Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oristano ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
glest bebodt bergland; kustlandet är ett bördigt
alluvialdelta, bildadt af Mahanadis, Brahmanis
och Baitaranis aflagringar. Ris utgör förnämsta
sädesslaget, men därjämte odlas hvete, många
slags balj- och oljeväxter, hampa, tobak, bomull
och sockerrör m. m. Oaktadt den i vissa trakter
ymniga nederbörden (omkr. 1,600 mm.) har landet
sedan urminnes tider till följd af den bristfälliga
regleringen varit utsatt lika mycket för torka som
för öfversvämningar. Så följde på den förskräckliga
hungersnöden 1865–66, som kostade prov. 1/4 af dess
befolkning, 1866 en öfversvämning, som förorsakade
en förlust på skörden af 3 mill. pd. Sedan dess har
regeringen genom anläggning af ett vidt utgrenadt
kanalsystem, som kostat nära 2 mill. pd, sökt reglera
vattenförrådet. Äfven cykloner och stormflodsvågor
vid kusten anställa svåra förödelser. Större delen
af befolkningen är hinduer (oriya, hvilka tala
oriya-språket); muhammedanerna och aboriginstammarna,
som behållit sina ursprungliga religionsformer,
utgöra tillsammans omkr. 100,000. O. är hinduernas
heliga land. Längs södra stranden af Baitarani
ligger en rad helgedomar, uppförda åt Çiva, och
Jaipur ("offerstaden") är medelpunkten för Parvatis,
Çivas gemåls, dyrkan. F. ö. är hvarje stad uppfylld
med tempel, och hvarje by har sin helgedom. Men
hinduernas nationella vördnad för heliga ställen
har i århundraden varit koncentrerad på staden Puri,
som är helgad åt Viṣṇu under benämningen Jagannath
(se d. o.). O. utgjorde förr ett eget konungarike,
hvars dynasti utgick omkr. 1532, hvarefter O. efter
ett halft århundrades krig 1578 blef en provins i
Mogulriket. Nominellt blef det brittiskt 1765, men
faktiskt först 1803 efter maratternas besegrande.
1 o. 2. Wbg.
Oristano [åristänåj, kretsstad i italienska
prov. Cagliari, nära västra kusten af Sardinien
och floden Tirsos utlopp i Oristanoviken samt
vid järnvägen mellan Cagliari och Sassari. 7,199
inv. (1901). Ärkebiskopssäte, gymnasium, hamn
(Gran Torre). Tonfiskfångst, saltsjuderi, vinodling
(Vernacciavin). På det 20 km. v. om staden belägna
Capo di San Marco utmärker klosterkyrkan S. Giovanni
de Sinis platsen för den gamla af fenicierna anlagda
staden Tharrus, hvars invånare anlade 0. omkr. 1070
och hvars grafvar äro den rikaste fyndgrufvan för
fornsaker på Sardinien. På 0:s plats låg ett litet
romerskt samhälle, Othoca. (J-
F- N.)
Orites, zool. Se Stjärtmessläktet.
Oritkyia, lat. Se Oreithyia.
Orivesi [å’ri-]. Se Orihvesi.
Orivirta [å’ri-]. Se Orihvesi.
Oriyā (uriya, oṛiya, oḍiya), det härskande
språket i divisionen Orissa i Brittiska Indien,
talas af omkr. 9,7 (1901) mill. människor, af hvilka
öfver 6 mill. tillhöra Bengalen och den därur numera
utbrutna prov. Behar and Orissa, 1,3 mill. Madras och
1,5 mill. Centralprovinserna, samt är närmast släkt
med bengaliskan och de östhindiska dialekterna. I
afseende på utvecklingen från moderspråket, sanskrit,
återfinner man i oriyā hufvudsakligen samma drag
som i de öfriga nyindiska språken. De viktigaste af
dessa äro bortfall af slutvokalen (a, i, u) i nominala
stammar, hvarigenom dessa alltid äro konsonantiska;
nya, af postpositioner uppkomna kasusändelser (ack.
