Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Omdaningslära ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
693
Omedelbart anfall-Omer pascha
694
digheter med den hänsynslöse guvernören sir Hudson
Lowe måste han 25 juli 1818 lämna ön. Då 0. i bref
till brittiska amiralitetet förklarat, att Napoleons
lif ej var säkert på S:t Helena, ströks han från
listan på marinläkare. Efter att i ett par broschyrer
ha i mörka färger skildrat behandlingen af Napoleon
utgaf han efter dennes död sin på dagboksanteckningar
stödda skildring Napoleon in exile, or a voice from
S:t Helena (2 bd, 1822, ny uppl. 1889), hvilken
väckte stort uppseende, men lider af tendentiösa
öfverdrifter. (V S-g.)
Omedelbart anfall. Se F ak t k ön s t, sp. 215.
Omedelbart valsätt. Se Val.
Omedvetna, Det. 1. Psyk., sammanfattningen af
det, som ej medvetet uppfattas. Under det att för
Cartesius själslif och medvetande identifierades,
införde L e i b n i z begreppet omedvetna
förnimmelser. Sådana antagas särskildt för att
fylla i luckorna inom den psykiska kausalkedjan,
t. ex. mellan de ursprungliga förnimmelserna
och deras reproduktion i erinringen. Men om
det h. o. h. omedvetna kunna vi naturligtvis ej
göra oss någon som helst föreställning. Många
filosofer och psykologer ha därför velat stanna
vid ett blott relativt omedvetet, en lägsta
grad af medvetenhet. Andra ersätta de omedvetna
förnimmelserna med h järnprocesser (cerebration). -
2. Metajys. Hartman n karakteriserar det absoluta som
"det omedvetna", hvilket han antar vara på en gång en
aktiv, grundlös, ologisk, oändlig vilja och en passiv,
ändlig föreställningsförmåga. l-2. S-e.
Ome’ga (Q, w), "långt å", den sista bokstaf-ven i
det grekiska alfabetet. Om uttrycket Alfa och omega
se art. A, sp. 3-4.
Ome’gamaskin. Se Mjölkningsmaskiner, sp. 749.
Omej. Se O m i.
Omele’tt (fr. omélette\ af oviss härledning), ett
slags äggkaka, som tillredes utan mjöl och gräddas
endast på ena sidan samt hopvikes, oftast öfver
inlagda skinktärningar, o. au lärd [åmlä’tt å lär],
fågelhachis, champinjoner, hummer, kräftstjärtar,
sylt, o. aux confitures [å kåfityr], gräslök och
persilja m. m., o. aux fines herbes [finsä’rb],
o. s. v.
Omen, lat., plur. ömina, förebud, betecknade hos
de gamle romarna dels i allmänhet en handling eller
tilldragelse, hvilken uppfattades som betydelsefull
för det tillkommande, godt eller dåligt "förebud",
dels, och i synnerhet, ett hörbart sådant, ett
tillfälligt uttaladt ord, namn, en sats e. d. af god
eller dålig "klang". Som exempel på omin.a må anföras
följande (jfr Cic. de div. I: 45, 102 ff. II: 40, 83
f.). Kort innan ^Imilius Paullus skulle afresa till
kriget mot Perseus (Persa) af Ma-cedonien, svarade
hans lilla dotter en dag på faderns fråga, hvarför
hon var så ledsen: Per sa periit: "det är slut med
Persa" (P. hette hennes lilla hund, som dött). Fadern
omfamnade henne och svarade: Accipio, mea filia, omen
("jag mottar förebudet, min dotter"). Perseus blef
besegrad och dog i romersk fångenskap. - När Crassus
inskeppade sig till Orienten, där han blef dödad i
kriget mot parterna, utbjöd en månglare fikon från
Caunos med ropet: Cauneas, som lät som ett varnande:
cave ne eas ("akta dig att resa!"). I många fall
berodde det på vederbörandes god-
tycke, om han ville uppfatta det hörda som förebud
eller ej; han kunde också ofta genom en fyndig replik
ge* det en annan betydelse-eller genom påbjudande af
tystnad, särskildt vid offer, förebygga olycksbådande
uttalanden. Vid viktigare förrättningar, såsom
utskrifning o. d., började man om möjligt med namn
af god klang, såsom Valerius, Salvius o. d.; vid
förpaktningen af statens inkomster uppropade man på
entreprenadauktionen först ostronfisket i Lucrinus
lacus, hvars namn hade anklang till lucrum (vinst);
ej sällan ändrade man ortnamn - så fick Mal(e)ventum,
på grund af sammanställningen med male, "illa",
efter romarnas eröfring namnet Beneventum (bene,
"väl") -, hvarjämte man sökte förtaga betydelsen af
ett olycksbådande ord genom att bedja gudarna af-vända
det omen, som låg däri. H. Sgn.
Omen acci’pio, lat., "jag antager varslet"; jag ser
ett lyckligt förebud i detta uttalade ord, i denna
tillfällighet (se föreg. art.).
0’menak. Se U m a n a k.
Ome^tum, anat. Se Mesenterium (fig.) och N ä t e t.
Omer [åmär], S : t. Se S a i n t- O m e r.
Omer pascha [åmer-], turkisk fältherre, f. 24
nov. 1806 i Plaski på österrikiskt område, d. 18
april 1871 i Konstantinopel, hette eg. Michael
Lat-tas och tillhörde en kristen kroatisk familj,
men flydde som kadett, till följd af någon förseelse,
1828 till Turkiet, öfvergick till islam och anställdes
först som informator för en hög turkisk ämbetsmans
barn, sedermera som skrif-vare i krigsministeriet,
skriflärare åt sedermera sultan Abd-ul-medjid och till
sist som officer i turkiska armén. (Han kallades denna
tid Omer efen-di.) Under Portens fälttåg i Syrien
mot Muhammed Ali nådde O. 1840 brigadgenerals rang,
hvarefter han vintern 1841-42 lade i dagen stor
strategisk skicklighet som underbefälhafvare för
den turkiska styrka, som besatte Libanons oroliga
område. Han erhöll därefter civilförvaltningen
där, men ställde sig partiskt på drusernas sida
gentemot maroni-terna och hade därigenom drygt
ansvar för utbrottet af det blodiga stamkriget
sommaren 1842. 1848 var 0. den militäriske ledaren
af den turkiska kår om 23,000 man, som inryckte i
Valakiet för att under samverkan med ryssarna dämpa
den nationella frihetsrörelsen i Donaufursten domen
a. Han återställde okt. 1850-april 1851 genom flera
segrar, särskildt efter intagandet af fästningen
Bihac, lugnet i det upproriska Bosnien och började
i dec. 1852, med 60,000 man och efter en af honom
skickligt uppgjord plan, krigsoperationer mot
Montenegro, hvilka dock redan i jan. 1853 till följd
af Österrikes hotande hållning måste afbrytas. 0.,
som vid denna tid utnämnts till pascha, öppnade
s. å. det s. k. Krimkriget genom att öfvergå Donau,
besätta Kalafat och vid Oltenita (4 nov.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
