- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
689-690

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Olympiska sällskapet ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

689

CmbroFob-Ombudsråd

GOD

på torra lokaler och ofta äro så organiserade,
att de ej vätas, t. ex. genom vaxöfverdrag. Växter,
som lefva i regnrika trakter och hvilkas blad vätas,
äro ofta skyddade mot för långvarig väta genom bladens
rörelser (t. ex. Mimosa-arter), genom utbildning af
droppspets (se d. o.) eller bladens sam-metsartade
yta, som befordrar en hastig afdunst-ning.
G- L-m.

Ombroföb, bot. Se O m brofil.

Onibrométer (af grek. o’mbros, regn, och me’tron,
mått), regnmätare, nederbördsmätare. Se Nederbörd,
sp. 673-674. - Ombrometrogräf (af grek. gra’.jéin,
skrifva), nederbördsmätare, som automatiskt upptecknar
den fallande nederbördens mängd; själfregistrerande
nederbördsmätare. Sådana apparater finnas af flera
olika slag. De äro konstruerade antingen så, att den
i mätaren fallande nederbörden nedrinner i ett kärl,
som. då det blifvit fullt, vickar öfver och uttömmer
sitt innehåll samt därefter återtar sin ursprungliga
ställning, eller så, att nederbördsmätaren är ställd
på en vågskål, som nedtryckes af nederbördens tyngd,
i mån som denna faller, hvarvid vågarmens rörelse
inregistreras på en af ett urverk kringvriden
cylinder. Sistnämnda anordning har framför den
förra den fördelen, att den kan inregistrera äfven
nederbörd i fast form, såsom snö, trindsnö, isbark
eller hagel. Dylika nederbördsmätare ange således
icke blott nederbördens mängd under en viss tidrymd,
utan också den tidpunkt, då nederbörd fallit, och
den hastighet, hvarmed detta skett. R- R. (N. E-m.)

Ombrone [åmbråne], lat. Umbro, flod i mellersta
Italien (Toscana), upprinner 15 km. ö. n. ö. om
Siena vid klostret Ombrone, genomflyter Marem-merna
och faller ut i Tyrrhenska hafvet 15 km. s. v. om
Grosseto. Längd 166 km. (J- F. N.)

Ombro’phytum, bot. Se Balanophoracea3

Ombrytare, typograf, som emottar och fördelar
manuskriptet samt bryter om (verkställer

0 m b r y t n i n g af) det satta i kolumner
eller spalter.

Ombu [åmbdj], bot. Se Phytolaccacese.

Ombudsman, jur. "Om sysslomän eller ombudsmän"
handlar 18:e kap. Handelsb., enligt hvad rubriken
till kapitlet anger. I § l i nämnda kapitel omtalas
ombudsman såsom ölen, hvilken "varder af annan ombuden
att å dess vägnar något syssla och uträtta och säger
där ja till". Huru begreppet ombudsmannaskap enligt
ifrågavarande kapitel

1 lagen närmare bör bestämmas, framgår ej fullt
klart af laginnehållet, och därom äro ock delade
meningar. Kapitlet afser det aftal, som man benämner
uppdrag (mandat): en person (uppdragsgif-varen,
mandanten) öfverenskommer med en annan (mandatarien,
sysslomannen, ombudsmannen), att denne senare
skall för den förres räkning uträtta något.
Att mandatariens åtagande kan afse företagande
af rättsärenden, är uppenbart; tvifvelaktigt är
fasthellre, huruvida icke lagstiftaren i ifrågavarande
kapitel uteslutande afsett uppdrag att företaga
rättsärenden. Lagstadgandenas innehåll och
affattning ge närmast vid handen, att detta är
fallet. Ger man det institut, hvarom kapitlet
handlar, denna trängre innebörd, så har man ock
klart utstakat gränsen emellan samma institut och
institutet tjänstelega; anser man däremot, att det
om-budsmannaskap, som afses, kan gå ut äfven på an-

dra handlingar än afslutandet af rättsärenden,
är det knappast möjligt att uppdraga en fullt
bestämd gräns emellan de båda instituten. - Man
skiljer inom rättsvetenskapen emellan mandat
och fullmakt. Medan mandat, enligt hvad ofvan
antydts, är ett aftal emellan två personer, som
ger upphof till ett rättsförhållande dem emellan
med ömsesidiga rättigheter och skyldigheter, är
fullmakt en ensidig viljeförklaring, hvarigenom en
person (full-maktsgifvaren) bemyndigar en annan
(fullmäktigen) att handla i den förres namn,
med bindande verkan för honom. Fullmakten är en
förklaring, riktad till tredje man, och grundlägger
ej i och för sig något rättsförhållande mellan
fullmaktsgifvaren och fullmäktigen. En annan sak "Sr,
att fullmakt kan vara och i verkligheten oftast är
förbunden med ett uppdrag. Med bestämmelserna i 18:e
kap. Handelsb. torde lagstiftaren just ha afsett en
förening af fullmakt och mandat. Det finnes nämligen
goda skäl för den åsikten, att lagstiftaren här
egentligen tänkt blott på sådana aftal, genom
hvilka mandatarien åtager sig att uppträda som
ställföreträdare för mandanten ; härför talar
framför alit stadgandet i § 2 att, hvad ombudsman
efter fullmakt gör och sluter, det vare så gillt,
som huf-vudman det själf gjort och slutit hade. Det
må nu emellertid förhålla sig huru som helst härmed,
huruvida i 18:e kap. Handelsb. afsetts allenast
med fullmakt försedda mandatarier eller äfven
mandatarier utan fullmakt, det gäller under alla
omständigheter att fasthålla, att mandat och fullmakt
äro begreppsligt från hvarandra skilda institut och
att ett mandat icke behöfver innehålla en fullmakt,
liksom omvändt en fullmakt icke behöfver vara förenad
med ett mandat.

Om ett särskildt slag af ombudsmän handlar 15:e
kap. Rättegångsb. Under rubriken "om laga ombudsman
eller fullmäktig" upptagas där bestämmelser
om rättegångsfullmäktige och om den handling,
rättegångsfullmakten, hvarpå sådan fullmäktig grundar
sin behörighet att i rättegång företräda part.

I åtskilliga offentliga verk är under benämningen
ombudsman anställd en funktionär, som har till
hufvudsaklig uppgift att föra verkets talan; samma
benämning är ock vanlig för den, som är anställd hos
förening, stiftelse eller annan dylik privat juridisk
person för att föra dess talan. Konkurslagens
stadganden ang. rättens ombudsman må ock i
detta sammanhang framhållas. Slutligen må blott
erinras om den ombudsmannabefattning, som enligt
R. F. innehafves af riksdagens justitieombudsman
(se d. o.), äfvensom därom, att justitie-kanslern
i § 27 R. F. betecknas som "konungens högste
ombudsman". Denna justitiekanslerns benämning har,
liksom själfva ämbetet, sitt ursprung i Karl XII:s
kansliordning af 26 okt. 1713, som i spetsen för
Justitierevisionen ställde en högste ombudsman, till
hvars biträde en förste ombudsman var satt i tillsyn
öfver lagarnas efterlefnad. Dessa ämbeten indrogos
i 1719 års kansliordning, och högste ombudsmannens
ämbete utbyttes mot justitiekanslerns (se d. o.).
E. K.

Ombudsråd. I Karl Xll:s kansliordning af 26 okt. 1713
(tr. i de af Floderus utg. "Handlingar till kon. Carl
XILs historia", III), hvarigenom grunden lades till
departementalindelningen för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:56:12 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0375.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free