- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
653-654

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olson ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1884 års kommitté ang. ångfärjeförbindelse
mellan Sverige och Danmark och kyrkomötesmedlem
1868. 1870–95 var han tysk konsul i Hälsingborg. Bland
de frireligiöse intog han en framstående ställning
och uppträdde som andlig talare. Han efterlämnade
en själfförvärfvad förmögenhet af flera mill. kr.,
hvaraf öfver 800,000 kr. i donationer tillföllo stiftelser
och enskilda. – Hans son Jonatan (John) O.,
f. 1858, advokat i Stockholm 1890–1905, spelade
länge en viss roll inom det frisinnade partiet
i hufvudstaden som själfkorad "öfvervalman"
vid riksdagsmannavalen och var själf en af dess
representanter i Andra kammaren, fr. o. m. urtima
riksdagen 1892 t. o. m. 1905. Sedermera
slog han sig ned som godsegare i Skåne.

T–s.

Olsson, Peter, natur- och fornforskare,
f. 11 dec. 1838 i Hörja, Kristianstads län,
blef student i Lund 1858, filos, doktor 1865 och
docent i zoologi vid Lunds universitet 1867 samt var
lektor i naturvetenskap vid h. elementarläroverket i
Östersund 1869–1905. Han tjänstgjorde som intendent i
Jämtlands läns fornminnesförening 1887–1905 och som
observatör vid Östersunds meteorologiska station
1884-1905. 1878–1902 var han stadsfullmäktig i
Östersund. O., som på 1860–70-talen företog resor
för undersökning af den nordiska hafsfaunan,
har både på biologiens (särskildt zoologiens) och
arkeologiens områden utöfvat en synnerligen liflig
och värdefull verksamhet. Bland hans biologiska
skrifter må framhållas Entozoa, iakttagna hos
skandinaviska hafsfiskar (1867), Om entozoernas
geografiska utbredning och förekomst hos olika djur
(1869), Prodromus faunce Copepoda-rum parasitentium
Scandinavice (s. å.), Om parasitiska copepoder
i Jämtland (1877), Bidrag till Skandinaviens
helminthfauna (I 1876, II 1893) och Om de jämtländska
fjällväxternas utbredning (1890). Till Sveriges
arkeologi har han lämnat ett stort antal bidrag,
af hvilka må nämnas Öfver-sigt af Jämtlands läns
fornminnen från hednatiden (med sex tillägg,
1889-1909), Fornhandlingar rörande Jämtlands län
(1889-1909), Hällmålningar på Flatruet (1899),
Jämtland och Härjedalen under hednatiden (1900)
och Två fynd af fornsaker i Jämtlands tor j’mossar
(1903). Han har dessutom utgett Om Jämtlands och
Herjeådalens världsliga styrelse och ämbetsmän
i äldre tider
(1897). 0. är korresponderande
led. af Vitt. hist. o. ant. akad. sedan 1908.

L–e.

Olsson, Bror August Leopold, skådespelare, f. 2
febr. 1860 i Göteborg, har sedan 1877 varit i tät
omväxling anställd vid olika landsortssällskap samt
teatrar i Stockholm, Göteborg och Helsingfors, senast
i Stockholm vid Dramatiska teatern 1907–11, nya Intima
teatern 1911-12 och Svenska teatern från 1912. 0. har
genom vederhäftig uppfattning och god diktion gjort
sig omtyckt i karaktärsroller, bland hvilka det må
vara nog att nämna Bildhuggaren Clémenceau, Napoleon i
"Madame Sans-Gêne", Alexis Karenin i "Anna Karenina"
samt Magnus Stenbock,

Olsson, Albert Julius, målare, f. l febr. 1864 i
London, af svensk fader och engelsk moder, är engelsk
medborgare, bosatt i Cornwall och representerad
i engelska och amerikanska samlingar. Bland hans
arbeten äro flera mariner (två utställda
i Stockholm 1897), Vikingar och sirener (1900),
Månbelyst strand (1911, Tate gallery i London).

