Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Opladen ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
O. är näst Lissabon hufvudsätet för Portugals
industri. Mest framstående äro bomulls- och
sidenindustrien, vaxduks-, pappers-, socker-,
handsk- och hattfabrikationen, metallindustrien samt
tillverkningen af guld- och juvelerararbeten, lergods,
tobak och korkproppar. Inloppet till hamnen försvåras
genom sandbankar och undervattensklippor, men en
storartad konstgjord hamn har anlagts 2 km. n. om den
naturliga, vid Leixões. Flodfarten, försvårad genom
forsar, har betydelse endast för vintransporten. Sedan
gammalt är O. förnämsta utskeppningsorten för
vin ("portvin"), som intar en mycket framstående
plats i landets export samt går mest till England,
där det förskäres och lämpas efter engelsmännens
m. fl. nationers smak, och Brasilien. De största
nederlagen ligga i Villa Nova. Utom vin exporterar
O. nötkreatur, kork, frukt, råsilke och ull. Importen
består hufvudsakligen af kabeljo (bacalhão), järn och
stål samt stenkol, bomullsväfnader och garn. Störst
är varuomsättningen med England. Järnvägar gå från
O. söder ut till Lissabon, norr ut längs kusten
till Galicien samt utmed Douro. – I forntiden låg på
södra stranden af Douro v. om Villa Nova de Gaia ett
kastell, Portus Cale, vid hvilket under 300- eller
400-talen en stad uppstod med samma namn (Porto Cale),
hvaraf namnet Portugal har bildats. O. blef i början
af 1800-talet märkligt genom Wellesleys (Wellingtons)
öfvergång öfver Douro strax invid staden, hvarigenom
han öfverraskade och slog Soults armé samt intog
staden 12 maj 1809, genom utbrottet af revolutionen
24 aug. 1820, vidare, under dom Miguels usurpation,
genom blodsdomarna mot drottning Marias anhängare,
då O. genom utvandring förlorade öfver 10,000 inv.,
samt 1832–33 genom sitt försvar mot dom Miguel och
som stödjepunkt för dom Pedros operationer mot denne.
(J. F. N.)
Oporto [ωpå’rtω], hertig af. Se Ludvig I, konung af
Portugal, sp. 1258.
Oposjnja, ort i Ukrajna på Vorsklas högra
strand. Vid O. slog Karl XII 28 jan. 1709 en rysk
kavalleristyrka under Schaumburg, som förlorade
omkr. 700 man. Därefter var svenska högkvarteret ett
par veckor förlagdt till O.
Opo’ssum, zool. Se Pungråttorna.
OpoterapI (af grek. opo’s, saft, och therapélfa,
behandling), med., en af fysiologen Brown-Séquard
först införd användning af väfnadssaft,
resp. or-ganextrakt som terapeutiskt medel mot vissa
konstitutionella rubbningar inom människoorganismen,
hvilka framkallats genom nedsatt eller bristande
sekretion från vissa för organismens normala funktion
viktiga organ. Jfr f. ö. O r g a n o t e r a p i, som
är en term för samma sak, men af större omfattning.
L H.
Opotjka [apå’tjka], kretsstad i ryska guv. Pskov,
vid Velikaja. 6,872 inv. (1900). Handel med lin.
Opp., förkortning för lat. oppo’situm, motsatt.
Oppa [å7-], biflod fr. v. till Öder i Schlesien. 118
km.
Oppavia, astron., en af småplaneterna.
Oppboga, landtegendom i Fellingsbro socken,
Örebro län, vid Oppboga ström (Arboga å), har varit
stångjärnsbruk, som anlades 1641 af borgaren i Arboga
Olof Larsson, och kom sedan under gemensam egare med
Frötuna. Landtegendomen,
1 mtl, tax. till 125,000 kr. (1912), tillhör nu
O. träsliperi a.-b., som där har en trämassefabrik
jämte arbetarbostäder tax. till 156,000 kr.
