Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oristano ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
897
Orkla
898
i Europa odlade orkidéerna äro hit importerade
från sina resp. hemländer, där de i vildt tillstånd
uppsökts af vana orkidésamlare. De lida naturligtvis
ofta af de långa transporterna. Framkomna
till bestämmelseorten, säljas de vanligen genom
auktion. Vare sig man erhållit nya exemplar genom
delning eller import, gäller det att behandla dem
ytterst omsorgsfullt, intill dess att nya blad och
nya rötter framskjutit. De måste noga befrias från
skadade delar, och de planteras, så snart de visat
tecken till ny växtlighet, i särskildt beredd jord,
vanligen en blandning af frisk, hackad hvit-mossa,
ormbunksrötter (s. k. osmundafibrer), löfjord
och träkol. De epifytiska orkidéerna sättas ofta
i glesa korgar, hopsatta af spjälor eller pinnar,
eller ock läggas blott litet jord och mossa omkring
rötterna, och de fastbindas vid stora barkstycken
eller afsågade grenar och upphängas i taket af ett
växthus. Ofta användas för orkidéer särskilda krukor,
låga, vida, genomborrade af stora runda hål. Plantan
sättes så högt i krukan, att rotklumpen, som gärna
täckes med lefvande hvitmos-sa, kommer litet högre
än krukans kant. En gång rotade, kunna orkidéerna
kvarstå tämligen länge i krukorna, utan att behöfva
omplanteras. De flesta orkidéerna trifvas i luft med
stor fuktighets-halt, hvarför man spri-tar rikligt i
husen eller låter vatten afdun-sta från vida, grunda
bassänger under plantorna. Under viss tid af året
föredraga dock de flesta arterna torrare luft och
knappare vattning, nämligen under hvilperioden, som
vanligen inträffar kort efter blomningen. Hos en del
terrestra orkidéer saknas dock hvilperiod. Orkidéerna
blomma på olika årstider, hvarför man i en större
odling kan ha blommor året om. I handelsträdgårdarna
odlas mest sådana arter, som blomma på senhösten,
vintern eller tidigt på våren. Blommorna äro af
växlande varaktighet, men somliga, t. ex. Lycaste,
vissa Cypripedium-arter m. fl., höra till de
hållbaraste af alla drifhusblommor och kunna, om de
afskäras och sättas i vatten, hålla sig flera veckors
tid. Detta i förening med blommornas färgprakt och
växlande former, stundom äfven vällukt, gör dessa
växter synnerligen högt värderade. Bland de vanligast
odlade och mest omtyckta orkidéerna må nämnas släktena
Cattleya, Cypripedium (Paphiopedilum), Dendrobium,
Lcelia, Lycaste, Odontoglosssum och Oncidium (jfr den
färglagda pl. till art. Orchidacese). Ibland dessa
finnes en del ganska lättodlade och dock
Tryckt den 17/s 14
vackra arter. I slutet af 1700-talet och början af
1800-talet trodde man, att alla de tropiska orkidéerna
för sin trefnad kräfde utomordentligt hög temperatur,
och de försök, som gjordes att i Europa odla dessa
växter, misslyckades i regel, därför att plantorna
erhöllo en alltför hög värmeerad. Först på 1830-talet
började man tillämpa en riktigare odlingsmetod, och
under midten af 1800-talet hopbragte man särskildt
i England och Belgien storartade orkidésamlingar. I
Sverige har åt odlingen af orkidéer hittills ej egnats
mycket intresse. En framstående samling af dessa
växter finnes dock i Göteborgs trädgårdsförenings
växthus, och i ett fåtal handelsträdgårdar (se
fig.) har man på senare tid börjat odla vissa arter
för försäljning af blommor. Bland de mest bekanta
enskilda samlingarna af orkidéer i utlandet märkes
den, som
Odling af orkidéer (Dendrobium Schröderianum’) i en
svensk handelsträdgård.
af Leopold II af Belgien hopbragts i Laeken nära
Bruxelles. En annan bekant samling tillhör sir
G. Holford, Westonbirt, England. Bland framstående
odlare och uppdragare af orkidéer må nämnas
firmorna Sander & sons (S:t Albans och Bruges) samt
Charlesworth & Co. (Haywards heath, England). En del
af de nordiska orkidéerna låter ganska lätt odla
sig på kalljord, ehuru detta sällan sker annat än
i botaniska trädgårdar. Väl odlingsvärda äro dock
i trädgårdar flera af de svenska 0rc/m-arterna,
Cypripedium calceolus och några andra. En verklig
praktväxt är den nordamerikanska Cypripedium
spectabile, som därjämte är ganska lätt att odla.
Litt.: B. Stein, "Stein’s orchideenbuch" (1892), och
W. Watson, "Orchids, their culture and management"
(ny uppl. af Chapman 1903). C. G. D.
Orkla (fno. Ork], en af Tröndelagens längsta och
vattenrikaste älfvar, kommer från Store Orkelsjö på
Dovre, flyter först åt ö., sedan åt n. v. genom
20 b. 29
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
