Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olympiska sällskapet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
representanter, specialkommittéernas medlemmar, de ledande
funktionärerna samt de svenske pristagarna vid
spelen, förutom en del andra personer, som gjort
sig särskildt förtjänta i arbetet för täflingarna.
E. B-ll.
Olympiska sällskapet bildades på enskildt initiativ
strax efter olympiska spelen i Stockholm 1912 med
syfte att hos svenska allmänheten insamla penningmedel
till förberedelse för Sveriges deltagande i olympiska
spelen i Berlin 1916. Sällskapet hade vid årsskiftet
1914 10 länskommittéer och 163 afdelningar på olika
platser i landet. Under första verksamhetsåret
insamlades omkr. 163,000 kr. Sällskapet har
med Sveriges olympiska kommitté aftalat, att de
penningar, som insamlas, skola tillfalla de under
nämnda kommitté hörande specialkommittéerna. Vid sidan
af Olympiska sällskapet stiftades för samma ändamål
samtidigt Föreningen sjätte olympiaden, som under
sitt första verksamhetsår insamlade omkr. 85,000 kr.
E. B-ll.
Olympisk fot, forngrekiskt längdmått, = 0,3205 meter,
var 1/eoo af ett olympiskt stadion 1. längden af
löpningsbanan i Olympia (se d. o.), hvilken mätte
192,27 m., medan ett vanligt grekiskt stadion mätte
endast inemot 185 m. och den vanliga grekiska foten
var 1/eoo däraf (jfr Fot).
0’lympOS, grek. myt., en i joniernas sagor berömd
flöjtspelare, som i "den stora gudinnan" Kybeles kult
synes ha i Mysien intagit samma plats som Marsyas
(se d. o.) i Frygien. Med tiden blef O. uppfattad
som lärjunge af Marsyas, och i Grekland gjordes
han till lärjunge åt skogsguden Pan, med hvilken
han ej sällan af bildades (se Pan). På härstamning
från 0. åberopade sig en jonisk släkt, inom hvilken
flöjtspelets konst gick i arf. Äfven omtalas en
yngre 0., som skulle ha öfverfört flöjtmusiken till
Grekland, där strängaspelet (kitharan) dittills varit
den enda formen af instrumentalmusik.
0’lympos (grek. "OAt^jro?, nygrek. Elimbo,
lat. Oly’mpus), ett på många orter inom den
forngre-kiska världen mötande bergsnamn. Det mest
berömda bland alla dessa berg är det, som ligger i
nordligaste Tessalien på gränsen mot Macedonien. I
s. skiljes det af Tempedalen från berget Ossa
och sammanhänger i v. med de kambuniska bergen
(nu Armarves). Högsta spetsen (2,985 m. ö. h.) är
åtminstone för det mesta täckt af snö. Bergets
delvis skogbevuxna, delvis kala och tvärbranta sidor
genomskäras af en mängd forsande bergbäckar. På den
vanligen i moln höljda toppen tänkte man sig gudarnas
boning vara belägen, hvarför namnet 0. (sv. Olympen)
stundom äfven är liktydigt med himmelen. Den
urgamla föreställningen om 0. som ett gudahem
fortlefver ännu i den turkiska benämningen Semavat
Evi (de himmelskes boning). - Ett annat 0. (det
Mysiska O., nu Keschisch dag) ligger i nordvästra
delen af Mindre Asien på gränsen mellan de forna
landskapen Mysien, Frygien och Bitynien. Äfven i
Lydien, Lycien, Lakonien och Elis samt på Eubea
och Cypern finnas berg, som burit detta namn.
A. M. A.
Olynthos (grek. "OÅvvfios, lat. Olyfnthus),
forn-grekisk stad på den från Macedoniens kust
utskjutande halfön Chalkidike vid nordliga ändan af
Toroneviken. Dess ursprungliga inbyggare skola enligt
Herodotos ha varit af tracisk stam; men sedan det 480
f. Kr. eröfrats af Xerxes, befolkades det med greker
från Chalkidike. Genom att med sig förena åtskilliga
af de mindre städerna på Chalkidike höjde 0. sig till
betydande makt och lyckades vid flera tillfällen
tillbakaslå såväl macedoners som spartaners och
atenares angrepp. Slutligen tvangs det dock genom
det s. k. olynthiska kriget (382-379 f. Kr.) att
upplösa sitt vapenförbund och inträda i det spartanska
förbundet. Då 0. 30 år senare hotades af konung Filip
II, som sträfvade att underlägga sig alla de grekiska
städerna på Macedoniens - kust, sökte det i ett
förbund med Aten skydd mot den gemen-samme fienden,
men blef efter tappert motstånd intaget och förstördt
(348), sedan Demosthenes för-gäfves uppbjudit all sin
förmåga att medelst de berömda "olynthiska talen"
elda sina landsmän till energiska åtgärder för
0:s räddning. 0. blef sedan aldrig mera uppbyggdt.
A. M. A
Olyphant [å’lifont], stad i nordamerikanska
staten Pennsylvania, vid Lackavanna river. 6,180
inv. (1910). Järnvägsknut, rika stenkolsgrufvor,
J. F. N.
0. M., i latinska inskrifter förkortning för ofptimus
mafximus (se J u p p i t e r), o’ptime mefritus,
af utmärkt förtjänst, ordo municipälis, senaten i
romerska småstäder.
0. M., pseud. för K. J. Livijn (se denne).
Oma (Haroekoe), ö bland Molukkerna, ö. om Amboina,
139 kvkm. 9,000 inv., hörande till nederländska
residentskapet Amboina. Odling af kryddnejlikor och
kokospalmer. Hufvudort är Haroekoe med ett fort,
Zelandia. J. F. N.
0-madjaka, folkstam. Se Njam-njam.
O m äg h [å~umä’ch], ir. Oigh magh, hufvudstad
i irländska grefsk. Tyrone (Ulster), vid
floderna Cloghfins och Drumraghs förening
till Strule river samt vid järnvägarna till
Dundalk och Londonderry. 4,900 inv. (1911).
(J. F. N.)
0’magra (af grek. ömos, skuldra), med., ett sällan
brukadt uttryck för gikt i skuldran.
Omaha [åu’məhå], största staden i nordamerikanska
staten Nebraska, ligger på högra stranden af Missouri,
öfver hvilken tre broar gå, midt emot Council bluffs,
och vid östra ändpunkten af Union-pacificbanan
samt vid 9 andra järnvägar. Staden anlades 1854,
sedan mormonerna 1846 slagit sig ned i trakten,
men efter ett par år nödgats draga därifrån,
och blef 1855 hufvudstad i territoriet Nebraska
(men är ej hufvudstad i staten Nebraska). En
katolsk och en protestantisk biskop. 124,096
inv. (1910), hvaribland ett stort antal svenskar,
som ha eget sjukhus, Augustana hospital. Bland
undervisningsanstalter i staden må nämnas Creighton
college, Brownell hall (för kvinnor), medicinskt
college (afdelning af statsuniversitetet i Lincoln)
och slöjdskola. Staden har stora smältugnar för
silfver och bly samt stora maskinverkstäder, tegel- och
oljebruk m. m. (1907 var hela produktionsvärdet 220
mill. doll.). Slakterierna stå endast efter Chicagos
(1900 var produktionsvärdet 67,7 mill. doll.); de
ligga i South O., en förstad med 26,259 inv. Stor
handel med spannmål, landtbruksredskap och trävaror.
(J. F. N.)
0’Mahoney [Sumärni] 1. 0’Mahony, John,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
