Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oneglia ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
samt har många öar och undervattensklippor. Af dessa
är den största Klimeski med 30 byar; på flera öar
finnas gamla kloster. I synnerhet före 1874, då ett
större antal fyrar och sjömärken utlades, var denna
del af sjön synnerligen farlig och förorsakade hvarje
år en mängd skeppsbrott. Sjön ligger 35 m. öfver
Östersjön. I midten af södra delen är djupet på
en större areal 50 m., och på ett ställe uppgår
det till 124 m. Sjön har aflopp genom Svir till
Ladoga och mottar en mängd tillflöden: fr. ö. Vodla
(från den 468 kvkm. stora Vodlosjön) och Andoma,
fr. s. Vytegra, fr. v. Sjuja m. fl. I allt lära
omkr. 4,000 större och mindre sjöar afbörda sitt
vatten till O. Vattendelaren mellan O. och de sjöar
i n., som afflyta till Hvita hafvet, är mycket låg,
så att sjöbifurkationer förekomma (se
Bifurkation); förslag ha därför framställts att genom
en kanal återställa den förbindelse, som fordom där
egt rum mellan Östersjön och Norra Ishafvet. O. är
mycket fiskrik. Den tillfryser i början af dec. och
går upp i midten af maj. Sedan 1832 trafikeras
den af ångbåtar. Genom Mariinska kanalsystemet
(uppkalladt efter Paul I:s gemål Maria Fedorovna)
står den i förbindelse såväl med Volga och Kaspiska
hafvet som med Dvina och Hvita hafvet. Genom den
68,3 km. långa Onega-kanalen mellan floden Vytegra
och Voznesensk vid Svir undviker man den svåra
sjöfarten på O. – 2. Flod i ryska guv. Olonets
och Archangelsk, utgör aflopp för Latja-sjön och
faller ut i Onega-bukten af Hvita hafvet. Längd 428
km. Vid mynningen ligger hamnstaden O. med 2,694
inv. (1897), anlagd af novgorodbor på 1400-talet.
1 o. 2. J. F. N.
Oneglia [åne’lja], stad i italienska prov. Porto
Maurizio (Ligurien), vid Liguriska hafvet
och järnvägen mellan Nizza och Genua. 7,357
inv. (1901; som kommun 8,527 inv.). Gymnasium,
seminarium, döfstuminstitut, hafsbad samt
en grund, endast för kustfarare användbar
hamn. 0. är Andrea Dorias födelseort.
(J- F. N.)
Oneida [å͡una͡ı’də]. 1. (Onayoteka) Det viktigaste
af de irokesiska språken (jfr Irokeser, sp. 870),
kan tjäna som typ för en hel klass af amerikanska
språk. Vokalerna äro de vanliga fem, a, e, i, o, u
(alla äfven nasalerade), men af konsonantljud finnas
blott sju: k, t, h, f, s, r, n. Formbyggnaden är
mycket rikt utvecklad. Nomen saknar väl genus och
artikel, men eger dual- och pluralformer och många
kasusändelser. Alla substantiv indelas i två klasser,
af hvilka den ena och högre omfattar Gud, högre
väsenden och manliga individer, den andra allt det
öfriga (äfven kvinnor och djurens hannar). Verbet eger
likaledes både dual- och pluralformer, en mångfald af
tempora och modi, bildade dels med prefix, dels med
suffix, samt fullständig objektivkonjugation (med
inbegripet pronominellt objekt). Personbeteckningen är
genomgående prefigerad. – Jfr F. Müller, "Grundriss
der sprachwissenschaft", bd II, 1 (1882), och
F. N. Frick, "Die sprachstämme des erdkreises" (1909).
2. Stad i nordamerikanska staten New York,
vid ett till Oneidasjön rinnande vattendrag,
som nedanför O. korsas af Eriekanalen. 8,317
inv. (1910). Humleodling. – Oneida community,
ett af J. H. Noyes 1847 grundlagdt kommunistiskt
samhälle, omkr. 5 km. från O., är
sedan 1881 en vanlig affärskorporation i stadens
sydöstra del.
