Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ollonet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
639
Olof
640
pade 0. visserligen ej utan framgång mot Knut i Skåne,
där han vann slaget vid Helgeå, men då han kort därpå
kom tillbaka till Norge, fann han landet i uppror
(1028). 0. såg sig nödsakad att fly, och med en liten
skara trofasta anhängare drog han från Söndmör genom
Sverige till Gardarike, där han blef väl mottagen af
sin svåger, storfursten Jaroslav. Norge underkastade
sig emellertid Knut den store, som hyllades i Nidaros
s. å. Sommaren 1030 kom 0. öfver Jämtland med en här
till Vaer-dalen för att återvinna sitt rike. Men
höfdingarna, som affallit, fruktade 0:s hämnd och
uppbådade mot honom en stor här under befäl af Kalv
Ar-nessön, Haarek af Tjotta och Tore Hund. 29 juli
1030 stod det afgörande slaget vid Stiklestad, nära
Nidaros, där 0. stupade. Genom sin martyrdöd hembar
dock 0. i själfva verket segern åt den nationella
monarkien, enhetsstaten och kristendomen. Minnet
af de sällsamma tilldragelserna efter 0:s död har
bevarats åt eftervärlden i legendens form. Snabbt
spredos öfver hela Norden sägner om underverk vid
0:s lik, snart förklarades han af biskop Grimkel för
"helig" och Norges skyddshelgon, hvarvid helgondyrkan
förknippades med hans "skrin" (se O l a v s s k r i n
e t) i Nidaros. Därigenom fick kristendomen en fast
centralpunkt, hvarjämte det nationella konungadömet
vann större glans genom helgonglorian kring dess
ypperste representant och Norge därigenom inträdde i
Europas monarkisk-kristliga kultursystem. - Domkyrkan
i Nidaros förblef under hela medeltiden Norges mest
berömda vallfartsort, och därifrån utbredde sig
den åt den helige 0. vigda kulten vidt omkring (jfr
Olofsmässa). Han blef Nordens populäraste helgon,
framför allt på grund af att han, typen för nordisk
mannakraft och hugstorhet, i folkföreställningen
kom att direkt ersätta och delvis sammansmälta med
hednaguden Tor. "Olofskyrkor" uppfördes mångenstädes
ej blott inom norska kyrkoprovinsen, utan äfven
i de öfriga nordiska länderna (se J~T å it \*A
Olofskyrkor), och sni-£$iKJK dade (helgon-)bilder
af –!^9nJPJift, nonom förekommo flerstädes
(jfr fig.). Ett berömdt altarskåp i Köpings kyrka
innehåller hans bild vid sidan af madonnans, och på
liknande sätt förekommer han i många altarskåp från
1400-talet i svenska kyrkor. De s. k. "0:s hjälm
och sporrar", i Statens historiska museum, under
Erik XIV:s krig tagna af svenskarna i Trondhjems
domkyrka, äro från yngre tid än 0:s. - Inom norska
kyrkoprovinsen funnos dessutom ej få kloster,
invigda åt
I trä skulpterad bild af Olof den helige,
från Bollnäs kyrka i Hälsingland, nu i
Enångers kyrka. (O. trampar under sina fötter
representanten för den gamla hedendomen, trollet
Skalle.)
0. och med namn efter honom (se Olofskyrkor). Se
L. Daae, "Norges helgener" (1879), och G. Reiss,
"Musiken ved den middelalderlige Olavsdyrkelse i
Norden" (i "Skrifter, udg. af Vi-denskabsselskabet
i Kristiania", 1911, d. 2).
6. 0. (III) Haraldsson, kallad 0. Kyrre ("den
fridsälle"), konung 1067-93, son till Harald
Hårdråde och drottning Tora, dotter till
Torberg Arnesson till Giske (se A r n m ö d l
i n-garna 1), följde sin fader på dennes tåg
till England. Sedan fadern stupat vid Stamford
bridge (1066), slöt 0. fred och återförde här
och flotta till Norge, där han genast blef konung
(1067) tills, med sin äldre bror Magnus, som
redan vid faderns affärd öfvertagit riksstyrelsen.
Efter broderns död (1069) var 0. ensam konung. Hans
milda och fredliga regering gjorde honom älskad och
föranledde hans populära tillnamn. Under 0. anlades
Bergen 1070-75. Materiellt och andligt förkofrades
denna tid landet; handel och näringar blomstrade,
välmågan ökades, och utlandets kultur påverkade seder
och bruk. Kristendomen erhöll äfven, ej
minst genom den fromme konungens föredöme, ökad makt
öfver folket.
7. 0. (IV) Magnusson, namnkonung 1103 -15, son och
efterträdare till Magnus Barfot, fick vid faderns död
(1103) konungavärdighet jämte sina två äldre bröder,
Eystein och Sigurd Jorsalafare, men dog 1115. blott
15 år gammal.
8. 0. V Håkansson, norsk och dansk konung, son
af norske konungen Håkan Magnusson och Margareta,
konung Valdemar Atterdags dotter, f. i dec. 1370
på Akershus slott, d. (sannolikt 3 aug.) 1387 på
Falsterbo slott och begrafven i Sorö kloster. Efter
sin morfaders död, 24 okt. 1375, blef 0. på ett
danahof i Slagelse i maj 1376 vald till konung
i Danmark under förmynderskap af sina föräldrar,
och efter faderns död, l maj 1380, blef han jämväl
konung i Norge. I början af 1385 blef 0. myndig
och tillträdde regeringen, hvarvid han äfven tillade
sig titeln "sann arfvinge till Sverige". Dock stod
han fortfarande under moderns ledning. - 1402
uppträdde i Danzig en äfventyrare vid namn Wolf på
furstevis och gjorde anspråk på 0:s både namn och
herravälde ("den falske Olof"), men blef på begäran
från Danmark utlämnad af Tyska ordens högmästare
samt erkände, att han var en son af 0:s amma och
född i Böhmen. Till straff brändes han 28 sept.
1402 i närheten af Falsterbo. Händelsen har af
öhlenschläger behandlats i "Dron-ning Margareta".
1-7. K. V. H. 8. E. Ebg.
Olof, danska konungar. 1. 0. Hunger, f. 1052, d. 10
aug. 1095, var son till konung Sven Estridsson. Af
sin broder Knut den helige sattes han 1080 till Jarl
i Sönderjylland, men slöt sig till de missnöjde
stormännen och underlät att med ledingen infinna
sig i Limfjorden 1085, då krigståget mot England
förestod. Knut skyndade då till Slesvig, tog 0. till
fånga och lät föra honom i bojor till sin svärfar,
grefve Robert i Flandern. Efter Knuts död, 1086,
utlöstes 0. ur fångenskapen och utsågs till konung i
Danmark. Hans rike hemsöktes af vendernas röfvartåg
och flera svåra missväxtår, hvaraf han erhöll sitt
tillnamn. Hans änka, Ingegärd, dotter till norske
konungen Harald Hårdråde, äktade svenske konungen
Filip. - 2. 0. Håkansson. Se Olof, norska konungar 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
