- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
569-570

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Okee-cho-bee ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

569

Okubo-Okulering

570

skalk. Målmedveten energi och stor hänsynslöshet
i val af medel för målets nående sägas vara de mest
utmärkande dragen för 0. som härförare. H. J-dt. Okubo
[å’-], Toshimichi, postumt upphöjd till viscount,
japansk statsman, f. 26 sept. 1830, mördad 14 maj
1878 i Tokyo, var son till en samu-rai i Satsuma och
(sedan 1858) en af hufvudledarna vid förberedelserna
för 1868 års stora stats-hvälfning, var verksam vid
dess utförande och tog sedermera till sin död ledande
andel i den kejserliga reformpolitiken (se Bd XII,
sp. 1495-1502). 0. tillrådde 1868 i ett memorial till
kejsaren ifrigt residensets förflyttning till Osaka
(hvarifrån det i nov. s. å. flyttades till Tokyo)
samt anses ha varit den, som förmådde den unge
kejsaren att (s. å. i Osaka) offentligen framträda
för trupperna och folket. Han deltog 1871-73 i
furst Iwakuras stora beskickning till Förenta
staterna och Europa och förutsade med ledning af
därunder vunna erfarenheter, att Ryssland skulle
visa sig vara "Japans farligaste fiende". På en
utomordentlig ambassad till Peking 1884 afslöt 0. med
kinesiska regeringen ett fördrag om biläggande
af konflikten om Formosa. Som inrikesminister
organiserade 0. regeringens åtgärder för det stora
Satsumaupprorets underkuf-vande (1877), och det var
af hämnd härför han lönnmördades af några beundrare
till upprorsleda ren Saigo Takamori. Bland det moderna
Japans "riksfäder" intar 0. ett af de främsta rummen.
V. S-g. Okulär (lat. oculäris, af ofculus, öga). 1. O
k u-lär 1. o k u l ä r, som hänför sig till ögonen,
ögon-, t. ex. okularbesiktning, besiktning genom
åskådande. - 2. Fys. Se Kikare.

Okulardio’pter. Se Astronomiska instrument, sp. 287.

Okularmikrométer, fys., en mikrometer,
kombinerad med ett afläsningsmikroskop eller en
af-läsningskikare. Fig. l åskådliggör okularmikrome-

ett hvarf, som mikrometerskrufven vridits. I
fig. 2, som anger instrumentets yttre, är K den
mikrometerskrufven och släden med hårkorset inneslu-

Fig. 1.

terns inre byggnad. I en parallellipipedisk låda K
kan släden P förskjutas därigenom, att man vrider
mikrometerskrufvens trumma T. Hårkorset /, som är
fastsatt på släden, inställes först på den ena och
sedan på den andra af de två punkter, hvilkas inbördes
afstånd skall uppmätas. Afstån-det erhålles ur det
antal hela hvarf och delar af

tände lådan, T mikrometerskrufvens
trumma och O okularet. Mikrometern är
anbringad så, att dess hårkors kommer
att förflyttas i den reella bildens plan.
D. S-t.

Okularspektroskop [-skåp], astron. Se Astronomiska
instrument, sp. 299.

Okulartaxatiön, skogsh., uppskattning med ögonmått
af ett bestånds eller en hel skogstrakts virkesmassa
eller dess mängd af timmer, trämasseved, kol ved
e. d. Genom of ning kunna personer nå en mycket stor
färdighet i okulartaxation. W. E-n.

Okulering (af lat. o’culus, öga), trädg., är ett sätt
för förädling (se d. o.), som utföres sålunda, att
ett öga (knopp) af en växt, t. ex. en ädel fruktsort,
insattes i en till samma eller någon närbesläktad art
hörande grundstam (se d. o.), hvilken därigenom säges
bli förädlad. Tiden för oku-lering är något olika för
olika arter, men infaller för de flesta från midten
af juli till midten af aug. Själfva utförandet af
okuleringen tillgår på följande sätt. Man utväljer
ett öga på ett kraftigt skott, som utvuxit samma
sommar. Det vid ögat sittande bladet bortskäres,
så att endast en del af dess skaft kvarlämnas, och
ögat utskäres på sådant s?tt, att det åtföljes af
en liten barkremsa, något bredare än bladskaf-tets
bas och 4-10 gånger så lång. På den stam, som skall
okuleras och hvilken kan vara från en skrifpennas
till ett fingers groflek, genomskäres barken i form
af ett T. På sidorna om längdsnittet lossas barken
Okulering. a stamdel med T-snitt, något med knifs-
b för Okulering lösskuren bark-

udden, och den rem8j*<, TT
ed Mn

nämnda barkflisan

sidan, d ögats s. k. rot.

inskjutes mellan barken och veden sålunda, att
det på barkflisans midt sittande ögat kommer
ett litet stycke nedanför tvärsnittet. Därefter
omlindas förädlingsstället med en bastremsa så, att
grundstammens bark sluter väl till om det insatta
barkstycket, dock utan att ögat täckes

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:57:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free