Odon, bot. Se Vaccinium.
Odonata, zool., underordning af insektordn. r ä
t-vingesländor. Hithörande sländor utmärkas af
långsträckt och ofta mycket smal bakkropp, mycket
rörligt hufvud med stora, buktiga fasettögon
samt ytterst korta, i spetsen borstformade
pannspröt. Mundelarna äro väl utvecklade och
bitande. De 4 under hvilan ej hopveckade, nätådriga
vingarna äro lika eller nästan lika till storlek och
form samt äfven i öfrigt af samma beskaffenhet. De
äro anbragta bakom fästet för de framåtriktade och
uteslutande till att klamra sig fast med inrättade
benen. - Larverna, som lefva i vatten, likna i
sin allmänna kroppsform de fullbildade sländorna
och äro liksom dessa rofdjur. För att gripa sitt
af vattendjur bestående byte äro de utrustade
med en egendomligt bildad underläpp, utgörande en
framsträckbar griptång. Efter några hudömsningar bära
larverna korta vingslidor. Då de skola undergå sin
förvandling, krypa de upp ur vattnet och hålla sig
fast med benen vid någon vattenväxt, där det tomma
larvskinnet blir kvarsittande, sedan sländan krupit
ut därur. Något hvilande pupp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
