- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
513-514

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oedicnemus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

åren från hattpartiet och närmade sig dess
motståndare. Han gynnade Nordencrantz, Forskål,
Chydenius m. fl., som med hans hjälp fingo sina
skrifter publicerade under växande träta mellan O. och
Kanslikollegium, som dock ej vågade göra sig af med
sin besvärlige censor. Af sina nya vänner belönades
O. 1762 med utnämning till statssekreterare och 1767,
efter censorsämbetets indragning på grund af den
nya tryckfrihetsförordningen 1766, till president i
Kommerskollegium. Utom "En ärlig swensk" författade
O. åtskilliga disputa-tioner. Jfr O. Sylwan, "N. von
O. såsom censor librorum" (i "Hist. tidskr.", 1893).

3. Charles Emil von O., den föregåendes sonsons
son, ämbetsman, f. 22 okt. 1839 på Magda i Näshulta
socken, Södermanland, d. 1 sept. 1911 (under en resa)
i Karlshamn, blef 1858 underlöjtnant, tjänade vid
Södermanlands och Kalmar regementen samt var 1894-98
öfverste och chef för Dalregementet. Under större
delen af sin öfverste-tid var han, som visat sig
vara en man med praktisk begåfning och framstående
jordbrukare, t. f. landshöfding i Kopparbergs län, och
1898-1910 var han landshöfding i Kronobergs län. Från
1901 till sin död representerade han det senare länet
i Första kammaren. Till sina politiska åsikter
var O. moderat. Inom djurskyddsrörelsen intog
han en framskjuten plats.

1. –rn.*
2. L. S.

Oels [öls], Öls. 1. Tyskt furstendöme på högra sidan
af Öder, i preussiska reg.-omr. Breslau, urspr. 1,760
kvkm. I äldre tider tillhörde det de schle-siske
hertigarna af Glogau, öfvergick genom arf 1647 till
en gren af huset Württemberg och 1792 till hertig
Fredrik August af Braunschweig. Efter dennes död,
1805, ärfdes det af hans ryktbare brorson Fredrik
Vilhelm af Braunschweig-O. och innehades sedan 1824
af dennes yngre son Vilhelm såsom sekundogenitur. Vid
hans död, 18 okt. 1884, införlifvades furstendömet O. (92 kvkm.)
med Preussen och bestämdes
till förläning åt Preussens kronprinsar, hvaremot
fideikommiss- och allo-dialgodsen i kretsen 0. (318
kvkm.) enligt hertigens testamente tillföllo konungen
af Sachsen.

– 2. Kretsstad i reg.-omr. Breslau, fordom
hufvudstad i ofvannämnda furstendöme, vid
järnvägarna till Breslau, Gnesen m. fl. städer,
27 km. n. ö. om Breslau. 11,717 inv. (1910).
Mångsidig industri. Gymnasium, skollärarseminarium.
I staden ligger furstarnas af O. residensslott och
i närheten det präktiga lustslottet Sibyllenort.

1 o. 2. (J- F. N.)

Oelschläger [öl-]. Se Olearius.

Oelsnitz [öls-]. 1. (O. im Vogtland) Stad
i konungariket Sachsen, kretsen Zwickau, vid
Weisse Elster. 13,951 inv. (1910). Realskola med
progym-nasium, fackskola för textilindustri. Betydande
mattfabrikation (2,400 arb.), korsettfabriker
(1,100 arb.), kamgarns-, gardin-, dräll-
och bomullsväf-verier samt annan industri. I
närheten ligger byn Voigtsberg, med ruiner
af den fordom starka borgen Voigtsberg (nu
straffängelse). - 2. (0. i m Erzgebirge) By i
konungariket Sachsen, kretsen Chemnitz. 16,213
inv. (1910). Järnvägsknut, stenkolsgrufvor,
maskintillverkning, tegelbrännerier m. m.

1–2. J. F. N.

Oeltzen [öl-]. Se Öltzen, W. A.

Oelwein [å^wäin], stad i nordamerikanska staten
Iowa, v. om Dubuque. 5,142
inv. (1910). Järnvägsverkstäder, handel med
jordbruksprodukter.

Oelzelt-Newin [öl-], Anton, österrikisk
filosof, f. 1854, påverkad af Meinong och
anslutande sig till en i viss mån agnostisk
riktning. Skrifter bl. a.: Die grenzen des
glaubens (1885), Uber sittliche dispositionen
(1892), Kleinere philosophische schrif-ten (1902).

S–e.

Oenanthe [en-] Lam., bot., farm., ett släkte inom
fam. Umbelliferce, underfam. Apioidece, omfattar
35 arter, som växa i norra halfklotets tempererade
länder. Den i Sverige tämligen allmänt

Oenanthe aquatica (stäkra). I stjälkens bas med
undervattensblad, 2 växtens topp i blomning,
3 blomma, 4 frukt.

förekommande O. aquatica, stäkra (se fig.), är en
medelstor, glatt vattenväxt, med bladen 2-3 gånger
pardelade. Blomflocken är dubbel, med enskilda
svepen. Blommorna äro hvita, alla nästan lika stora
och kronbladens udd inböjd. Frukten är aflångt
äggformig, glatt, något högryggad. Växten, hvars
stjälk nedtill är uppblåst, anses giftig. Frukterna,
fructus Phellandrii, användas flerstädes i
medicinen. I södra Sverige växer i åar och bäckar
O. fistulosa med uppblåsta bladskaft och blomskaft
och de yttre blommorna i flocken större än de inre.

O. T. S.
(G. L–m.)

Oeneis [en-], zool. Se Gräsfjärilar.

Oeneus [en-]. Se Oineus.

Oenighet mellan makar. Se Skilsmässa.

Oenipons [öm-], Oenipontum, forntida
lat. namn på Innsbruck (se d. o., sp. 699).

Oenocarpus [en-] Mart., bot., ett släkte af palmer,
underfam. Ceroxyloidew, hvars hemland är tropiska
Syd-Amerika. Hit hör patavapalmen, O. bataua, som
i sitt hemland har en utbredd användning. Frukterna
lämna en färglös, mild olja, som drickes. Af de hårda
kärlknippena i de afvissnade bladskaften förfärdiga
indianerna pilar till sina blåsrör, medelst hvilka
de fälla rafflar och mindre villebråd. Bladen äro
f. ö. ett vanligt taktäckningsmaterial. Andra
arter af släktet ha liknande användning.

O. T. S.
(G. L–m.)

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:32:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0283.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free