- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
861-862

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Organistrum ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

861

Organistrum-Organoterapi

862

vid gymnasier. Scholae-cantor ansågs stå i rang
näst efter musikdirektör. Sång, orgelspelning och
harmonilära utgjorde de ursprungliga läroämnena i
den gemensamma organist- och kantorsexamen. Senare
(1866) tillkommo äfven kunskap i piano-spelning
samt i orgelverkets skötsel och vård. 8 dec. 1881
skildes organist- och kantors(kyrko-sångar-)examina,
så att till organistexamen hörde betyg i orgel-
och pianospelning, harmonilära samt orgelns
stämning och skötsel, men till kantorsexamen endast
betyg i elementar- och kyrkosång. Kurser härför
äro utfärdade af Mus. akad:s läroverksstyrelse
1888. Ett ordentligt inhämtande af dessa kurser,
som äro lika för Mus. akad:s konser-vatorium och
examensberättigade organistskolor i landsorten,
d. v. s. sådana, hvilkas föreståndare förordnats
af Mus. akad., anses i medeltal kräfva en tid af
4-5 år. Vid en del organistskolor i landsorten har
emellertid fusk bedrifvits beträffande fordringarnas
uppfyllande, hvarför Sveriges allm. organist- och
kantorsförening 1906 hos K. M:t petitionerat om,
att examina för kyrkomusiker måtte i landsorten
öfvervakas genom af Mus. akad. utsedda censorer (jfr
Kantor). Samtidigt har ock från detta håll yrkats,
att af organister och kantorer skulle kräfvas en viss
humanistisk bildning, som motsvarar folkskollärar-
eller real-skolexamen. I ärendet utsedda sakkunniga
tillstyrkte i sitt utlåtande 31 jan. 1908 i hufvudsak
dessa önskemål. 1912 års allm. organistmöte uttalade
sig i samma riktning äfvensom för en fullt enhetlig
examen i öfrigt. Om tillsättning af organistbefattning
med eller utan förening med klockar-tjänst ändrades
kyrkolagens föreskrifter först 6 dec. 1878 och
sedermera 6 april 1894, så att förslag på tre
personer bland de sökande upprättas af församlingens
kyrkoråd, hvarefter val sker å kyrkostämma enligt
de grunder, som för rösträtt å dylik stämma äro i
allmänhet gällande. Organistens tjänsteåligganden
äro i Kyrkolagens kap. 13 § 2 bestämda sålunda:
"Musiken på orgel eller andra instrument måste intet
så långt utdragas, att församlingen däraf i sin
sång blifver hindrad att lofva Gud med egen röst,
hvilket bör ske ordent-ligen och samdräkteligen,
hvarken för hastigt eller för långsamt; hvaruppå
kyrkoherden eger inseende hafva". Enligt k. kung. af
8 mars 1861 eger äfven kvinna rätt att söka
och inneha organisttjänst. Kyrkolagen ger icke
domkapitlen rätt att utfärda s. k. instruktioner
för organister och kantorer, som enl. K. M:ts
reglemente för Musik-konservatorium af 7
dec. 1866 äro kyrkliga tjänstemän. Lönerna för
organisttjänster äro lika växlande som för kantorer
och klockare (se d. o.). Organisttjänst kan äfven
enl. k. kung. af 20 jan. 1882 och 4 maj 1894
förenas med folkskollärarbefattning. Kyrkolagen
ålägger icke uttryckligen församling att
anställa vare sig klockare eller organist
och kantor. (So vidare Klockare, sp. 319.)
P. B.

Organrstrum, lat., mus. Se Lira.

Organistskola. Se Organist.

.Organizations [ågeniséYJns], eng. Se Nord-Amerikas
förenta stater, sp. 1187.

