Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Orientalisk fornkunskap ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
km. bred och vidgar sig mellan Punta Barima och ön
Nuima till 31 km. Ångbåtstrafiken använder dock
en nordligare, Macareoarmen, som faller ut s. om
Trinidad, från hvilken ö flodfarten på O. utgår. O:s
öfversvämningar börja i april, kulminera i sept. och
sluta i febr. Mellan Ciudad Bolivar och Trinidad
förekommer ångbåtsförbindelse hvarje månad; under
högvattentid gå mindre ångbåtar till S. Fernando
(vid Apure). O. är f. ö. segelbar till forsarna vid
Atures (1,500 km.) och ofvanför Maipures ytterligare
940 km. till Esmeralda samt ofvan forsarna där 230
km. till fallet vid Guaharibos. – O:s längd är 2,400
km., dess flodområde 1 mill. kvkm. Vattenmängden
är vid högvatten 25,000, vid lågvatten 7,000,
i medeltal 14,000 kbm. i sek. Redan Columbus lade
1498 märke till, att vattnet i Pariaviken var sött,
men gjorde ingen undersökning. Hufvudmynningen
upptäcktes 1499 af Alonso de Hojeda. Den förste, som
undersökte någon del af den väldiga floden, var den
hänsynslöse äfventyraren Ordaz, som 1531–32 trängde
uppför O. till Metas mynning. Från denna tid var
O. mål för många upptäcktsfärder, inberäknadt dem, som
gjordes för att finna El Dorado. Mera vetenskapliga
undersökningar gjordes af bl. a. José Solano och
Diaz de la Fuente i Yturriagas och Solanos spanska
gränskommission (1757–63), af Humboldt (1800), af
R. Schomburgk (1839), Michelena y Royas (1855–57)
och Chaffanjon, som 1887 nådde källan. Mycket
af vattensystemet återstår dock ännu oundersökt.
J. F. N.
OrioMidae, zool Se Gy 11 in g ar.
Orrolus, zool. Se Gy l lin gar.
Orion (grek. ’Ogiwv, lat. Orion). 1. I den grekiska
fornsagan en väldig jägare af jättelik kroppsbyggnad
och oförliknelig skönhet. Som hans fader uppges
dels beotern Hyrieus, dels Poseidon. Denne gaf honom
förmågan att vandra öfver hafven, hvilket af Vergilius
förklaras genom hans oerhörda längd, som gjorde,
att han midt i djupaste hafvet räckte med skuldrorna
öfver vattenytan. Han älskades af Eos, morgonrodnadens
gudinna, men blef, då denna förbindelse misshagade
gudarna, dödad af Artemis’ pil. Enligt en annan saga
var Artemis själf upptänd af kärlek till den sköne
jägaren, hvilken hon på Apollons anstiftan af misstag
dödade med sin pil. En kretensisk saga låter 0. dödas
af en skor pion, på tillsky ndelse af jordgudinnan
Gaia (Ge), emedan han of vemodigt hotat att med sina
pilar nedlägga alla djur på jorden. Äfven berättas
han ha förföljt Plejaderna, till dess de slutligen
förbyttes till stjärnor och han själf fick sin plats
på himmelen i deras närhet, förvandlad till den
praktfulla stjärnbild, som ännu bär hans namn. -
2. Grekisk grammatiker från Tebe i Egypten, lefde
kring midten af 400-talet dels i Alexaudria, dels
i Konstantinopel. Han författade en ännu befintlig
etymologisk ordbok (utgifven af Sturz, 1820).
1-2. A. M. A.
