Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olympia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
665
Olympia-Olympiad
till en höjd af 2-4 m. betäckte Zeustemplets grund,
och därvid funnit åtskilliga skulpturfragment,
som fördes till Frankrike och införlifvades
med Louvre-museet. Efter nära femtioårig hvila
upptogs arbetet ånyo, men denna gång af tyska
vetenskapsmän och på det nya tyska kejsarrikets
bekostnad. Upp-hofsmannen härtill var arkeologen
E. Curtius. 1875 -81 genomfördes utgräfningen under
ledning af Curtius, Adler, Bötticher, Dörpfeld,
Hirschfeld m. fl. tyska arkeologer och ingenjörer
för en sammanlagd kostnad af 800,000 mark. Hela Altis
och dess närmaste omgifningar befriades fullständigt
från det djupa lagret af grus och jord. Med ledning
af uppgifterna hos den i 2:a årh. e. Kr. lefvande
resebeskrifvaren Pausanias kunde platsens topografi
i alla sina hufvuddrag fastställas och äfven de
påträffade lämningarna af forntida byggnader till
största delen bestämmas. Om mängden af konstverk och
andra fornsaker, som vid gräfnin-garna kommo i dagen,
kan man erhålla en föreställning genom de i rundt tal
angifna siffrorna: 130 mer eller mindre väl bibehållna
statyer och reliefer af marmor, 1,500 fragment af
samma ämne, 14,000 bronser, de flesta små och till
ej ringa del härrörande från förhistorisk tid, 6,000
mynt samt. 1,000 inskrifter och fragment af sådana,
hvartill kommer en massa föremål af terrakotta. Bland
plastiska konstverk från den grekiska konstens
blomstringsdagar äro de förnämsta Praxiteles’
"Hennes" med Bakchos-barnet (se Hermes, fig. l,
och fig. i art. Praxiteles) och Paionios’ "Nike"
(segergudinnan, se Nike och afbildningen på pl. III
till art. Bildhuggarkonst) äfvensom figurerna från
Zeustemplets båda gafvelgrupper. Sannolikt skulle
skörden af plastiska mästerverk ha blifvit ännu mycket
rikare, om icke flertalet af de i 0. uppställda
statyerna varit af brons, hvars metallvärde
föranledt deras nedsmältande, öfverraskande
rikt utföll däremot det i de djupare jordlagren,
delvis under de forntida byggnadernas grundvalar,
gjorda fyndet af bronser från den grekiska konstens
arkaiska period. I hvarje fall är 0:s utgräfning en
för arkeologien epokgörande tilldragelse, som sprider
ljus öfver många förut dunkla områden. De ojämförligt
flesta och värdefullaste af de i 0. gjorda fynden ha
fördragsenligt stannat i den grekiska regeringens ego,
och för deras hysande har i 0. uppförts ett särskildt
museum, bekostadt af den grekiske bankiren Singros,
hvaremot Tyskland förbehållit sig uteslutande
rätt under 5 års tid till deras afbildande och
publicerande. Af originalfynd ha endast en del
dupletter och mindre föremål af brons och terrakotta
tillfallit tyska regeringen, som införlifvat dem
med Berlins Antikmuseum. Den officiella redogörelsen
för gräfnin-garna lämnades i det samtidigt med deras
fortgång utgifna verket "Die ausgrabungen von Olympia"
(1877-81), hvartill sedan slöt sig "Die funde von
Olympia" (1882). Den fullständigaste framställningen
- på samma gång systematisk - af resultaten ger
det af Curtius och Adler utgifna stora praktverket
"Olympia. Die ergebnisse der von dem Deutschen reich
veranstalteten ausgrabungen" (1890-97). Bland mera
omfattande arbeten, tillhörande den redan ganska
vidlyftiga Olympialitteraturen, må nämnas Laloux och
Monceaux, "Ee-
stauration d’01ympie" (1889), och Böttichers populärt
vetenskapliga arbete "Olympia, das fest und seine
stätte" (2:a uppl. 1886). I Nordisk tidskrift för
1883 finnes en uppsats om "Olympias udgrav-ning"
af L. Dietrichson. En sammanträngd, nu något gammal,
men rikhaltig öfversikt af det hela ger den af Flasch
författade artikeln "Olympia" i Baumeisters "Denkmäler
des klassischen alter-tums" (2:a bandet 1887).
A. M. A.
Olympia, nu för tiden namn på åtskilliga
förlustelseetablissemang, t. ex. den storartade
amfiteatern med 10,000 platser i Kensington, London,
för utstyrselpjäser, cykeltäflingar o. d.
Olympia [əli’mpiə], hufvudstad i nordamerikanska
staten Washington, vid södra ändan af Puget sound och
en sidobana af Northern–Pacific-järnvägen. 6,996
inv. (1910). Handel med landtmannaprodukter,
frukt, ull och trävaror. Ostronfiske.
(J. F. N.)
Olympia, stadsdel i Hälsingborg (se d. o., sp. 101).
Olympiad. 1. En period af fyra år, hvilken
nyttjades inom den forngrekiska tidräkningen och,
som namnet anger, hänförde sig till de hvart fjärde
år återkommande olympiska spelen (se d. o.). Epoken
är fullmånen närmast efter sommarsolståndet år 776
f. Kr., och den första olympiaden omfattar således
ungefär tiden 1 juli 776–1 juli 772 f. Kr. För
att reducera ett gifvet år inom olympiadräkningen,
t. ex. olympiad 99,i, till vår tidräkning brukar man
vanligen utföra räkningen sålunda
777 - (98 . 4 + 1) = 384 f. Kr.
Emellertid är att märka, att detta beräkningssätt gäller blott för
olympiadårets förra hälft; för den senare hälften
åter måste man sätta
776 - (98 . 4 + 1) = 383 f. Kr.
Så t. ex. föddes Platon ol. 87,iii, men i månaden Thargelion
(= 11:e månaden), hvarför det senare reduktionssättet
måste användas, och årtalet blir 776 - (86 . 4 + 3)
= 429 f. Kr. Blir det erhållna resultatet negativt,
anges naturligtvis därigenom ett årtal e. Kr.
Vill man omvändt reducera ett enligt vår tidräkning
gifvet år, t. ex. 384 f. Kr., till olympiadräkningen,
utföres räkningen sålunda:
777 - 384 = 393;
talet 393 divideras med 4; kvoten 98 blir, ökad
med 1, = olympiadens nummer och resten 1 = årets
nummer i olympiaden. Resultatet blir sålunda i
detta fall ol. 99,i. Detta gäller för årets senare
hälft, 1 juli–31 dec. Förra hälften af året tillhör
naturligtvis det närmast föregående olympiadåret,
ol. 98,iv. För år e. Kr. har man att addera årtalet
till 777, i st. f. att subtrahera från samma tal,
såsom i ofvanstående exempel. F. ö. blir räkningen
likadan.
Olympiadräkningen erhöll en vidsträcktare användning
först genom historikern Timaios (omkr. 284
f. Kr.). Sedermera utbildades systemet af de
alexandrinske lärde under Ptolemaios Euergetes
III (omkr. 238 f. Kr.) och utarbetades vidare af
Eratosthenes, Apollodoros m. fl. Det begagnades dock
aldrig i det borgerliga lifvet och förekommer därför
aldrig på mynt eller inskrifter. Med de olympiska
spelens afskaffande under Theodosius 394 e. Kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
