Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ontario-björnbär ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
som genom Winnipeg afrinner till Winnipegsjön, och
Nipigon, som genom Nipigonfloden sänder sitt vatten
till öfre sjön. De många sjöarna i östra O. afvattnas
mestadels af den till James bay af Hudsonviken
flytande Moose eller dess bifloder; dock utfaller
Nipissingsjöns utlopp French river i sjön Huron och
Ontariohalföns sjöar, af hvilka den största är Lake
Simcoe, i de kringliggande Canadiska sjöarna. Många af
prov:s floder bilda forsar och fall, som delvis tagits
i anspråk af dess industri. Klimatet är kontinentalt;
i norra delen sträft, i södra delen torrt med heta
somrar och kalla vintrar. Toronto har i juli 19,8°,
i jan. -5,3, i årsmedium 6,8° med maxima om +37,3°
och -32,5°.
Befolkningen steg 1911 till 2,523,274 pers. och
hade under de sista tio åren ökats med 15,6
proc. De viktigaste religiösa samfunden voro (1911)
metodisterna (671,727), presbyterianerna (524,603),
engelska statskyrkan (489,704), katolikerna (484,997)
och baptisterna (132,809). – Undervisningsväsendet
står högt, och O:s skolväsen är en förebild för de
andra provinsernas, Quebecs undantaget. Undervisningen
i folkskolorna är obligatorisk (för barn af 8–14
år), kostnadsfri och konfessionslös (men icke
religionslös, enär dagen börjar med bön och slutar
med bibelläsning). Efter långa och bittra strider
fingo katolikerna 1863 rätt till egna skolor med
statsunderstöd, och ehuru många katolska barn besöka
de offentliga skolorna, växer antalet enskilda
genom prästerskapets inflytande. Kostnaderna för
undervisningsväsendet (nära 11 mill. doll.) äro större
än i någon annan provins och omkr. en tredjedel af
hela Dominions utgifter för detta ändamål. Det i
Toronto 1827 inrättade, men först 1841 öppnade King’s
college var endast en engelska kyrkans examensanstalt,
medan undervisning meddelades vid University college
och andra läroverk. 1887 ombildades detsamma, och
därmed förenades det metodistiska Victoria university,
och en medicinsk fakultet inrättades. Förenade med
detsamma äro Trinity college, Wycliffe college, Knox
college (teologiskt seminarium) och det katolska
S:t Michaels college. Filialer äro åtskilliga
specialläroverk, bl. a. tandläkar- och farmaceutiska,
musik- och veterinärskolor, Ontario agricultural
college (utanför staden Guelph) och Western Canada
college i Calgary.
Af näringar står jordbruket i första rummet,
och O. öfverträffar häri alla öfriga prov.;
dess jordbruksareal är nära dubbelt så stor
som Quebecs. De viktigaste åkerbruksprodukterna
(skörd 1912 i hl.) äro hafre (34,2 mill.), korn
(6,3 mill.), hvete (5,2 mill.), råg (636,400),
hvarjämte andra nordiska jordbruksartiklar och
frukter (äfven vin) äro föremål för odling. Äfven
boskapsskötseln är starkt utvecklad. 1911 funnos
2,6 mill. nötkreatur, 1 mill. får, 1,7 mill. svin
och 738,000 hästar. Värdet af farmjorden taxerades
1909 till 680,8 mill. doll., af byggnader till
277,7 mill., af döda inventarier till 78,3 mill. och
af djur till 184,7 mill. doll. Fiskets afkastning
värderades 1910–11 till öfver 2 mill. doll. – Ehuru
mindre än hälften återstår af de skogar, som en gång
betäckte provinsen, äro de ännu mycket vidsträckta,
men afverkas starkt, och man har redan börjat sörja
för deras återväxt och bevarande, bl. a. genom
afsättning af stora
nationalparker, t. ex. Temagami och Algonquin, där ej
blott skogen bevaras, utan ock de vilda djuren finna
skydd. O:s trävarurörelse är den största i Canada,
ehuru Quebec eger större orörda skogsvidder. –
Totalvärdet af bergsbruksprodukter utgjorde 1910 39,3
mill. doll. Under förra hälften af 1912 producerades
368,6 kg. guld, 443,440 kg. silfver, 9,232 ton
nickel, 4,690 ton koppar och brötos 11,200 ton
järnmalm. Äfven petroleum fås i O. (kring staden
Petrolea). – Industrien är högre utvecklad än i
någon annan del af Canada. 1910 funnos 8,001 verk
med 238,117 arb. och ett produktionsvärde af nära
580 mill. doll. En stor del af prov:s export går
till Förenta staterna. Den förnämsta sjöstaden är
Toronto, som 1911 anlöptes af 3,192 fartyg om 1,65
mill. ton. – O. hade 1911 13,390 km. järnvägar och
62,216 km. telefonledningar.
Liksom de andra provinserna i Dominion of Canada
styres O. af en lieutenant-governor, utnämnd
af generalguvernören för 5 år, af ett kabinett
(executive council) af 11 pers., af hvilka 8 äro
chefer för hvar sitt departement, som äro ansvariga
inför representationen, house of assembly. Denna
utgöres af en för 4 år vald kammare med 106 led.,
som sammanträda hvarje år. I Dominions senat har O. 24
led., i dess house of commons 82 led. Dess hufvudstad
är Toronto.
J. F. N.
Ontario-björnbär [åntei’riåu-], bot. Se Björnbär.
Ontario-poppel [åntei’riåu-], bot. Se Populus.
Onteniente [åntenie7nte], stad i spanska
prov. Valencias sydligaste del. 11,430
inv. (1900). Pappersbruk, klädes- och linneväfveri
m. m. (J. F. N.)
Ontogeni 1. O n t o g o n l (af grek. to ön, det
varande, och gefnéln, uppkomma) 1. Embryologi är
individens utveckling, i motsättning till f y l
o-geni (af grek. fyflon, stam), hvarmed betecknas
åiurstammens historiska utveckling. - O n t o g
e-netisk regeneration. Se Kön, sp. 622.
Ontologi (af grek. to ön, det varande, och lo’gos,
vetenskap), filos., vetenskapen om det varande som
sådant, en del af metafysiken. - Ontolögiska beviset
för Guds existens. Se Gud, sp. 528.
Onuba, romarnas namn på Huelva (se d. o. 2).
Onu;phrius, Sankt (it. San Onofrio), helgon, enligt
legenden en abessinisk fursteson, som på 300-talet
blef eremit i tebaiska öknen. Konsten framställer
honom som en vildman med långt hår och skägg; stundom
ses han gående på alla fyra, förföljd af jägare och
hundar, som taga honom för ett vildt djur. Till hans
minne är bl. a. den vackra kyrkan S. Onofrio i Rom
invigd. Jfr R o m. J- C.
Onuris (fnegypt. Anhur 1. Onhur), egyptisk sol-, sedan
krigsgud, lokalgud i This. På bilderna, där klädnaden
afviker från den vanliga egyptiska, ser man guden höja
sin högra hand, såsom för att kasta spjutet. Grekerna
identifierade 0. med Åres. Bronsstatyetter af
0. finnas t. ex. i Gamla glypto-teket i Köpenhamn.
Onus (lat., plur. o’nera), börda, last, besvär,
tunga, skatt, åliggande; O. reale (nlat., oftast
användt i plur. o’nera realia eller blott o’nera;
jfr ty. reallasten), jur., realpålaga l. realbörda,
besvär eller tunga å fastighet,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
