- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
939-940

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ormus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

från 1895 bonapartistorganet "Petit caporal". Bland
hans skrifter märkas La république de Napoléon (1894)
och Gambetta plébiscitaire (1895).

Ornat (lat. ornatus, utstyrsel, prydnad), ämbetsdräkt,
högtidlig prästdräkt; festlig skrud.

Orne [å’rn]. 1. Flod i Normandie, uppstår omkr. 7
km. ö. om Sées i det efter den uppkallade
dep., rinner genom detta och dep. Calvados,
blir segelbar vid Caen (18 km.) och faller ut
på södra sidan af Seinebukten. Längd 152 km. -
2. Departement i västra Frankrike, bildadt af en
del af den forna prov. Normandie, till hälften af
hertigdömet Alençon och det till prov. Maine hörande
landskapet Perche. 6,144 kvkm. 307,433 inv. (1911),
minskning med 16,3 proc. på de sista 25 åren. Landet
bildar en högslätt, som i hela sin längd från
ö. till v. genomdrages af en vattendelare med
olika namn (högst 417 m.) mellan Kanalens och
Loires flodområde. De största vattendragen äro
0., Dives och Risle till Kanalen samt Sarthe med
Huisne till Loire. Ekskogar, ängar, strömmar och
djupa dalgångar göra 0. till ett af Frankrikes
vackraste områden. Jordbruket är föga utveckladt,
men dess mer boskapsskötseln, i synnerhet
hästafveln. En myckenhet mager boskap uppköpes
i angränsande dep. för att gödas. Mycket äpplen
och päron skördas. Mineralriket lämnar järnmalm,
granit, mycket ren kvarts (Alençon-diamanter)
och kalksten. Af de många mineralkällorna äro
svafvel- och järnkällorna vid Bagnolles de mest
bekanta. Industrien är synnerligen liflig. De
mest framstående grenarna äro: textilindustrien
(i Flers, La Ferté-Macé, Alençon och Vimoutiers),
järn- och glasindustrien samt tillverkningen af
papper. Dep. är indeladt i 4 arrondissemang: Alençon,
Argentan, Domfront och Mortagne. Hufvudstad Alençon.
l o. 2. (J-F. N.)

Orneodes, zool. Se Fjädermott.

Ornera (lat. ornare), utstyra, pryda, sira, smycka.

Ornithichnites (af grek. o’rnis, fågel, och i’chnos,
spår), paleont., eg. intryck eller spår af fåglars
fötter. Som sådana har man ansett alla tretåiga spår
efter djur gående på två ben. Dylika spår, säkerligen
efter många olika, ofta kolossala former finnas
massvis, t. ex. i en till trias hänförd sandsten i
Connecticut. Numera anser man

illustration placeholder
Sandsten med spår af Brontozoum jämte intryck,

som anses härröra från regndroppar.


dock i allmänhet dessa spår ej härröra af fåglar
(hvadan således namnet O. är oegentligt), utan snarare
af dinosaurier, som antagligen i vanliga fall stödde
endast på bakbenen och blott undantagsvis
berörde marken med framfötterna. Af
dessa djur, bland hvilka det allmännaste fått namnet
Brontozoum (se fig.), det största Otozoum (fotspåret
öfver 1/2 m. långt), känner man intet annat än de nu
omtalta spåren. B. L-n.*

Ornithin, kem., α-δ diaminovaleriansyra, hvars byggnad
framgår af formeln

C H2. C H2. C H2. N H2
.
CH (N H2). COOH,

bildas genom kokning af arginin
(se d. o.) med barytvatten.
H. E.

Ornithodelphia, zool., benämning på Monotremata. Se
Kloakdjur.

Ornithogaum L., bot., släkte inom fam. Liliaceæ,
underfam. Lilioideæ, som har blommorna i klase eller
kvast, kalkbladen stora, oftast hvita och grönaktiga,
nästan stjärnlikt utbredda, utan honungsgömme. Två
arter af detta släkte, O. nutans, aftonstjärnor
(med lutande blommor), och O. umbellalum,
morgonstjärnor (med upprättstående blommor),
träffas förvildade i och vid gamla trädgårdar
här och där i södra och mellersta Sverige. Som
krukväxter odlas ofta O. longibracteatum med mycket
stor lök och grönaktiga blommor i långskaftad
klase och O. arabicum med hvita blommor i kvast.
O. T. S. (G. L-m.)

Ornithomimus,(af grek. o’rnis, fågel, och
mi’mesis, härmning), paleont., ett släkte, hörande
till kräldjursgruppen Dinosauria, hvilket lefde
under den äldre kritperioden i norra Amerika; i
flera organisationsförhållanden företer det mycket
vidtgående öfverensstämmelser med fåglarna. Särskildt
anmärkningsvärd är denna likhet med afseende på

illustration placeholder
Fig. 1. Mellanfotsben af en skräcködla

(Ornithomimus).


illustration placeholder
Fig. 2. Mellanfotsben (tars) af en fågel (kalkon).


mellanfotsbenen: liksom hos fåglarna sammanväxa
de, och vid sammanväxningen återfinnes det för den
utbildade fågelfoten karakteristiska ömsesidiga läget
af de tre sammanväxta mellanfotsbenen (se fig.).
L-c.

Ornithomyia, zool. Se Lusflugor.

Ornithopolis (grek., "Fågelstaden"), en af Strabon
omtalad stad i Fenicien, mellan Tyrus och Sidon,
förmodligen vid nuv. byn Adlun. Kvar finnas en
nekropol, antagligen tillkommen först under tiden
e. Kr., samt andra forntidslämningar.

Ornithorptera, zool. Se Papilionidæ.

Ornithopus L., Klovicker, bot., en liten, späd, i
sydöstra Skåne växande ört, O. perpusillus, hörande
till fam. Leguminosæ, afd. Papilionatæ,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:37 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0510.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free