- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
1013-1014

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oskar ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1013

Öskar-Öskar Éredriksborg

1014

chefsfartyget "Drott" vid västkusten, företrädesvis
i Marstrand, där hans af E. Brambeck modellerade byst
uppsattes 1897.

0. var framstående som historisk skriftställare,
skald och talare. Tidigast publicerades
Striden vid Eckernförde . . . den 5 april 18å9
(i Krigs-vet. akad:s tidskr., 1849). Viktigast
af hans forskningsarbeten är Några bidrag till
Sveriges krigshistoria åren 1711, 1712 och 1713
(3 dlr, i Vitt. hist. o. ant. akad:s handl., bd 22,
24 och 25, 1861- 67), resultatet af ett omfattande
studium af ett rikt källmaterial (hvaraf en stor del
meddelats i form af bilagor) och därför ett arbete,
som är af varaktigt värde. Af mindre betydelse var
det minnestal Carl den tolfte (1868), som han höll på
150 :e årsdagen af dennes död i Militärsällskapet
i Stockholm. Äfven vid utgifningen af några
krigshistoriska arbeten deltog han. De två sista
delarna af den för Trettioåriga krigets historia
viktiga källpublikationen "Arkiv till upplysning om
svenska krigens och krigsinrättningarnas historia"
(1860-61) utgåfvos af J. Mankell under hans ledning,
och han samverkade med H. 0. Prytz vid utgifningen
af "Historiska upplysningar om svenska och norska
arméernas regementer och kårer jemte flottorna"
(1867-70). I likhet med sin broder Karl fann
äfven 0. inom dikten uttryck för sitt konstnärliga
temperament. Af Svenska akad. prisbelöntes 1857
diktcykeln Ur svenska flottans minnen, som inledes
med den bekanta sången till Östersjön ("Du blånande
haf, som mångtu-sende år" etc.). Då diktcykeln 1858
utgafs (nya uppl. 1861 och 1885; öfv. på fr. 1858,
eng. s. å., och ty. 1861 och 1867), lades till
densamma det "dramatiska utkastet" Några timmar på
Kronoborgs slott den 29 oct. 1658, som äfvenledes
behandlar en episod ur svenska flottans häfder. Vidare
utgaf han diktsamlingen Nytt och gammalt (5 hftn,
1859, 61, 64, 68, 72), öfv. af Herders "Cid"
(1859), Goethes "Torquato Tasso" (1861) och dikter
af Horatius, idyllen Blommornas undran (1860)
och balladen Herr Hjalmar och skön Ingrid (1865),
bägge med musik af I. Hallström, m. m., Dikter (1887,
1897, 1904 och 1907). Han författade Reseminnen från
skilda tider (1888). Som talare vann han stort rykte;
den verkan han framkallade som talare berodde på
det imponerande i hans personlighet, hans utmärkta
föredragningssätt och det praktfulla språket. 1885
utkommo Högtidstal i K. Musikaliska akademien under
ett nioårigt presidium, och samlade Tal utgåfvos 1890
(omfattande åren 1853-72), 1895 (omf. åren 1872-94)
och 1902 (omf. åren 1895-1901), hvarjämte trontalen
utgåfvos särskildt (1891). Hans Samlade skrifter
publicerades i 2 bd 1875-76 och i 7 bd 1885- 1902
(bägge editionerna flera gånger omtryckta). Dikterna
och en rad af de öfriga skrifterna äro delvis
öfversatta på da., no., it., ung., ty., fr.,
eng., ry. och höll. En uttömmande bibliografi har
utgifvits af J. A. Almquist, "Hans Majestät konung
Oscar II:s genom trycket utgifna skrifter 1849-1907"
(1908). Konung 0. efterlämnade religionsfilosofiska
skrifter samt för tidens historia viktiga memoarer,
som skola vara förseglade fyrtio år efter hans
död. Hans författarnamn var Oscar Fredrik; någon gång
signerade han O**** och 0. F. Konung 0:s namnteckning
meddelas å pl. III till

art. Autograf. Konung 0. ligger begrafven i
Riddarholmskyrkan.

