- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
787-788

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Optiker ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Cactaceae). Af släktets omkr. 150 arter tillhöra
de flesta Mexico, Chile och Peru, där flera af
dem bli trädartade. Flera arter ha odlats och
förvildats i andra länder. Så är O. vulgaris allmän
i sydligaste Europa, där den t. ex. på Sicilien
användes till häckar kring odlade fält. De flesta
opuntiaarter ha gula blommor. Deras frukter, som
äro saftiga och ha svagt syrlig, något fadd smak,
äro ätliga. För frukternas skull odlas särskildt
O. Ficus indica, fikonkaktus, hvars frukter,
indiska fikon l. kaktusfikon (se fig.), bli stora som
hönsägg och äro välsmakande; de utgöra flerstädes
i Medelhafsländerna, där arten ofta förvildas, ett
viktigt näringsmedel. Flera arter från Nord-Amerika,
t. ex. O. camanchica och O. missouriensis,
äro vinterhärdiga t. o. m. så nordligt som vid
Stockholm. Mycket nära släkt med 0. är Nopalea,
hvaraf en art, Nopalea coccinellifera, är den
viktigaste näringsväxten för koschenillinsekten
(se Konschonell), och den odlas därför utom i
hemlandet äfven i andra varma länder, särskildt på
Kanarieöarna, dock i mycket större skala förr än nu.
O. T. S. (G. L–m.)

Opuntiales, Cactales, Cactifloræ, bot.,
växtserie af underklassen Archichlamydeæ
bland dikotyledonerna, utmärkt af hemicykliska
blommor med talrika, spiralställda foderblad,
kronblad och ståndare, fästa på en rörformig
axel och undersittande fruktämne. Serien
omfattar endast en familj, Cactaceæ.
G. L–m.

Opuntioideæ, bot. Se Opuntia.

Opuntiska lokrer. Se Lokris.

Opus (lat. opus, plur. opera, se d. o.), arbete;
konstverk; litterärt arbete, skrift; större eller
mindre musikalisk komposition (jfr O p.). Däraf
dim. opusculum (plur. opuscula), liten skrift,
afhandling. – Ordet opus förekommer i en mängd
tekniska uttryck, som till större delen tillhöra
medeltidslatinet och af hvilka några af de viktigare
här anföras. – O. acu pictum, eg. "med nålen måladt
arbete", konstsömnad. - O. alexandrinum, en af
de i den äldre latinska litteraturen förekommande
benämningarna på mosaik (se d. o.) eller inlagdt
arbete, ovisst af hvilken art. Namnet härledes
antagligen från Alexandria, i Nedre Egypten, en af
den senare antika konstutöfningens och särskildt
konstslöjdens hufvudorter. – O. anglicanum,
"engelskt arbete", ett slags under medeltiden
använd konstsömnad med kedjesöm. – O. francigenum
(francigenum opus), i Tyskland nyttjad benämning på
byggnadsverk i ung-gotik, hvilken stil uppkommit och
utvecklats i Frankrike. – O. incertum, "oregelbundet
arbete", murverk af otillhuggna stenblock i murbruk,
stundom med inlagda tegelskift. - O. isodomum (af
grek. isos, jämn, likformig, och demein, bygga),
murverk af kvadersten med jämnhöga skift (se Mur,
sp. 1372, fig. 8). – O. mallei, "hammararbete",
benämning dels på drifvet metallarbete i allmänhet,
dels på punsadt arbete, dels slutligen på ett slags
koppargravyr, där bilderna frambragtes genom tät
punktering med puns och hammare och hvars förnämste
utöfvare var Jan Lutma i Amsterdam (f. 1609). –
O. mixtum (af lat. miscere, blanda), murverk,
där kvadrer (huggen sten) omväxla med tegel. –
O. musivum. Se Mosaik. – O. pectineum (lat. pecten,
kam, väfsked), ett slags textilarbete från medeltiden,
ovisst om väfnad eller sömnad. – O. phrygicum,
"frygiskt arbete", konstsömnad (Frygien, i Mindre
Asien, var berömdt för sina konstsömnader, och
en utöfvare af denna konst kallades därför på
medeltidslatin phrygio). – O. plumarium (lat. pluma,
dun, fjäder), plattsöm eller schattersöm, förmodligen
emedan de jämte hvarandra lagda fina trådarna
ha en viss likhet med fint dun eller fanet i en
fjäder. – O. pulvinarium (lat. pulvinar, kudde,
hyende), sådant broderi, som användes på de under
medeltiden vida mer än nu behöfliga kuddarna (möbler
med stoppning funnos nämligen ej). Möjligen var detta
broderi korsstyngsöm eller hvad vi vanligen kalla
tapisserisöm. – O. quadratum, murverk af fyrsidigt
huggen sten (kvadrer). – O. reticulatum (lat. rete)
nät), murverk, där stenarna äro ställda på hörn. Se
Nätverk. – O. rusticum (lat. rusticus, landtlig),
murverk af ohuggna stenblock. Se Rustik. –
O. sectile (lat. secare, skära, stycka), en af de
många benämningarna på antik mosaik. Möjligen förstås
härmed det slag, där bitarna särskildt tillskuros
efter mönstren (således ej voro tärningsformiga)
för att sedermera passas ihop som på en läggtafla
eller fällas in i ett gemensamt enfärgadt underlag,
såsom i den moderna florentinmosaiken. – O. spicatum
(lat. spica, ax), axliknande murförband, där stenarna
ställas på sned mot hvarandra som småblommorna i ett
horisontalt liggande ax. Detta murförband tillhör den
klassiska forntiden och den tidigare medeltiden. –
O. tessellatum (lat. tessera, tärning), antikt
mosaikarbete, förmodligen sammansatt af tärningslika
småbitar. – O. vermiculatum (lat. vermis, mask),
masklikt mosaikarbete, möjligen det slag, som
sammansättes af små tärningslika eller oregelbundna
bitar, som i parallella rader följa figurernas eller
mönstrens ytterlinjer. På afstånd ser det hela ut,
som vore det bildadt af idel smala slingrande räckor.
Upk.*

Opus (grek. Οπους) forngrekisk stad, efter hvilken
de opuntiske lokrerna (se Lokris) fingo sitt
namn. 0. är berömdt i saga och historia. Deukalion
och Pyrrha sägas ha bott där, sedan de kommit
ned från Parnassos. Ajas, 0ïleus’ son, härskade
där. I perserkrigen visade sig dess invånare
mycket opålitliga. Sedan ingingo de förbund med
Sparta. Romarna togo staden 197 f. Kr. Af murarna,
urgamla, byggda af månghörniga stenblock, finnas
lämningar ända till 2 m. höga. De omge både den
branta akropolen och nedre staden. På en höjd i
stadens närhet ligger ett frankiskt torn med präktig
utsikt. Berömda för sin prydlighet äro 0:s mynt.
J. C.

Opusculum. Se Opus.

Opus morale, lat., god sed, god gärning.

Opus operatum (lat., "verkställd l. utförd
handling"), ett af medeltidsskolastikerna användt
uttryck om de kyrkliga sakramentshandlingarna, som
förklarades vara verksamma endast på den grund, att
de blifvit af prästen utförda ("ex opere operato"),
oberoende af botfärdigheten eller obotfärdiheten hos
den människa, för hvilkens skull de utfördes. Sedan
blef uttrycket användt om yttre gärningar i allmänhet,
botöfningar, vallfärder o. s. v., hvilka ansågos som
förtjänstfulla. – I dagligt tal brukas detta uttryck
någon gång för att

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Jan 21 19:00:58 2022 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0424.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free