Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki / 535-536 (1914) Tema: Reference Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Official ...

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den 76 km. långa Ofotfjord och dennas många
förgreningar i Salten, nordligaste delen af Nordlands
amt, Norge. Urspr. hette blott själfva fjorden Ofoten,
senare användes namnet om omnejden. Ofotfjorden
bildar nordöstra fortsättningen af Vestfjorden;
gränsen går öfver den 13,3 kvkm. stora Barö, som
delar fjorden i två af skär fyllda sund. O., som
omfattar häradena Evenes, Ankenes och en del af
Lödingen, utgör 3,036,16 kvkm., med 12,215 inv. Inre,
östra, bredaste delen af O. med fjordarmarna Skjomen,
Beisfjorden och Rombaken (se fig.), tillhör Nordlands
mest storartade

Fjordarmen Rombakens innersta del, Ofoten.

trakter med ända till 1,600 m. höga fjäll (Kongsbaktind
vid Skjomen 1,576 m.), som stiga brant upp från de
trånga fjordarna. O. har åtskilliga järnfyndigheter
(Haafjeldet i s., Bogen i n.) och kopparfyndigheter
(Melkedalen mellan Tysfjorden och svenska gränsen). På
halfön mellan Beisfjorden och Rombaken ligger
staden Narvik (se d. o.), vid innersta viken af
Herjangen, Ofotfjordens nordligaste utlöpare,
Elvegaardsmoen, N. Haalogalands regementes
exercisplats. Om O:s försvar se Norge, sp. 1417.
K. V. H.

Ofotfjord. Se Ofoten.

Ofri grund, Ofri tomt, jur., bebyggd eller obebyggd
stadstomt, som innehas af enskild person, men tillhör
staden eller annat offentligt rättssubjekt (kronan,
en kyrka e. d.). Upplåtelser af sådana tomter för all
framtid (under "ständig besittningsrätt", någon gång
kallad "superficiarisk rätt") ha i svenska städer
förekommit sedan medeltiden in till våra dagar;
fr. o. m. 1908 äro ifrågavarande upplåtelser
förbjudna, emedan den då införda tomträtten
(se d. o.) har ansetts innebära en lämpligare
upplåtelseform. Äldre upplåtelser gälla emellertid
fortfarande. Hos innehafvaren, som vanligen har att
betala ett årligt vederlag, tomtören, som villkor för
att få behålla tomten, betraktas rätten till densamma
(eller enligt lagens uttryckssätt: byggnad å tomten
i förening med besittningsrätten) som fast egendom:
lagfart skall alltså sökas å hvarje ny innehafvares
förvärf, genom inteckning kan pantsäkerhet i byggnaden
jämte besittningsrätten beredas innehafvarens
borgenärer, och fastighetsbevillning påföres
innehafvaren. Det stora antalet ofria tomter torde
efter hand komma att minskas genom konsolidering, vare
sig så, att tomtegaren (staden) inlöser byggnaden,
något som genom särskildt lagstadgande underlättas
(se Lösningsrätt), eller ock
medelst friköp (se d. o.) af tomten, hvilken sålunda
blir "fri och egen grund". Se vidare Lagberedningens
"Förslag till jordabalk", I, s. 245 ff., 353
ff. (1905), III, s. 113 (1909). Jfr Egendom, sp. 1428.
C. G. Bj.

Ofri mans frälse. Se Frälse, sp. 28.

Ofri tomt, jur. Se Ofri grund.

Ofritt farvatten, sjöv. Se Farvatten, sp. 1415.

Ofritt gods. Se Fritt gods.

Ofritt skepp. Se Fritt gods.

Ofri tull. Se Tull.

Ofrälse, person eller jord, som ej åtnjuter
frälseprivilegier (se Frälse). De ofrälse stånden
kallades under våra ståndsriksdagar präste-, borgar-
och bondestånden, i motsats till ridderskapet
och adeln.

Oftalmi (lat. ophthalmi’a, af grek. ofthalmo’8,
öga), med., en föråldrad benämning för olika former
af inflammation i ögats yttre delar (ögonlocken,
binde- och hornhinnorna). Numera begagnas den endast
någon gång i sammansättningen oph-thalmia neonatorum
i st. f. det brukliga blennor-rh&a neonatorum. Se
ögonsjukdomar. G-d

Oftalmiäter (af grek. ofthalmo’s, öga, och
iatrors, läkare), läkare, som sysselsätter sig med
ögonsjukdomars botande (ojtalmiatnk).

Oftalmologi (af grek. ojthalmo’s, öga, och lo’gos,
lära), vetenskapen om ögat i friskt och sjukligt
tillstånd.

Oftalmométer (af grek. ofthalmofs, öga, och me’tron,
mått), ett instrument, hvarmed kröknin-gen af ögats
brytande ytor uppmätes. Den första oftalmometern
uppfanns af Helmholtz och är ännu det enda instrument,
som ger exakta värden vid mätning af linsens
ytor. Sedermera ha olika oftalmometrar konstruerats,
med hvilka hornhinnans krökning och framför allt
dess astigmatism uppmätas. Det var fransmannen
Javal och norrmannen Schjötz, som först uppfunno
ett på huf-vudprincipen i Helmholtz’ oftalmometer
grundadt instrument af sådan lätthandterlighet,
att det kan användas till dagligt bruk af den
praktiserande ögonläkaren. Numera göres öfver
hufvud ej en sam-vetsgr-ann bestämning ai ögats
astigmatism utan undersökning med oftalmometer. -
På helt andra principer hvilar den af M. G. Blix
(se d. o.) konstruerade oftalmometern,
hvilken särskildt lämpar sig för uppmätning af
hornhinnans tjocklek och främre ögonkammarens djup.
G-d.

Oftalmoplegi (af grek. ofthalmofs, öga, och plege,
slag), med., en förlamning af ögats yttre eller inre
muskler eller en del af dem, beroende på sjukliga
förändringar i hjärnan. G-d.

Oftalmoreaktion (af grek. ofthalmofs, öga). Se
Lungsot, sp. 1458.

Oftalmoskop [-skåp; af grek. ojthalmofs, öga, och
skopé~i’n, se]. Se ögonspegel.

Oftebro [å’f-], O m m u n d, norsk missionär,
f. 15 maj 1820 i Lyngdal, d. 2 mars 1893 i Sululand,
började 1849 arbeta som missionär i Sululand, där han
blef H P. S. Schreuders viktigaste medhjälpare och
efterträdare som missionens inspektör 1877-87. Han
var en af samtidens bästa kännare af Sululandets
förhållanden, dess språk och historia, lämnade i
"Norsk missionstidende" 1850-90 värdefulla bidrag
till belysning af Sululandets

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>