- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
947-948

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ornithorhynchus ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

är vanligen svart, gul eller hvit. Tuppen väger
4-51/2 kg. och hönan 31/4-4 kg. H. F.

Orræus, Gustaf, finsk-rysk läkare, f. 20 aug. 1738
i Taipalsaari socken, nära Villmanstrand, Finland,
d. l sept. 1811, blef student i Åbo 1752 och filos.
magister 1760. Han hade emellertid redan 1755
som filos. kandidat lämnat Finland och inträdt i
den vid det stora militärhospitalet i Petersburg
befintliga skolan för utbildning af läkare för armén,
blef s. å. underkirurg vid nämnda anstalt och 1757
kirurg vid ett infanteriregemente, med hvilket
han deltog i Sjuåriga kriget mot Preussen. Han
blef senare operatör vid marinhospitalet, erhöll
1768 med. doktors värdighet af det s. å. stiftade
Medicinska kollegiet och sändes 1770 att hämma
den bland de i kriget mot Turkiet deltagande ryska
trupperna utbrutna pesten. Knappt hade han, sedan
han med stora ansträngningar lyckats få trupperna
bättre lägrade och förplägade, ernått en betydlig
förbättring i förhållandena, innan han återkallades
samt 1771 sändes till Moskva, där pesten likaledes
utbrutit. Genom sitt energiska uppträdande bidrog han
i hög grad till hämmande af sjukdomen. Han var 1772-76
stadsfysikus i Moskva och flyttade sedan till en
egendom i närheten af Petersburg. Där egnade han sig
åt en ganska omfattande skriftställarverksamhet. Utom
en mängd afhandlingar rörande landtbruket och farsoter
bland boskapen (i Fria ekonomiska sällskapets i
Petersburg "Acta") utgaf han 1784 ett större arbete:
Descriptio pestis, quce anno i770 in Jassia et 1771
in Moscua grassata est.
1803 utnämndes han till
led. i rikets Medicinalråd och 1808 till medlem
af Mediko-kirurgiska akademien i Petersburg, från
hvilka bägge befattningar han 1810 erhöll afsked.
L. W. F. (R. T-dt.)

Orre ("Kung 0."). Se Kung Orre.

Orrefors, glasbruk i Hälleberga socken, Kronobergs
län, vid 0. station å Nybro-Säfsjöströms
järnväg, tillhörig 0. bruks a.-b. (bildadt 1897,
aktiekapital 1,2 mill. kr.), som eger 141/6 mtl,
tax. till 651,300 kr., samt annan fastighet,
tax. till 218,800 kr. (1912), bl. a. 0. glasbruk,
järnbruk, manufakturverk, kvarn, såg och hyfleri
samt Gullaskrufs glasbruk. Tillverkningen utgöres af
fönster- och hushållsglas samt flaskor för tekniska
behof.

Orreholmen. 1. Kungsgård och fäste i Skörstorps
socken, Vartofta härad, Skaraborgs län, omkr. 10
km. ö. s. ö. om Falköping. Fästet anlades af Gustaf
Vasa 1545, hade besättning och var bestyckadt ännu
under Erik XIV, som ofta vistades på kungsgården. I
juli 1566 brändes 0. af danskarna. 1628 blef
0. friherreskap (se 0. 2), reducerades 1681 och blef
öfversteboställe, numera indraget. - 2. Friherreskap,
som 28 april 1628 gafs åt hofrådet och generalen
Jakob Spens och då omfattade 0. l samt 681/2
gårdar och 8 torp i Vartofta härad. Då några af
dessa emellertid befunnes vara förut bortgifna
åt andra, skedde utbyten, så att friherreskapet
kom att omfatta, jämte kungsgården, 671/2 mtl
i sju socknar uti nämnda härad. Enligt 1680 års
riksdagsbeslut reducerades friherreskapet 3 maj 1681
och uppgafs då ränta något öfver 2,559 dal. smt.
1. L. W:son M. 2. S. C.

Orrekulla skans, Nybro skans, på Hisingen vid Nybro,
invid Göta älf, fanns sedan gammalt

och iståndsattes juli-sept. 1719 af
Rehnschiöld. 0. underhölls sedan under hela
1700-talet. Under 1788 års krig med Danmark
slogs en bro vid 0. Numera är 0. så godt som
försvunnen. L. W:sonM.

Orrell [å’rel], stad i engelska grefsk. Lancashire, 5
km. s. v. om Wigan, nära Leeds-Liverpoolkanalen. 6,318
inv. (1911). Bomullsindustri. Stenkolsgrufvor.
J. F. N.

Orren, Tetrao (Lyrurus) tetrix, zool., en i Sverige
allmänt bekant hönsfågel, är närmast besläktad med
tjädern. Ang. orrens systematiska ställning f. ö. se
Orrsläktet. Orren igenkännes lätt på

illustration placeholder


Fig. 1. Orrtupp.

sin klufna stjärt. Hannen (tuppen, fig. 1) är svart
med blåskiftande hals och bakrygg; två band och en
fläck på vingen äfvensom undre stjärttäckarna äro
hvita. Stjärtens sidopennor äro långa och lyrformigt
utåtböjda. Längden omkr. 55 cm. Honan

illustration placeholder


Fig. 2. Orrhöna.

(hönan, fig. 2) är spräcklig af svart, rostgult
och grått samt har stjärtens sidopennor kortare och
raka. Längden omkr. 45 cm. Ungen är ofvan tecknad
med svarta och rostgula tvärband, svartspräcklig på
ving- och stjärtpennor samt ljusare undertill. Orren
häckar allmänt i vårt land från Skåne till långt
upp i Lappland och går på fjällsluttningarna upp i
björkregionen. Den trifves bäst i trakter, där björk-
och barrskog omväxla med hagar, ängar, mossar och
bergländig mark; äfven finnes den i enbusksnår och
på ljunghedar. Vintertiden bäddar orren stundom ned
sig i snön, i synnerhet gör den så för att skydda
sig mot stark köld och yrväder. Orrens födoämnen
utgöras af diverse vegetabiliska ämnen, såsom knoppar,
späda blad, säd och frön samt bär, men han förtär
äfven insekter, larver och maskar, i synnerhet matas
ungarna med insekter; under vintern bildar björkknopp
den hufvudsakliga födan. Tidigt om våren

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Nov 21 01:32:16 2020 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0514.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free