Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Osborne ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
993
Oscella-Osculatorium
994
artad gäspning med djup, hörbar
inspiration och vanligen öppen mun.
F. B.*
Oscella, fordom namn på Domodossola (se d. o.).
Oschatz [å’J äts], stad i konungariket Sachsen,
reg.-omr. Leipzig, vid järnvägslinjen Leipzig-
Eiesa-Dresden. 10,818 inv. (1910). Realskola med
progymnasium, lärarseminarium. Tillverkning af filtar
och andra yllevaror, vågar. Elektoral-stamschäferi.
(J. F. N.)
Oscheocéle (af grek. ofscheon, testikelpung, och kéle,
bråck), med,, skrotalbråck.
Oschersleben [å’jers-], stad i
preuss. reg.-omr. Magdeburg (prov. Sachsen),
vid Bode. 12,931 inv. (1910). Realskola,
sockerbruk, järngjuteri och maskinverkstäder,
sprit-, cigarrtillverkning o. a. industri.
(J. F. N.)
0. Schm., vid latinska djurnamn förkortning för tyske
zoologen E. Oskar Schmidt (se d. o.).
Oschur, bot. Se Sodomsäpple.
O’sci, lat., osker. Se Italiska folk.
Oscillation (lat. oscillätio, svängning), mek.,
fys. När en kropp eger en periodisk rörelse å ömse
sidor om ett bestämdt jämviktsläge, säges den vara
försatt i oscillation eller göra oscillationer. Dessa
benämnas jämväl vibrationer 1. dallringar, när
banan, som de särskilda partiklarna beskrifva,
är helt liten. Exempel på oscillations-rörelse
lämna en svängande pendel äfvensom en kompassnål,
som aflägsnats ur sitt jämviktsläge i magnetiska
meridianen och svänger under jord-magnetismens
inflytande. Ljudets och ljusets fortplantning sker
genom oscillationer, som för det förstnämnda ega rum
i luften eller något annat gasformigt, fast eller
flytande ämne och för det sistnämnda i etern (se V
å g r ö r e l s e). G. R. D.*
Oscillator. Se Elektriska svängningar.
Oscillatörla, bot., ett släkte bland de blågröna
algerna. Växten består af ogrenade trådar, som
visa en egendomlig, själfständig, hittills ej
fullt förklarad rörelse; cilier saknas. Under det
algtrådarna vrida sig kring sin längdaxel, glida de
långsamt fram och tillbaka, i det att ändarna svänga
likt pendlar från sida till sida. Denna svängande,
oscillerande, rörelse har gett anledning till släktets
namn. På fuktig jord, i diken, rännstenar eller
vattenpölar bilda dessa växter ofta ett hinnaktigt,
svartgrönt öfverdrag, som har en egendomlig lukt.
O. T. S. (G. L-m.)
Oscillatoriäceae, bot. Se M y x o p h y c e ae.
Oscillatorisk urladdning, fys. Se Elektriska
svängningar.
Oscilléra (lat. oscilläre), svänga, göra
svängningar. Se Oscillation.
Oscillogräf. 1. Instrument, hvarigenom vid ett
fartygs rörelser i sjögång såväl dess lutning som
svängningsperioder automatiskt registreras. - 2. Fys.,
ett instrument, hvarmed man kan iakttaga formen
hos elektriska strömmar, vanligen växelströmmar,
antingen direkt eller på fotografisk väg. Om en
liten lättrörlig slinga af den elektriska ledningen
upphänges i ett magnetfält och förses med en spegel,
som kastar en ljusstrimma på ett fotografiskt papper,
som hastigt löper förbi, så erhål-les en fotografi
af den elektriska strömmens förlopp. Den första
oscillografen konstruerades af Blondel 1893. Sedan
ha oscillografer konstruerats af Dud-
Tryckt den 27/a 14
del och Siemens & Halske m. fl. Siemens & Halskes
oscillograf är en modifikation af Blondels. Fig. l
visar de viktigaste delarna af Duddels oscillograf.
Fig. 1.
I det trånga luftgapet mellan polerna N och S hos
en stark magnet finnas två parallella ledare s s
(utgående från polskrufvarna vid K). Ledarna utgöras
af en enda tunn remsa af fosforbrons, som är böjd
rundt en liten trissa. Genom en vid trissan fäst
fjäder kan spänningen i fosforbronsremsan varieras. M
är spegeln. Som exempel på oscillogra-fens användning
kan anföras, att man med densamma kan erhålla kunskap
om formen på de strömmar, som erhållas vid olika
vokalers och kon-
Fig. 2.
sonanters insjungande i en telefon. Fig. 2 visar
dylika fotografier af vokalljuden Ä, A, E och Å.
1. C. K. S. 2. D. S-t.
Oscm (S k o p o l i n), farm. Se Skopolamin.
0’scines, zool. Se Sångfåglar och Tättingar.
0’scinis frit, zool. Se Fritflugan.
0’scius, forntida namn på Isker (se d. o.).
Osculatörium (af lat. o’sculum, kyss), Kyssta f l a,
liten tafla af marmor, elfenben eller ädel metall
(se N i e 11 o), prydd med graverade eller
20 b. 32
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
