- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
691-692

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omdaningslära ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

691

Omdaningslära-0’Meara

002

regeringsärendenas beredning, föredragning och
expedition i konungens kansli, fördelades ärendena
på 6 expeditioner, nämligen l revisionsexpedition
och 5 statsexpeditioner. Den förstnämnda var af-sedd
för justitieförrättningar, eller hvad som angick
lags stiftande eller lags och rätts skipande, och
högsta ombudsförrättningarna, som bestodo uti alla
förordningars allmänna handhafvande. I spetsen för
denna expedition ställdes högste ombudsmannen (se
Ombudsman). De 5 stats-expeditionerna utgjordes af 2
utrikes expeditioner och 3 inrikes (krigs-, kammar-
och handelsexpeditionerna). I spetsen för hvar och
en af dessa ställdes ett o m b u d s r å d, som
hade under sig en statssekreterare. Dessa ombudsråd
voro ett slags departementschefer och fungerade
äfven som statsråd, enär alla tre ombudsråden af
inrikesexpeditionen skulle vara närvarande, när
inrikesärenden hos K. M:t föredrogos, likasom de
båda utrikesexpeditionernas ombudsråd, då utrikes
ärenden förekommo. Exempel finnas ock på, att
samtliga ombudsråden sammanträdde för afgifvande
af und. yttrande. Statssekreterarnas verksamhet
var inskränkt till expeditionsgöromål. De hade
att hvar och en vid sin expedition gå ombudsråden
till hända och uppsätta hvad som beslöts samt vid
förfall företräda ombudsrådens ställe. I samband
med statsskickets ändring efter Karl XILs död
indrogs om-budsrådsämbetet. Kansliordningen af
29 maj 1719 behöll dock indelningen af kansliet
i särskilda expeditioner för föredragning och
expedition af olika ärenden - de blefvo en
revisionsexpedition och tre statsexpeditioner
-, men cheferna för statsexpeditionerna,
statssekreterarna, egde ej att deltaga i rådslagen.
H. L. E. (L. S.)

Omdaningslära, biol. Se Descendensteori.

’Omde, tjänsteman. Se Egypten, sp. 1468.

Om Debrikat, by i egyptiska Sudan, där der-vischerna
under "kalifen" Abdullah 24 nov. 1899 blefvo
fullständigt slagna af öfverste Wingate, som anförde
den engelsk-egyptiska hären. Bataljen medförde
dervischrikets fullständiga upplösning.

Omdurmän, urspr, en liten befäst ort på vänstra
stranden af Hvita Nilen, omedelbart n. om Blå och
Hvita Nilens förening, midt emot Kartum, blef residens
för mahdin (se Muhammed Ahmed) och hans efterträdare
och har nu en utsträckning af 16 km. i s. och n. samt
en bredd af 3,5 km. och är bebyggdt med halmhyddor
och några stenhus. Sedan mahdi Abdullah 2 sept. 1898
blifvit i grund slagen af den engelsk-egyptiska hären
under Kitchener vid Kerreri 11 km. n. om 0., gaf sig
0. åt denne. Kubba, den 1885 där aflidne mahdins graf,
var vallfartsort för hans anhängare, men förstördes
under slaget. - Under det engelsk-egyptiska
herraväldet har 0., tack vare sitt utmärkta
handelsläge och järnvägen till Kairo, utvecklats
till Sudans folkrikaste stad med 42,779 inv. (1909),
hvaraf 541 européer och bland hvilka för öfrigt nästan
hvarje stam i Sudan är representerad. Jfr K ar tum.
(J. F. N.)

Omdöme, psyk. och log., den tankeakt, hvarigenom något
påstås eller förnekas. Formeln är: "S är P", hvarvid
P. (predikatet) utsäges om S (subjektet), eller "S
är icke P", hvarvid P förnekas om S. Omdömesläran
är en del af logiken (resp. psykologien), som på de
senaste åren

varit föremål för flitig bearbetning, särskildt
i Tyskland, hvarvid en mångfald olika åsikter
framställts, utan att någon ännu vunnit allmänt
gillande. En del logiker, bl. a. engelsmannen Je-v o n
s, fattar omdömet som en ekvation och anser, att det i
detsamma utsagda är den partiella identiteten mellan
subjektet (S) och predikatet (P). Andra, såsom L o t
z e, framhålla, att i omdömet alltid subjektet fattas
som en själfständig verklighet, hos hvilket predikatet
utsäges som en egenskap. Omdömet blir då den tankeakt,
genom hvilken vi fatta vårt medvetenhetsinnehåll som
en af oss oberoende verklighet. Af Jerusalem fattas
omdömet som alltid uttryckande en verksamhet, hvarvid
subjektet fattas som ett kraftcentrum i analogi med
vår vilja. Om man betraktar omdömet som uttryckande
ett begreppsförhållande mellan subjekt och objekt,
kan man antingen fatta det som ett subsumerande
af subjektet under predikatet som tillhörande det
sistnämndas omfång eller ock som hänförande af
predikatet till subjektet som ett moment af dettas
innehåll. Egentligen är nog detta arter af omdömen. -
Den olika uppfattningen af omdömets betydelse medför
naturligtvis olika åsikter om omdömenas indelning i
hufvudarter. Äfven därvid har man ännu icke kommit
till någon allmänt omfattad teori. Utgångspunkten
lämnar den gamla aristoteliska uppfattningen, som
systematiserats af Kant, men den har på olika sätt
modifierats af de enskilde nutida logikerna. Enligt
denna klassiska klassifikation skilde man omdömena
l’, från kvantitetens synpunkt i universella
(alla S äro P), partikulära (några S äro P) och
sin gul är a (detta S är P), 2. från kvalitetens
synpunkt i a f f i r m a t i v a (S är P), negativa
(S är icke P) och lim it a-tiva (S är icke-P);
3. från relationens synpunkt i kategoriska (S är
P), hypotetiska (om S är, så är P) och d i s j u n
k t i v a (S är antingen P eller Y); samt 4. från
modalitetens synpunkt i problematiska (S kan vara P),
a s ser to-r i s k a (S är faktiskt P) och apodiktiska
(S måste vara P). - Kant indelar omdömena i a n a-ly
tiska och syntetiska. De förra äro sådana, i hvilka
predikatet ligger redan i subjektets begrepp (t. ex
alla kroppar ega utsträckning i rummet). De senare
däremot äro sådana, i hvilka subjektet tillägges
något, som ej redan inses ligga i dess begrepp,
och genom hvilka sålunda vår kunskap om subjektet
vidgas (t. ex. alla kroppar ega tyngd). - I logiskt
förhållande sägas omdömen stå till hvarandra, när man
från det enas sanning eller falskhet omedelbart kan
sluta till det andras sanning eller falskhet. Sådana
omdömes-jörhållanden äro 1. e k v i p o 11 e n s,
2. s u b a l ternation, 3. opposition, 4. konversion
och 5. kontraposition (se dessa ord). Jfr Figur,
M o d u s och Slutledning. S-e 0’Meara [åHmä^re],
Barry Edward, Napoleon I:s läkare på S:t Helena,
f. 1786 på Irland, d. 1836, gjorde läkartjänst på
engelska krigsfartyget "Bellerophon", då Napoleon i
Kocheforts hamn öfverlämnade sig åt dess befälhafvare
(1815). Enligt exkejsarens önskan följde 0., hvars
kunskap i italienska språket vid honom fäst Napoleons
uppmärksamhet, med till S:t Helena som dennes läkare
i fångenskapen, men efter uppkomna stri-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:57:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0376.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free