- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
533-534

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Official ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

533

Officinen formel-Ofoten

534

Officine’11 formel. Se Officin e 11. OffFcium,
plur. Officia, lat., plikt, åliggande;
uppvaktning, särskildt af en klient (se

d. o.); syssla, ämbetsförrättning; liturgi. -
I den senare romerska kejsartidens förvaltning
voro offi-cia ämbetsbyråer, som biträdde högre
civila och militära ämbetsmän. Vid dessa officia
var anställd en mängd officiales af olika rang och med
skilda uppgifter: corniculärii, adiutöres (eg.
medhjälpare), commentarie’nses, protokollförare,
m. fl.; byråchefen kallades pri’nceps
(se 0. Hirschfeld, "Die kaiserlichen
verwaltungsbeamten", 1905). - Officium ambrosiänum.
Se Ambro-sianska liturgien. - Officium d i v
i-n u m, gudstjänst, i katolska kyrkan benämning
på vissa böner enligt breviariet (se d. o.). -
Officium g o’t h i c u m kallas den liturgi, som
spanska kyrkan antog på konsiliet i Toledo (633),
hvarför den också fick namnet Officium toledanum.
Den är affattad på latin och delvis af samma karaktär
som de grekiska liturgierna, men har, i motsats
till dessa, icke tillegnat sig den ambrosianska
och gregorianska kyrkosången. Antagandet, att
den skulle vara författad af den bekante Isidorus
af Sevilla (hvarföi den också kallats Officium
Isidori), är utan grund. Ett annat namn på den
är Officium mozara-bicum (se vidare Mozaraber). -
Officium s a c r u m, heliga ämbetet, benämning på
inkvisitionen. - Bona officia, folkr., goda tjänster,
en neutral stats bemödande - vare sig af egen
drift eller på anmodan af endera parten - att
utjämna differenserna mellan två eller flera stater,
mellan hvilka oenighet uppstått. Se Intervention
och Mediatio n. - Ex officio, förk.

e. o., på ämbetets vägnar. H. Sgn.
J. P. Officiös (fr. officieux, lat. officiösus,
af officium,

se d. o.), indirekt meddelad af eller utgången
från regeringen eller annan myndighet; vidtagen på
styrelsens föranlåtande, men ej såsom en omedelbar
åtgärd af densamma; half officiell. Jfr Officiell.

Offner, Max, tysk filosof och psykolog, f. 1864 i
Augsburg, gymnasialprofessor i München, är påverkad
af Lipps. Af hans skrifter må nämnas Das gedächtnis
(1909; 2:a uppl. 1911) och Uber gei-stige ermiidung
(1910). s~e-

Offset-tryck (af eng. offset, öfverföring), boktr.,
ett 1906 i bruk kommet mekaniskt tryckförfarande, vid
hvilket klichén eller tryckformen icke som vanligt
direkt afger färgen åt papperet, utan först åt en
med kautschuk öfverdragen cylinder, som sedan i sin
tur afger färgen åt papperet. Därigenom gör man sig
oberoende af tryckpapperets struktur, ty till följd af
kautschukens elasticitet kan trycket, med bibehållande
af de finaste linjer och detaljer, utföras på papper
med grof eller kornig yta, då kautschukcylindern,
som alltså utgör den egentliga tryckformen, väl
följer alla ojämnheter i papperet. Med denna metod
kan t. ex. en auto-typi med fint raster, som annars
fordrar synnerligen väl glättadt och godt papper,
med fördel utföras på nästan hvilket papper
som helst. Särskildt eg-nar sig offset-trycket
väl till tryckning af kartor. Offset-pressen,
en rotationsmaskin, är konstruerad af amerikanen
I. W. Rubel. J- Htzg.

Off side [å’f saird], eng. Se Bollspel, sp. 1029.

Offsokner, jur. Se Skrock- och offsokner.

Ofikalcit (af ofit, serpentin, och kalcity kalk-spat),
geol.j petrogr. Se Kalksten, sp. 642- 643.

Ofikleid (af grek. o’fis, orm, och Tdéirs, nyckel,
klaff), mus., basinstrument af bygelhornens familj,
d. v. s. bleckinstrument med klaffar. Dess första
gestalt uppstod som en förbättring af "serpenten"
och tillskrifves en musiker Régibo i Lille
1780. Ofikleiden byggdes i flera storlekar, såsom
bas-, alt- och kontrabas-ofikleid, af hvilka endast
den första arten (i C, B och Ass, med 3 oktavers
omfång) en tid var i allmännare bruk. Mendelssohn

kan sägas vara den ende klassiker, som systematiskt
infört instrumentet i sina partitur ("Elias",
"Midsommarnattsdrömmen"). Wagner ersatte
det med bas- och kontrabastuba. öfver hufvud
är det numera nästan ur bruk, något, som i
anseende till dess rena intonation må beklagas.
A. L.*

Ofiodornt (af grek. o’fis, orm, och odus,
genit. odo’ntos, tand), fossil ormtand.

Ofiolatri (af grek. o’fis, orm, och latrafa, dyrkan),
dyrkan af ormar (se Ormarna).

Ofiotoxin, Ophiotoxin (af grek. offis, orm, och
lojciko’n, gift). Se Ormgift.

Ofir är enligt gamla testamentets uppgifter
namn dels på en af Joktans ättlingar (l Mos. 10:
26 ff.), dels på ett land, dit kenung Salomo och
senare äfven Josafat sände skepp och hvarifrån de
hämtade hvarjehanda främmande alster (l Kon. 9: 28;
10: 11; 22: 49). Särskildt synes "guld från 0." ha
varit mycket eftersökt "(Es. 13: 12, Job. 28: 16,
Ps. 45: 10). 0:s läge har man i äldre tider sökt i
Indien eller t. o. m. i länderna ö. därom. Somliga
(M. Muller, Lieblein m. fl.) ha tänkt på sydöstra
delen af Afrika; andra (såsom Socin, Glaser) ha
med stöd bl. a. af l Mos. 10: 26 ff. (O. en ättling
af Joktan), som hänvisar till södra Arabien, velat
finna det i denna trakt (jfr Fornlämningar, sp. 871).
E- S-o.

Ofit (af grek. offis, orm), miner., en
benämning, som af de gamle användes för
ett vattenförande järn-talksilikat och på
1500-talet af Agricola latiniserades till
serpentinaria, sedermera serpentin (se d. o.).
(A. Hng.)

Ofiter (af grek. o’fis, orm), kyrkohist. Se G n
o-sticism, sp. 1371. -. Ofit^sm, ofiternas lära. -
Ofitiska diagrammet. Se Diagram 4.

Ofiussa, forntida namn på Tenos (se d. o.).

Ofläckad flugsvamp, bot. Se Flugsvamp.

Ofostrig börd, med. Se M o l a.

Ofotbanan [ω’fωt-], järnväg, den nordligaste på
jorden, från Narvik i Ofoten (se d. o.), Norge,
till svenska gränsen vid stationen Riksgränsen nära
den lilla insjön Vassijaure och med anknytning
till svenska Luleå–Riksgränsbanan. O. är 42
km. lång, normalspårig; största stigningen är
17,3 pro mille, största höjden ö. h. 522 m.
K. V. H.

Ofoten [ω’fω-], fno. Ófóti l. Ófótr, distrikt kring

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:37 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0293.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free