- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
853-854

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Orélie Antoine I ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

853

Oreodoxa-Orestes

854

Nord-Amerika under eocen-, oligocen- och
miocen-perioderna. De äro af stort biologiskt
intresse: de höra till de allmännaste utdöda
däggdjuren och ge en synnerligen god föreställning om
det historiska utvecklingsförloppet inom en naturlig
familj. De äldsta kända formerna (Agriochoerus)
voro försedda med klor snarare än med hofvar, och man
antar, att de egt förmågan att klättra i träd. Under
den fortsatta utvecklingen förkortas småningom
kraniet, tänderna däremot och öronblåsorna bli
större, extremiteterna förlängas, tummen förkrym-pes
o. s. v. Med det stora tapirliknande och med starka
hörntänder beväpnade släktet Merycochoerus uppnådde
familjen sin utvecklings höjdpunkt. L-e.

Oreodo7xa Willd., bot., ett släkte af palmer med
monoeciska blomsamlingar, hög stam och pardelade blad,
växande i Västindien och Syd-Amerika. O. oleracea,
Antillernas k å l p a l m, som med sin omkr. 50
m. höga stam är en af de högsta palmerna, lämnar af
de späda bladen en förträfflig palmkål. O. regia,
kungspalmen, är allmän på Cuba och berömd för sin
skönhet. G. L-m.

OreoYtyx, zool., ett fågelsläkte, som hör till en
grupp rapphönsliknande fåglar, benämnd träd-höns,
förekommer uteslutande i Amerika. Se Kalifornien.
L-e.

Orera (lat. oräre), tala, hålla tal, tala vidt
och bredt.

Oresjek, ry. Se N ö t e b o r g.

Oresjön. Se Öre älf.

Oresme [aram], Nicole, fransk matematiker, d. 1382,
blef teol. professor och (1355) direktör vid College
de Navarre i Paris, dekanus vid kyrkan i Rouen (1361)
och biskop i Lisieux (Normandie, 1377). 0. åtnjöt
stort rykte som teolog och humanist samt uppträdde
skarpt mot simonien, mot påfven och kardinalerna. Han
var nära förbunden med Karl V och öfversatte för
dennes räkning flera af Aristoteles’ arbeten på
franska samt blef därigenom skaparen af detta språks
vetenskapliga terminologi. Inom matematikens historia
intar 0. en framstående plats särskildt genom sina
arbeten Algorismus proportionum (utg. af Curtze
1868) och Tractatus de latitudinibus formarum (1482;
flera uppl.). Man finner i det förra användning af
bråkexponenter samt framställning af räkne-lagarna
för brutna potenser, i det senare åter en början till
koordinatgeometri och åtskilliga anmärkningsvärda

satser, hörande till analytiska geometrien, således
behandling af frågor, som först tre årh. senare
gjordes till föremål för närmare undersökning. Bland
hans många öfriga arbeten, af hvilka flera förblifvit
outgifna, må nämnas Traité de la sphére (2:a
uppl. 1508), innehållande en sammanfattning

af medeltidens kunskapsförråd i afseende på
himlakropparna och geofysiken.

Oresta7no [are-], Francesco, italiensk
filosof, f. 1873, professor i Rom, söker uppvisa
metafysiska element i alla kunskaper. Han har utgett
bl. a. skrifter om Kant (1901) och om Nietzsche (1903)
samt I valori umani (1907). S-e.

Ore’stes (grek. ’Ogéarrjs), grek. myt., Agamem-nons
och Klytaimnestras son, var, då hans fader vid
återkomsten från Tröja mördades af sin brottsliga
gemål och hennes älskare Aigisthos, ännu ett barn,
men kommen till mogen ålder, hämnades han sin
fader. Huruvida han därvid dödade blott Aigisthos
eller äfven sin moder, säges ej uttryckligen
hos Homeros. Hos de tragiske skalderna, som med
begagnande af det stoff, som det efterhomeriska
1. kykliska epos erbjöd, med förkärlek behandlat
detta ämne, är Orestessagan utvecklad på olika
sätt. Enligt Sofokles har 0. vid mordet på
fadern räddats af sin syster Elektra och bragts
i säkerhet till gästvännen Strofios, konung i
Fokis. Åtföljd af dennes son Pylades, med hvilken
han knutit ett nära vänskapsförbund, återvänder han
omsider och dödar såväl sin moder som Aigisthos,
därvid understödd af den på hämnd alltfort rufvande
Elektra. Enligt Aischylos var det Apollon själf, som
manat 0. till modermordet. Men detta var dock under
alla omständigheter en svår förbrytelse mot naturens
egen lag. Jagad af moderns hämndeandar, erinyerna (se
d. o.), förföll den olycklige brottslingen i ett slags
vansinne. På anvisning af Apollons orakel i Delfi
sökte han hjälp hos gudinnan Athena i hennes stad,

Orestes’ frikännande. Apollon; dessutom 2

I midten Orestes knäböjande, omgifven
af Athena och erinyer samt upptill Pylades och
Klytaimnestra. (Vasbild från antiken.)

och inför den af henne tillsatta domstolen på
Areo-pagen uppträdde Apollon som sin skyddslings
sakförare, erinyerna däremot som åklagare. Då lika
många röster afgåfvos för och emot, fällde Athena
genom sin utslagsröst det frikännande utslaget, och
erinyerna läto blidka sig genom löftet om en åt dem

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Oct 11 01:56:12 2022 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0463.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free