Organochorrdium (af lat. o’rganum, orgel, och
grek. chorde, sträng), mus., ett af instrumentma-karen
Kachwitz i Stockholm efter abbé Voglers

idé 1798 förfärdigadt instrument,
utgörande en förening af piano och orgel.
A. L.*

Organografi (af grek. o’rganon, organ, instrument,
och gra’jein, skrifva), vetenskaplig beskrifning på en
organisk varelses inre byggnad (se vidare Morfologi);
beskrifning på musikinstrument. - Organologi (af
grek. lofgos, lära), organlära, fysiologisk vetenskap
om djurens eller växternas organ.

Organoid (af organ, se d. o., och éifdos,
utseende). 1. Bot. Organoida kallas i cellen
befintliga, ej protoplasmatiska kroppar af
bestämd form och struktur, t. ex. aleuronkorn
och stärkelsekorn. - 2. Med. Organoida svulster
kallas sådana svulster, som efterlikna organ,
d. v. s. äro sammansatta af både stödjeväfnad
med blodkärl och af epitelial väfnad. De
likna ofta körtlar, t. ex. kräftsvulsterna (se
Kräfta). 1. G.L-m. 2. C.S-g.

Organologi. Se Organografi.

O’rganon (grek., verktyg) kallade utgifvarna af
Aristoteles’ skrifter sammanfattningen af hans logiska
afhandlingar. F. Bacon utgaf ett nytt organon, Novum
organon scientiarum, i den aristo-teliska logikens
ställe. S-e.

Organoterapi (af grek. o’rganon, organ, och
therapéifa, behandling), farm., med., behandling
af sjukdomar medelst läkemedel, som framställts af
djurorgan, har förekommit sedan uräldsta tider, och
de använda medlen, af hvilka många äro högeligen
kuriösa, ha hämtats från ett stort antal djur,
t. o. m. från människa. En hel del af dessa medikament
synes ha afsett att tillföra kalk till den sjuke,
såsom koraller, "kräftstenar" (lapides cancrorum,
rundade, hvita, omkr. ärtstora konkre-ment i kräftor),
"hvalfiskfjäll" (ossa sepice, kalkskelett i vissa
bläckfiskar), diverse ben o. d. Vidare må som exempel
nämnas preparat af daggmaskar (oleum lumbricorum),
skorpioner (oleum scorpio-num), gäddkäkar med tänder,
giftiga ormar, bl. a. "huggormkakor" (trochisci
viperarum), slem af grodrom ("sperma" ranarum),
"skink-" eller "stinkmarin" (scincus marinus,
en liten torkad ödla, Scincus officinalis, uppgafs
bl. a. ge goda drömmar och försona fiender!), hjärtan
af diverse djur, "hjortkors" (ett litet korsformigt
ben i hjärtat hos hjort), fett af en mängd olika
djur, såsom björn, tax, anka m. fl., lefver och
galla (se nedan), blod af många djur - äfven af
människa (halshuggna missdådares blod dracks mot
fallandesot!) -, horn af hjort och diverse andra djur
(se Hjorthornssalt m. fi. hjorthornspreparat, Dippels
olja m. m.), kranium af en del djur och af människa,
t. o. m. urin och exkrementer af sådana, t. ex. hvita,
kalkrika hundexkrementer (se Album gr se c u m,
gifna bl. a. mot kräfta!), hyra-ceum (exkrementer af
Hyrax capensis), färska män-niskoexkrementer i sår
(folkmedel), egyptiska mumier (mumla humana, mot
hosta; i mumiekistorna ingötos aromatiska hartser
o. d., som ansågos verksamma). Äfven må nämnas ambra
(gäll- eller tarmstenar från hval?), dylika konkrement
från rådjur, antiloper etc. (bezoar) m. fl. I vilda
folks medicin figurerar ytterligare en mängd andra
djur, som det blef ve för vidlyftigt att söka här
uppräkna. Af särskildt intresse är bruket af vissa
giftiga djurs lefver och galla som motgift. Inhemska
läkare i Indien behandla framgångsrikt ormbitna
med galla

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:57:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0467.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free