I sitt äktenskap hade 0. fyra söner, Gustaf (f. 1858),
hertig af Värmland, som efterträdde honom på tronen,
Oskar (f. 1859), hertig af Gottland, som 1888 afstod
från sin ställning som arfsberättigad medlem af
konungahuset och erhöll titeln prins Bernadotte,
Karl, hertig af Västergötland (f. 1861), och Eugen,
hertig af Närke (f. 1865).

Litt.: öfversikter öfver 0. II:s regering ge
A. Rydfors i "Sveriges historia intill tjugonde
seklet" (10:e afd., 1909) och L. Stavenow i "The
Cambridge modern history" (bd 10, 1910). Värdefulla
upplysningar om riksdagspolitiken till 1880 lämna
L. De Geers "Minnen" (2:a uppl. 1906). Populära
lefnadsteckningar äro A. Rydfors, "Konung Oskar II
och Sveriges folk" (1897), J. Linck, "Konung Oskar II"
(s. å.), A. Hasselgren, "Oskar II. En lefnadsteckning"
(1908), det af A. Hallgren redigerade arbetet "Oscar
II, Sveriges konung 1872-1907. En minnesskrift" (19C8;
redogörelsen för åren 1829-96 är bearbetad efter
J. Linck, för åren 1897-1907 författad af H. A. Ring).
H. W. E. N-nn.

Oskar Karl August, f. d. hertig af Gottland. Se
Bernadotte.

Oskar I:s minne. Se Konung Oskar I:s minne.

Oskar II :s docka. Se K a r l s k r o n a, sp. 1087.

Oskar II :s fort, benämning på hufvudverket i
Älfsborgs fästning (se d. o.).

Oskar II:s jubileumsfond. Se Konung Oskar I I:s
jubileumsfond.

Oskar II :s jubileumsminnestecken, ett (efter utkast
af prins Eugen utfördt) ordenstecken, utdeladt i 2
klasser af konung Oskar II med anledning af hans
25-års regeringsjubileum 18 sept. 1897. Första
klassens tecken (se fig. å färgplanschen till
art. Ordnar) utgöres af en emaljoval, som, omgifven
af en gyllene lagerkrans med årtalen 1872, 1897 och
under gyllene kunglig krona, bär konungens bild, för
svenskar på turkosblå, för norrmän på röd grund. Andra
klassens tecken, som utdelades åt hofbetjäningen
("livrét"), har, så vidt det gäller Sverige, mökblå
emalj samt krans och krona af silfver. Det bäres
(till höger om alla andra ordnar) af svenskar i
Serafimerordens blå band (af "livrét" i högblått
band), af norrmän i rödt, vattradt band med blå och
hvita strimmor.

Oskar II:s land, Konung. Se Graham land, sp. 96.

Oskar II :s professur kallas en vid svensk-amerikanska
läroverket Augustana college 1905 upprättad professur
i naturvetenskap, för hvilken aflö-niugen utgår ur
en för ändamålet på grund af ett 1901 af personer
i Sverige undertecknadt upprop bildad fond af
100,000 kr. Till fonden skänkte konung Oskar
II 10,000 kr. och konsul 0. Ekman 50,000 kr.;
det öfriga åstadkoms genom insamling. Förste
innehafvaren af professuren var geologen
J. A. Udden (se d. o.). Den är sedan 1911 vakant.
O. A. L-r.

Oskar II:s vandringsbibliotek, Konung. Se
Vandringsbibliotek.

Oskar Fredriksborg, kustbefästning utanför Stockholm,
på Rindöns östra udde. Se Vaxholms och O s k a r -
F r e d r i k s b o r gs fästning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:57:17 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0547.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free