1. H. A. (K. F. J.) 2. J. F. N.
Oneidasjön [å͡una͡ı’də-], sjö i nordamerikanska staten
New York; 199 kvkm. Den utflyter åt v. genom Oneida
river, som förenar sig med Seneca, hvarefter floden
kallas Oswego river. J. F. N.
0’Neil [£uni’l], Henry, engelsk målare, f. 1817,
d. 1880, studerade vid akademien i London,
målade än tragiska, dramatiskt upprörda scener,
än humoristiska och groteska. Bland hans mest
omtyckta arbeten äro Hittebarnshuset, Skeppsbrottet,
Mozarts sista ögonblick, Maria Stuarts afsked jrån
Frankrike, Tintoretto målar sin dotter på dödslägret,
Prinsessan a] Wales landar i Gravesend. Som författare
uppträdde han med Lectures ön painting (1865) m. fl.
(G-gN.)
0’Neill [åuni’1], en gammal keltisk höfdingesläkt
på Irland med stort inflytande särskildt i Ulster,
där den århundraden igenom var inbegripen i våldsam
makttäflan med släkten 0’Donnell (se d. o.). Släktens
namn erinrar om dess härledning af sina anor från
en i sägner frejdad konung N i a 11, som uppges ha
aflidit 405. Säkrare historiskt betygad är en mängd
senare irländska konungar, tillhörande släkten,
inom hvilken det ärftliga tillnamnet 0’Neill (ir. Ua
Niall) torde ha börjat bäras på 900-talet. Från
1200-talet förekommer inom släkten titeln furste
(1. lord) af T y-r o n e, och klanens hufvudman
plägade dessutom kallas "The 0’Neill". Denna värdighet
vanns 1455 af Henry 0. (d. 1489), som förde blodiga
strider med släkten 0’Donnell och 1463 af engelske
konungen Henrik VI erkändes som den främste bland de
irländske småkonungarna. Hans sonson Gon n 0., med
tillnamnet den lame (Bacach), f. omkr. 1480, d. 1559,
blef omkr. 1520 höfding öfver klanens Tyrone-gren
och uppträdde som en bland de förnämste ledarna vid
kelternas försök att af värja de engelska eröfringsf
öretagen på ön. När hans stamland, Tyrone, 1541
härjats af en engelsk här under sir Anthony S:t Leger,
gjorde han året därpå ett besök i England, betygade
i Greenwich inför Henrik VIII sin underkastelse och
erhöll den engelska titeln earl af Tyrone. Conn
0:s äldste son, Shane 0., f. omkr. 1530, d 1567,
var en vild och utsväfvande drinkare. Han lät 1558
mörda Matthew 0., baron af Dungannon, som påstods
vara Conns oäkta son och af denne utsetts till
arfvinge. Sedan han därpå efter faderns död intagit
höfdingeställnin-gen, kom han snart i strid med
drottning Elisabet, som först erkänt hans anspråk, men
sedermera gaf sitt stöd åt den mördade Matthews unge
son Brian 0. (d. 1562). Han höll sin maktmed-täflare
Calvagh 0’Donnell i ohyggligt hårdt fängelse tre år
(fr 1561) och tog dennes hustru till frilla. 1562
besökte han Elisabet i London, men vann ej omedelbart
erkännande, och vilda strider följde mellan honom och
dels engelsmännen på Irland, dels deras skyddslingar
af släkten 0’Donnell, dels inflyttade skottar af
släkten Mac Don-nell. Vid förhandlingar med dessa
sistnämnda fick Shane 0. (2 juni 1567) genom dråp
sin bane. Som höfding öfver Tyrone erkändes nu hans
frände Thurlough O., f. omkr. 1530, d. 1595, som 1562
mördat den ofvan omtalade Brian och på 1570-talet
ifrigt intrigerade mot engelsmännen, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