G–g N.

Olsson, Per, i Fläsbro, förut i Åsak, hemmansegare
och trävaruhandlande, politiker, f. 7 dec. 1864 i Högs
församling, Gäfleborgs län, har varit led. af Andra
kammaren för Norra Hälsinglands domsaga 1897–1906
och sedan 1909 samt därunder led. af statsutskottet
1903-06 och sedan 1909 samt "förstärkningsman"
i liberala samlingspartiets förtroenderåd. Han
blef led. af försvarsberedningen 1911. Särskild
uppmärksamhet väckte O. genom sin rösträttsmotion vid
1904 års riksdag, som i allt var lika med liberala
samlingspartiets (se d. o., sp. 348) kollektiva
motion s. å., utom däri, att O. fordrade för valrätt
ej blott betalda kronoutskylder, utan äfven betalda
kommunalutskylder. Denna s. k. Fläsbrolinje följdes af
Andra kammaren och äfven af liberala samlingspartiet
i dess senare rösträttsmotioner. O. var 1898–99
och är sedan 1905 landstingsman; 1905–06 var han
statsrevisor.

J. C.

Olsson, Otto Emanuel, tonsättare, organist, f. 19
dec. 1879 i Stockholm, tog där organistexamen
1896, kyrkosångar- och musiklärarexamina 1899 samt
utbildade sig 1897–1901 för J. Dente i kontrapunkt,
instrumentering och komposition. Han innehade 1903-05
och 1907 ett af statens tonsättarstipendier och
blef 1908 ord. organist i Gustaf-Vasakyrkan samt
s. å. harmonilärare vid musikkonservatoriet. O.,
fördelaktigt bemärkt som konserterande orgelspelare,
har äfven utöfvat flitig tonsättarverksamhet, röjande
bl. a. en känslig behandling af kontrapunktik i
gammaldags stil och en i sin måttfullhet uppfriskande
modulationskonst. Hans mest betydande alster är
Te Deum (för blandad kör, stråkorkester, orgel och
harpa), fängslande genom såväl stämningsvärde som
helgjuten form och klangfullhet; det utfördes af
Musikföreningen 1910 och utgafs 1913 i klaverutdragaf
Mus. konstföreningen jämte hans välgjorda
stråkkvartett n:r 2 i G dur. Vidare har han utgett för
orgel Fantasi och fuga i frygisk tonart, Gregorianska
melodier i bearbetning, 2 sviter, Adagio, etyder,
kanon, variationer, trior, en sonat m. m., bland
pianostycken Elegiska danser, bland en mängd kyrkliga
sånger Sex körer a cappella, hvarjämte han skrifvit
rätt många kvartetter för mansröster (bl. a. Goternas
sång och Höstkväll) samt tillfällighetsverk, såsom
Kantat vid Engelbrektskyrkans invigning (1914).

E. F–t

Olsson, Olof, svensk-amerikansk teolog och författare,
f. 31 mars 1841 på Björtorp, Karlskoga, Värmland,
d. 12 maj 1900, blef efter studier i Fjellstedtska
skolan och ett missionsinstitut i Leipzig student
i Uppsala 1861 och aflade prästexamen 1863. Efter
tjänstgöring på olika platser reste han 1869 till
Amerika, bosättande sig i ett svenskt nybygge i
Kansas (nuv. staden Lindsborg), där han verkade
som pastor för en evangelisk-luthersk församling
till 1876. Under tiden var han två terminer
medlem af statens lagstiftande församling samt
county-skolsuperintendent. 1876–88 var han
lärare i kyrkohistoria och pastoralteologi vid
Augustanasynodens teol. seminarium i Rock Island,
Illinois, och från 1891 till sin död rektor vid
Augustana college. Han utnämndes 1892 af detta college
till teol. doktor och 1893 af Uppsala

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:24 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0353.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free