- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
611-612

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olin ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

behag i åtbörder, styrka och liflighet i deklamation,
eld och uttryck i hvart ögnakast och hvarje rörelse
frambragte en fulländad konstbild". Efter midten af
1780-talet uppträdde hon ej mera på scenen, utom 1797,
då hon gaf Svea i en prolog vid Gustaf IV Adolfs
förmälning. Redan 1778 fick hon rättighet att räkna
hela lönen som lifstidspension. 1782 blef hon led. af
Mus. akad. Hon kvarstod bland teaterpersonalen till
1803, och ännu 87 år gammal förvånade hon Angelica
Catalani med att ega sin röst tämligen i behåll.
A. L.*

Olin, Johan Axel, homilet, f. 11 apr. 1825 i
Stockholm, d. 17 dec. 1911 i Malmö, blef 1848 student
i Uppsala och prästvigdes 1850. 1853 -59 tjänstgjorde
han i Stockholm, mycket bemärkt som begåf-vad andlig
talare. 0. utnämndes 1857 till e. o. hofpredikant och
s. å. till kyrkoherde i Karlskrona. Denna befattning
tillträdde han 1859 och förordnades kort därefter till
kontraktsprost. 1864 erhöll han förflyttning till S:t
Petri församling i Malmö. Utom strödda predikningar
och griftetal utgaf 0. Sabbathsstunder i hemmet. Ln
årgång predikningar (1853-54; 5:e uppl. 1889) och
Predikningar på kyrkoårets sön- och helgedagar,
lista årg:s nyo, texter. I (1872).

Olinda [ålī’nda], förr hufvudstad i brasilianska staten
Pernambuco, vid Atlantiska hafvet, 4 km. n. om staden
Pernambuco, på en kulle vid hafvet. Omkr. 9,000
inv. Biskopssäte och stora, men halft förfallna
kloster och kyrkor. Botanisk trädgård. Tillverkning
af fina värjklingor.
(J. F. N.)

Oliphant [å’lif8nt], Margaret, engelsk författarinna,
född W i l s o n 1828 af skotska föräldrar, d. 25
juni 1897, tillbragte sin ungdom i Skottland, hvars
förhållanden och folklynne hon sedermera tecknade i
sina många romaner. Den första af dessa var Passages
in the Hj e of mrs. Margaret Maitland of Sunnyside
(1849); den förnämsta är The chronides of Carlingford
(1862 -66), som skildrar det religiösa lifvet i en
småstad. Fru 0. utmärkte sig äfven i den biografiska
och historiska karakteristiken: Life of tidward Irving
(1862; 4:e uppl. 1875), The makers of Florence:
Dante, Giotto, Savonarola; and their city (1876),
The literary history of tingland in the end of the
eighteenth and beginning of the nineteenth century
(3 bd, 1882) m. fl. Hennes Autobiography and letters
utkom 1899.

Olisipo [ålisi;på], äldsta namnet på Lissabon. Oirtzka
[å-], Rosa, tysk sångerska, f. 1873 i Berlin,
elev af Desirée Artöt och Julius Hey, utrustad med
er äkta kontraalt af ovanlig fyllighet, har gjort
sig ett namn förnämligast på operascener i London
(Covent-garden-teatern) och New York (Metropolitan
opera house) samt gästspelat och kon-serterat
flerstädes i Europa.

Oliv, Olivträd, Oljeträd, Olea europæa L., bot.,
farm., ett i Medelhafstrakterna inhemskt
och odladt träd, hvars lundars grågröna bladverk ger
ett dystert drag åt landskapet och hvars frukter
användas till födoämne och till pressning af den
bekanta olivoljan (se d. o.). Olivträdet är typen
för fam. Oleaceæ. Oliven är ett bland de

illustration placeholder
Blommande olivgren; därunder längsskuren och hel frukt ("oliv").


äldsta odlade träd man känner (den omnämnes redan
i berättelsen om syndafloden) samt är ursprunglig i
Mindre Asien och sedan uråldriga tider utbredd kring
Medelhafvets stränder. Genom den mångtusenåriga
odlingen samt olika luftstrecks inflytande ha
många afarter uppkommit, skilda genom längre och
smalare eller kortare och bredare blad samt formen
på stenfrukterna och färgen på deras oljerika
fruktkött. Formen växlar mellan oval till klotrund,
färgen vid mognaden mellan rödaktigt blåviolett till
svart eller hvit. Den vilda oliven är tornbärande och
har små, svarta frukter. Olivträdet har gett namn
åt "oljeberget" vid Jerusalem. Olivträdets hårda,
mörkare eller ljusare bruna ved antar lätt polityr
och används till snickeri- och svarfveriarbeten,
käppar, askar o. s. v. Om Olea fragrans se Te.
O. T. S. (G. L-m.)

Oliv., förkortning för G. A. O l i v i e r
(se 01.) Oliva Brug., zool., ett snäcksläkte
bland Proso-branchiata inom kl. Gastropoda
(bukfotingarna). Snäckskalet är aflångt äggformigt,
glatt, inrulladt, med släta läppar, veckad spindel
och en lång utskuren mynning. Manteln har fram- och
baktill ett trådlikt bihang. Fotskifvan är stor,
med flikar, som kunna slå sig om skalet. Arterna
finnas i subtropiska haf och lefva mest på
sandig botten. O.utri-culus Lam. tillhör Indiska
hafvet. O. T. S. (L-e.)

Oliva [ålīva]. 1. Köping
i preussiska reg.-omr. Danzig (Westpreussen), nära
Östersjön, 9 km. n. v. om Danzig, vid järnvägslinjen
Danzig–Stettin. 9,346 inv. (1910), hvaraf 1/3
protestanter.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:56:12 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0332.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free