Orion, astron., stjärnbild å ömse sidor om
himmelsekvatorn mellan 4J/2 och 6*/2 timmars
rekt-ascension, belägen i sydöstlig riktning om (till
vänster och nedanför) Plejaderna ("sjustjärnan")
och lätt igenkännlig genom sina 7 hufvudstjärnor a,
7, /?, x, d, f och £, af hvilka de 4 förstnämnda
bilda en stor oregelbunden fyrsiding och de 3 sista
(Orions bälte 1. Jakobsstafven) sitta
i en rad genom fyrsidingens midt. 0. innehåller
åtskilliga ljusstarka stjärnor (a = Béteigeuze
och /? = Rigel äro af l:a, }> = Bellatrix samt d,
f och £ äro af 2:a storleken, K af 3:e o. s. v.);
antalet för blotta ögat synliga stjärnor uppgår
till omkr. 130. I denna stjärnbild finnas många
föränderliga och i annat afseende märkvärdiga stjärnor
samt nebulosor. Bland de sistnämnda märkes den stora
och praktfulla Orionnebulo-s a n (se Nebulösa). Denna
trakt af himmelen är därför af största intresse.
E. J. (B-d.)
Orionnebulosan. Se Nebulösa.
Orions bälte. Se Orion, astron.
Oripää [å’ripä]. Se Orihpää.
Orisberg (fi. Orismala), gods i Storkyro, Österbotten,
nära Orismala station å Vasabanan. 1676 grundlades där
ett stångjärnsbruk, det äldsta bruket i Österbotten;
jämte godset inlöstes det 1783 af brukspatronen
B. M. Björkman. Sedan 1875 innehafves 0. af dennes
sonson landtbruksrådet E. Björkenheim. På grund af
förändrade förhållanden gick bruksdriften småningom
tillbaka och upphörde år 1900. Numera är å bruket
etablerad en mekanisk verkstad för tillverkning
af jordbruksredskap, hvilken jämte en elektrisk
kraftstation hämtar kraften från de sammanlagdt 9
m. höga vattenfallen. Under nuv. egarens tid har å
godset utvecklats ett intensivt jordbruk, som haft
mycket stor inverkan på hela södra Österbottens
landthus-hållning. Hufvudgården omfattar inalles
2,780 har, däraf 280 har odlad areal, en väldig
kärrodling inbegripen. Samtliga jordbruksmaskiner
drif-vas med elektrisk kraft. Å lägenheten inrättades
1882 en sammansatt kreatursskötar- och mejeriskola,
1885 en lägre jordbruksskola med tvååriga kurser
samt 1896 en landtmannaskola med 2 vintrars kurs.
T. C.
Orismala [å’ris-]. Se Orisberg.
Orissa. 1. Behar and O. [behā’ə ənd
årī’sā], en 1 april 1912 bildad ny provins
(lieutenant-governorship) i kejsardömet Indien,
sträckande sig från Nepal i n. till Madras i
s. samt från den nuv. prov. Bengalen i ö. till
United provinces och Centralprovinserna i v. och
omfattande de tre divisionerna Behar (se d. o.),
Chutia Nagpur (se d. o.) och Orissa, som förut
tillhört Bengalen. 215,430 kvkm. med 34,490,084
inv. (1911) i det omedelbart brittiska området och
74,195 kvkm. med 3,945,209 inv. (1911) i dithörande
vasallstater. Viceguvernören har ett verkställande
råd af 3 medl. och ett lagstiftande råd af 44
medl., af hvilka 21 äro valda. Hufvudstad är
Patna. – 2. Sydligaste divisionen i ofvannämnda
provins, på innersta västra kusten af Bengaliska
viken. 35,662 kvkm. 5,003,121 inv. (1901). Det
består af 5 distrikt: Cuttack, Puiri, Balasor,
Sambolpur och Angus. I bergstrakterna, mellan de
brittiska distrikten och Centralprovinserna, ligger
ett tjugotal vasallstater, af hvilka de viktigaste
äro Mayurbhanj, Keonjhar, Dhenkanal, Baud, Nayagarh,
de fem 1905 från Centralprovinserna till O. förda
Bamra, Rairakhol, Sonpur, Patna och Kalahandi samt
två från Chutia Nagpur tagna: Gangpur och Bonai, med
en sammanlagd areal af 72,636 kvkm. och 3,173,395
inv. (1901). Hufvudstaden är Cuttack. Den inre och
större delen af prov. är ett af en halfciviliserad
befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
