- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
843-844

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ordning ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

843

Ordonnanser-Ordrup

844

Frankrike en förordning af hvad slag som helst
(jfr nästa art.), men användes från slutet
af 1600-talet hufvudsakligen för militära
förordningar af alla slag. Under nyare tidens
första århundraden nyttjades ordet äfven för att
beteckna en viss art af slagordning (se Ordre de
bataille) och förekommer i denna betydelse oftast i
sammansättningarna spansk-ungerska ordonnan-sen och
nederländska ordonnansen. Den förstnämnda utbildades
under spanjorernas krig uti Italien i början af
1500-talet, fullkomnades under Karl V i krigen
med turkarna och användes ännu under Trettioåriga
kriget. Den nederländska ordonnansen, som utmärkte
sig för tunna formeringar, sattes i system af Morits
af Oranien och tjänade som förebild för Gustaf IT
Adolfs slagordning. - Numera nyttjas ordet ordonnans
uteslutande för att beteckna en militärperson -
officer, då vanligen kallad ordonnansoffi-c e r,
eller soldat (fr. planton} -, som för längre tid
eller tillfälligtvis är anställd hos en högre
officer eller vid ett ämbetsverk för att stå till
den högre officerens personliga förfogande eller för
att verkställa uppdrag i tjänsten. Ordet användes i
flera sammansättningar såsom ordonnansskva-dron,
ordonnanstropp, ordonnans-t j än s t m. m.
C. O. N.

Ordonnanser (se föreg, art.), under "ancien ré-gime"
(före 1789) dels en sammanfattande benämning
på alla från konungamakten utfärdade, dels - i
inskränkt mening och i motsats emot edikt, öppna bref
o. s. v. - benämning på från konungamakten härrörande
stadganden af större räckvidd, innebärande reformer i
författning, militär eller civil förvaltning. Dessa
Ordonnanser skulle, för att kunna genomföras,
först inregistreras af parlamentet. Bland särskildt
berömda ordonnanser märkas L’ordonnance d’Orleans
(1439), som införde den ständiga skatten (taille)
och den stående hären, Ordonnance civile (1669) och
Ordonnance crimi-nelle (1670), den processordning och
den kriminallag, som utarbetades under Ludvig XIV,
och samme konungs Ordonnance du commerce (1673) samt
Ordonnance de la marine (1681). Under restaurationens
tid och julimonarkien brukades benämningen
"ordonnanser" om kungliga påbud öfver hufvud,
motsvarande edikt i nutida fransk statsrätt. Bland
editioner af hithörande aktstycken märkas "Ordonnances
des rois de France" (21 bd, 1723-1847) och den af
Jourdan, Decrusy och Isambert utgifna samlingen
"Recueil general des anciennes lois francaises"
(28 bd, 1827). Om Karl X:s "Juliordonnanser"
(Ordonnances de juillet) se Julirevolutionen.
(V. S-g.)

Ordonnanskompanier (fr. compagnies d’ordon-nance,
compagnies d’hommes d}armes) kallades de första i
egentlig mening stående trupper, som började uppsättas
i Frankrike 1445 på grund af en af konung Karl VII
1439 utgifven ordonnans (förordning). Kompaniernas
antal var 15, och hvarje kompani utgjordes af 100
s. k. lansar. "Lansen" bestod af en på riddarvis
hufvudsakligen i järn klädd och med lans väpnad
adelsman, kallad maitre eller homme d’arme (äfven
gendarme) med 3 lätt beväpnade archers (bågskyttar),
l page (valet) och l écuyer (coustillier). Kompaniet
fördes af en capitaine. Alla ryttare buro likadana
rockar

i kaptenens färger. Kompanierna förlades, hela eller
delade, i fasta platser eller i städer. Manskapet
erhöll kontant aflöning. I krig medförde hvarje
homme d’arme 4 hästar, hvarje archer 2 hästar. Till
strid uppträdde kompaniet "en chevaliére", d
v. s. på riddarvis med alla hommes d’arme på ett
led, hvarje lansryttare följd af sin "page" och
"écuyer". Bågskyttarna bildade vanligen en särskild
afdelning, en "cornette", och användes till flankskydd
eller för särskilda uppdrag. Ordonnans-kompanierna
fortlefde till fredsslutet 1559, då de började
upplösas och uppgå i det genom värfning uppsatta
såväl tunga som lätta kavalleriet. C. O. N.

Ordonnansofficer. Se Ordonnans.

Ordono [årdå’njå], spanska konungar. 0. I, konung
af Asturien 850-866; 0. II, konung af Galicien,
Lusitanien och Leon 909-924; 0. III, konung af Leon,
Asturien och Galicien 950-955; 0. IVdenelake (sp. el
malö), konung i Leon, Asturien och Galicien 955-960.

Ordos (mongoliskt namn; af kineserna kalladt Ho-tau),
ett taffelland i norra Kina eller södra Mongoliet,
s. om Hwang-ho, hvilket bildar en öfvergång mellan
Gobiöknen och norra Kinas fruktbara land. Dess norra
del är en sandöken, Kusup-tschi, fylld af ända till
50 m. höga dyner, dock med oaser här och där. I denna
ökens södra del ligger saltsjön Chara-mangnai. O:s
berggrund består af stenkolsformationens bildningar;
landet ligger lägre än omgifvande trakter och är i
allmänhet afloppslöst. Dess medelhöjd är omkr. 1,000
m., dess areal omkr. 100,000–120,000 kvkm. Det räknas
till Mongoliet och begränsas mot det egentliga Kina af
den stora muren. O.-platån tvingar Hwang-ho till dess
stora båge åt n. Befolkningen, som är mycket gles,
är mongolisk och kallas ordos.
J. F. N.

Or doublé [år doble], fr. (eg. fördubbladt guld),
med guld pläterad koppar.

Ordre [å’rdr], fr., order, utfärdad befallning;
anvisning; uppdrag. - Plur. ordres [å’rdr], hand.,
ombud, rättsinnehafvare, person, på hvilken en växel
eller annan skuldsedel öfverlåtes. Jfr Order.

Ordre de bataille [å’rdr de bata’il, fr., Slagordning,
krigsv., kallades under 1600- och 1700-talen en armés
uppställning till strid. Då slagordningen under denna
tid var ganska stereotyp, återgaf man ofta arméns
sammansättning och indelning genom angifvande af
dess "ordre de bataille", till följd hvaraf detta
uttryck småningom kom att så godt som uteslutande
beteckna arméns indelning, i hvilken bemärkelse det
länge blifvit användt. I Sverige har man utbytt
uttrycket mot ständig indelning, i tyska armén
mot kriegseinteilung. - Äfven för hvarje utrustad
sjö-styrka (flotta, eskader eller afdelning) uppgöres
en ständig indelning, som förr allmänt benämndes ordre
de bataille 1. ligne de bataille. Dessa benämningar
förekomma ännu inom utländska flottor, men ha i
Sverige utbytts mot eskaderordning (jfr d. o.).
C. O. N. H. W-l.

Ordrup, i Gjentofte socken, 7 km. n. om Köpenhamn,
har den senaste mansåldern vuxit upp till en
tättbefolkad köping med 9,500 inv. (1912). Det kan
anses som förstad till Köpenhamn och har en mängd
sommarvillor för utflyttade hufvudstadsbor. Sedan
1891 utgör 0. eget pastorat jämte Charlot-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Jul 3 21:46:52 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0458.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free