- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
553-554

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ohio ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

krigsakademien) några timmar i veckan. 1833 utnämndes
han af Ludvig I af Bajern till professor vid
polytekniska skolan i Nürnberg och förvaltade från
1839 tillika rektoratet vid densamma, men kallades
illustration placeholder

1849 till München som konservator vid bajerska
vet. akad:s matematisk-fysikaliska samlingar och
referent för telegrafförvaltningens fysikotekniska
ärenden, med skyldighet att därjämte föreläsa vid
därvarande högskola. 1852 bands han vid denna som
ord. professor i experimentalfysik. O. inlade en
oförvansklig förtjänst om sin vetenskap genom att
uppställa en af dess allra viktigaste satser, den
s. k. Ohms lag (se d. o.), hvilken han först fann på
empirisk väg
(Bestimmung des gesetzes, nach welchem die metalle die contact-elektricität leiten; i Schweiggers "Journal" 1826),
men äfven framdeducerade genom matematisk bevisning
(Die galvanische kette mathematisch bearbeitet, 1827).
O. fann äfven först den för förklaringen af den
musikaliska klangen grundläggande teorien om öfvertoner
(Über die definition des tones und die theorie der sirene und ähnlicher tonbildender vorrichtungen; i Poggendorffs "Annalen" 1843–44).
Till O:s ära har ett af de viktigaste måtten inom elektricitetsläran
erhållit namnet ohm (se d. o.) l. ohmad. 1895
restes i München en (af Ruemann modellerad) minnesvård
öfver O. – O:s broder, Martin O. (f. 1792, d. 1872),
var professor i matematik vid universitetet i Berlin
och utgaf bl. a.
Versuch eines vollkommenen konsequenten systems der mathematik (9 bd, 1828–52).

(S. A–s.)

Ohms lag [åms], fys., kallas en af tyske fysikern
Ohm uppställd lag, enligt hvilken strömstyrkan
är direkt proportionell med den elektromotoriska
kraften och omvändt mot ledningsmotståndet. Betecknar
man strömstyrkan med I, den elektromotoriska kraften
med E och ledningsmotståndet med M, så är I = k. E/M,
där k är en konstant faktor, hvars storlek är beroende af de enheter,
med hvilka I, E och M mätas.

D. S–t.

Ohnet [ånä],
Georges, fransk romanförfattare och dramaturg,
f. 1848 i Paris, egnade sig efter kriget 1870 åt
journalistiken som medarbetare i "Le pays" och
"Le constitutionel", men framträdde därjämte snart som
dramatiker med
Regina Sarpi (med M. Denayrouze; 1875),
som hade lysande framgång, och
Marthe (1877).
Ö. bekämpade häftigt naturalismen och vardt mycket populär
genom sina spännande och lättlästa skildringar ur den
borgerliga världen, i hvilka striden och försoningen mellan
plutokratien och aristokratien är ett hufvudämne. Af hans
många romaner, hvilkas flertal öfversatts på sv., kunna nämnas
Serge Panine (1881, prisbel. af Franska akad.;
"Lifvets strider", s. å.; "Prins Panin eller lifvets strider", 1882),

Le maître de forges (1882; "Herr Derblays giftermål", s. å. och 1912;
uppf. på Dram. teatern 1884),
La comtesse Sarah (1883; "Grefvinnan Sarah", s. å.;
uppf. på Dram. teatern 1893),
Lise Fleuron (1884; sv. öfv. s. å.),
La grande marnière (1885; "Det stora kalkbrottet", s. å.),
Les dames de Croix-Mort (1886; "Mor och dotter", s. å.),
Noir et rose (1887; "Svart och rosenrödt", s. å.),
Volonté (1888; "Hon vill det!", s. å.),
Le docteur Rameau (1889; "Doktor Rameau", s. å.),
Dernier amour (s. å.; "Sista kärleken", 1890),
L’âme de Pierre (1890; "En själ till låns", 1891),
Nemrod & C:ie (1892; "Esther", s. å.),
Dette de haine (1891; "Hämd!", 1892),
Le lendemain des amours (1893; "När kärleken slocknar", s. å.),
Le droit de 1’enfant (1894; "För barnets skull", s. å.),
Les vieilles rancunes ("Gammalt groll", 1895),
La femme en gris (1895; "Den gråklädda damen", s. å.) och
L’inutile richesse (1896; "Rikedomens vanmakt", s. å.).

Ohod (Djebel O.), berg n. om Medina, bekant
genom Muhammeds (se d. o., sp. 1278) nederlag där.

J. F. N.

Ohokimi, jap., storhöfding. Se band XII, sp. 1447

Ohonovskij, Omeljan, lillrysk språk- och
litteraturforskare, f. 1833, d. 1894, var professor
i lillryska språket och litteraturen vid Lembergs
universitet. Hans förnämsta verk är
Istorija literatury russkoj (1886; ofullb.).
I
Studien auf dem gebiete der ruthenischen sprache (1880)
påvisade O. lillryskans själfständighet emot storryskan
samt klargjorde – särskildt ur fonetisk synpunkt – de
lillryska dialekternas inbördes ställning. Härtill
kom som ett supplement hans språkliga undersökning
O wazniejszych wlasciwosciach jezyka ruskiego (1888).
Dessutom utgaf han
Christomatija starorusskaja med kommentarer och ordbok (1881) och
lillrysk
Grammatika.
Som vitter författare gjorde han sig känd genom den
poetiska berättelsen
Krest (1860)
samt de folkliga dramerna
Halška Ostrožka och
Fed’ko Ostrožkij.

A–d J.

Ohra [åra], by i preussiska reg.-omr. Danzig (West-Preussen),
nära Danzig, med hvilket det är förenadt genom elektrisk spårväg.
11,029 inv. (1910). Betydande grönsaksodling, fabriker.

J. F. N.

Ohrdruf [år-], stad i hertigdömet Sachsen-Gotha,
vid järnvägen till Gotha. 6,504 inv. (1910).
Realprogymnasium. Porslins- o. a. fabriker. Staden är
mycket gammal och hufvudort i Hohenlohe-Langenburgska
grefsk. Obergleichen.

(J. F. N.)

Ohrwalder [år-], Joseph, österrikisk missionär,
f. 1856 vid Meran i Tyrolen, besökte det afrikanska
missionsinstitutet i Verona, utgick 1879 som missionär
till Kairo och 1880 till Kartum samt föll 1882 i
Dar Nuba i fångenskap hos mahdisterna. Efter flera
fruktlösa försök lyckades han 29 nov. 1890 fly från
Omdurman och nådde 7 dec. den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Feb 4 14:43:30 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free