-ku, gen. -ar, abl. -ru, lokat. -re) och
pluraländelser (-manan); bortfall af alla äldre
tempora utom ett (aorist-pres.) samt bildandet
af nya från particip. F. ö. har oriyā i stor
utsträckning liksom bengali upptagit sanskritiska
lånord i oförändrad form. Oriyā eger en särskild
skrift, härstammande från nāgarī, men mera liknande
de dravidiska än de nyindiska språkens. En föga
betydande inhemsk litteratur finnes, men dess
tidigaste minnesmärken gå tre hundra år tillbaka
och äro således betydligt äldre än de äldsta
bengaliska. Bibeln har öfversatts på oriyā af Carey
(1844–54). Man har dikter fr. o. m. 1500-talet. Jfr
Sutton, "Grammar of the oriya language" (1831), samt
Beames, "Comparative grammar of the modern Aryan
languages" (1873–79), och Hörnle, "A comparative
grammar of the gaudian languages" (1880).
H. A. (K. F. J.)
Orizaba [åritha’-], stad i mexikanska staten Vera
Cruz, ligger 1,227 m. ö. h. i en skogbevuxen dal
vid järnvägen mellan Mexico och Vera Cruz. 32,393
inv. (1910). Högre skola. Bomulls-, socker-,
pappers- och cigarrfabriker, järnvägsverkstäder
o. a. industri. Det är en af de äldsta städerna
i Mexico och hette urspr. Ahuaializapan. Vid
den spanska eröfringen tillhörde O. aztekiska
riket. Omkr. 38 km. n. v. om staden ligger vulkanen
Pico de O. (aztek. Citlalteptl, "stjärnberget"),
genom sin höjd (5,500 m. eller 5,700 m.), form och
omgifning ett af de mest imposanta berg på jorden,
första gången bestiget 1848 af två amerikanska
officerare. Den hade sitt sista utbrott 1613.
(J. F. N.)
Orizzo’nte. Se B l o e m e n 2.
Orjechov [arjē-], stad i ryska
guv. Taurien, vid Konskaja, en biflod till
Dnjepr. 6,131 inv. (1900). Spannmålshandel.
J. F. N.
Orjechovets [årje-]. Se No te b or g.
Orkaderna, Orkadiska öarna. Se Ork-ney-öarna.
Orkan (holl. orkaan, ty. orkan, eng. hurricane,
fr. ouragan, af det karibiska huracan,
hvirfvelstorm), våldsam storm, som medför ödeläggande
verkningar, rycker upp träd, bortför hustak, störtar
ned tornspiror, omöjliggör all segelförning på
fartyg och utsätter dessa för den största fara. I de
meteorologiska journalerna och loggböckerna betecknas
orkanen med det högsta gradtalet för vindstyrkan,
således, när den sexgradiga landskalan begagnas,
med gradtalet 6, och där Beauforts vindskala
(se d. o.) är i bruk, såsom förhållandet är på
alla segelfartyg, som föra meteorologisk loggbok,
med gradtalet 12. Enligt den vindhastighetsskala,
som f. n. användes i Sverige, Norge, Danmark,
Tyskland, Frankrike, Spanien och Portugal,
motsvarar orkan = 12 Beaufort en vindhastighet af
mer än 30 m. i sekunden, men enligt den brittiska
skalan mer än 32,6 m. i sek. ("Bericht über die
versammlung des Internationalen meteorologischen
komitees", Rom 1913, Berlin s. å., s. 38). Jfr
Cyklon och Mauritiusorkaner.
R. R.*
Orkedalen, härad och pastorat kring älf ven
Orklas nedre lopp, S. Trondhjems amt, Norge. 470,33
kvkm. 6,520 inv. (1910). Häradet omfattar nordligaste
delen af Orklas dalgång med angränsande skogsåsar i
ö. och v. Vid Orklas mynning ligga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