Oppboga å. Se Arboga å.
Oppeby, socken i Östergötlands län, Kinda
härad. 13,065 har. 1,403 inv. (1912). Annex till
Hägerstad, Linköpings stift, Kinds kontrakt. Kyrkan
bär namnet Karls kyrka.
Oppeln [å’-], po. Oppolie. 1. Regeringsområde,
omfattande södra l. Öfre Schlesien (hertigdömet
Ratibor, furstendömena O. och Neisse samt herrskapet
Pless), har en areal af 13,230 kvkm. med 2,207,981
inv. (1910), 90,5 proc. katoliker. Det är deladt i 26
kretsar. – 2. Hufvudstad i nämnda regeringsområde, vid
högra stranden af Oder och flera järnvägslinjer (till
Breslau, Beuthen, Ratibor). 33,907 inv. (1910), däraf
omkr. fyra femtedelar katoliker, af hvilka de lägre
klasserna tala polska, de högre tyska och medelklassen
båda språken. Staden har 2 katolska kyrkor och 1
evangelisk, synagoga, katolskt gymnasium, som uppstått
af det forna jesuitkollegiet, skollärarseminarium,
landtmannaskola m. m. Industrien omfattar
hufvudsakligen tillverkning af cigarrer, cement, kalk,
öl, brännvin och mjöl. – O. var fordom hufvudstad
i det omedelbara furstendömet O. (7,550 kvkm.) och
1163–1532 residens för hertigarna af O.-Ratibor
(af piasternas stam), som till 1327 voro oberoende,
sedermera länsfurstar under Böhmens krona. Efter
1532 erhöll markgrefven Georg af Brandenburg båda
områdena, men kejsar Ferdinand I beröfvade honom dem
1556 och förenade dem med Böhmen; Fredrik den store
återeröfrade dem 1742.
1 o. 2. (J. F. N.)
Oppenheim [å’ppenhajm], kretsstad i hessiska
prov. Rhen-Hessen, på vänstra Rhenstranden, vid
järnvägen mellan Mainz och Worms. 3,736 inv. (1910),
Realskola, vin- och fruktodling, flodhamn. O. ligger i
närheten af det romerska kastellet Bauconica. Det var
under medeltiden en af de förnämsta fria riksstäderna
vid Rhen, men förpantades 1375 till kurfursten af
Pfalz och återlöstes icke. 1620 intogs staden af
spanjorerna under Spinola, 8 dec. 1631 af svenskarna
under Gustaf Adolf, sedan denne dagen förut vid
Erfelden gått öfver Rhen, och 1634 af de kejserlige
samt förstördes nästan fullständigt af fransmännen
under Mélac 1689. Ofvanför staden ligga ruinerna af
den i 11:e årh. uppförda borgen Landskron. Snedt emot
O., på andra sidan Rhen, står "Die schwedensäule’’
(se Erfelden).
(J. F. N. L. W:son M.)
Oppenheim [å’ppenhajm], Moritz, tysk målare,
f. 1800 i Hanau, d. 1882, studerade i Mimenen,
Paris och Rom, hvarefter han slog sig ned i
Frankfurt a. M. Själf jude, valde han ämnen ur
det israelitiska folkets historia. Utförandet var
något kallt och hårdt. Bland hans arbeten må nämnas
Tobias, Susanna och Noak, en cykel af bilder ur det
gammaljudiska familjelifvet, Lavater och Lessing
hos Moses Mendelssohn, dessutom En bildhuggarateljé
(museet i Frankfurt). Han målade äfven porträtt,
bl. a. skalden Börne (i Biirgerverein i Frankfurt).
(G-g N.)
Oppenheim [å^penhajm], Heinrich Bernhard, tysk
nationalekonom och politiker, f. 20 juli 1819 i
Frankfurt a. M., d. 29 mars 1880 i Berlin, deltog
ifrigt i 1848 års reformrörelse och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
