Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Oskars hamn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
äldste af köpingens borgerskap; handlande i köpingen
skulle dock vara borgare i Kalmar och ställa borgen
för utskylder, men berättigades att själfva eller
genom kompetenta kommissionärer drifva inrikes
handel i köpingen och där utöfva handtverk och
andra näringar. Först 2 aug. 1854 fann K. M:t godt
att åt köpingen bevilja de fri- och rättigheter,
som rikets städer i allmänhet tillkomma, dock
med vissa villkor, såsom skyldighet att på egen
bekostnad uppföra eller annorledes anskaffa rådstuga,
fängelse, våg- och mätarhus, tullkammarlokal m. m.,
och först sedan dessa villkor uppfyllts, förklarades
köpingen genom k. kung. 15 jan. 1856 vara stapelstad
fr. o. m. 1 maj s. å. och i judiciellt hänseende
skild från Stranda härad, med egen rådhusrätt och
magistrat, samt fick på vederbörandes enhälliga
önskan namnet O. Litt.: C. F. Bergström,
"Oskarshamns historia 1856–1906" (1906).
E. Schl.
Oskars hamn. SeKungOskarshamn.
Oskars kyrka. Se Oskars församling.
Oskars land. 1. Kung Oskars lan d. Se
Frans Josefs land och Kung Oskars land. -
2. Prins Oskars land, en del af norra kusten
på Nordöstlandet i Spetsbergs-ögruppen,
l o. 2. J- F- N.
Oskarslinjen, benämning på ett i Oskarsvärn (se
d. o.) ingående försvarsverk. L-
W:son M.
Oskarsminne. Se Konung Oskar I:s minne.
Oskars och Sofias guldbröllopshem. För att
hugfästa minnet af femtioårsdagen (6 juni 1907) af
konung Oskar II:s och drottning Sofias förmälning
beslöto l juni 1907 Stockholms stadsfullmäktige,
på beredningsutskottets initiativ och förslag, att
för fattiga åldriga makar upprätta ett hem, där de,
utan att behöfva dela bostad med andra, kunna få
lefva tillsammans, till dess äktenskapet genom endera
makens frånfälle upplöses. Till förverkligandet af
detta beslut anslogs samtidigt ett belopp af 200,000
kr. Den nya anstalten skulle benämnas
Oscars och Sofias guldbröllopshem för åldriga
makar. Sedan vederbörande myndigheter granskat
förslag till byggnadsföretaget, förelades åter 20
febr. 1911 frågan för stadsfullmäktige, som beslöto,
att guldbröllopshemmet, som är afsedt att mottaga
80 par, skulle uppföras på Söder, vid sidan af
Rosenlunds ålderdomshem, och ställas under styrelsen
för denna inrättning, hvarjämte, då totalkostnaden
för byggnaden beräk-
nats till 410,500 kr., beviljades ett
erforderligt fyllnadsbelopp till den förut anslagna
summan. Byggnadsarbetet utfördes de följande åren,
och hemmet (se fig.) invigdes 25 okt. 1913. J. M-r.
Oskarssalen. SeFrimurarhuset.
Oskarsstad. Se Arvika.
Oskarsteatern. Se Stockholms teatrar.
Oskarström, municipalsamhälle (enl. k. br. 27
jan. 1905 och 20 sept. 1907) i Slättåkra och Enslöfs
socknar, Hallands län, på ömse sidor om Nissan och där
belägna fall samt vid O. station å Halmstad-Nässjö
järnväg. 363,324 har, hvaraf 79,748 har i Slättåkra
socken. 2,426 inv. (1912), hvaraf 1,124 inom
Slättåkra s:n och 1,302 inom Enslöfs. Tax.-v. å
fastigheter 3,618,400 kr. (1912), hvaraf 178,300
kr. å jordbruksfastighet. Platsen, som för sin
tillkomst och utveckling har att tacka det stora
juteväfveriet och den senare anlagda sulfitfabriken,
ligger på egor, som afsöndrats från hemmanen Mared
och Espered, samt har extra prov.-läkare, apotek,
sparbank (0:s sparbank, 1908) samt många handlande
och handtverkare. En kyrka för samhället kommer i
den närmaste framtiden att byggas. Skandinaviska
jutespinneri- och väfveri-a.-b. (aktiekapital
l,s mill. kr.) eger inom 0. fastigheter med ett
tax.-v. af 1,652,000 kr. (1912) samt landtegendomar
inom Enslöfs socken. Jutefabriken grundlades 1889,
och 1895 tillkom linneafdelningen. Den förra har
omkr. 3,000 finspindlar och 200 väfstolar samt
färgeri, appreteringsverk, säcksömnadsverkstäder och
rep-slageri, den senare har närmare 2,000 spindlar
och 128 väfstolar. Arbetarnas antal är omkr. 900 och
årliga tillverkningsvärdet omkr. 3 mill. kr. 0:s
sulfit-a.-b., som bildades 1905 (aktiekapital l,5
mill. kr.), eger inom 0. fastigheter tax. till
1,354,000 kr. samt skogsegendomar inom Sex-dräga,
Redslareds, öxabäck och Holsljunga socknar. Dess
årliga tillverkning är omkr. 13,000 ton torr
sulfitmassa.
Oskarsvärn, benämning på Karlskronas å Yämmö liggande
befästningar mot landsidan. Sedan lämningarna efter
den gamla Hvita Krogs befästning (se d. o.) 1880-82
iståndsatts och utvidgats, fingo de nya försvarsverken
namnet Oskarsvärnglinjerna, hvilken benämning
1904 ändrades till 0. 1907-08 utfördes där en del
förstärkningsarbeten. L-
W:son M.
Oskarsvärnslinjerna. Se Oskarsvärn.
Osker (lat. osci, opsci, grek. o’pikes} opiköi’). Se
Italiens fornspråk, sp. 1066.
Oskift bo, jur. Om de, som ega att skifta boet
efter en afliden, underlåta detta och upprätthålla
gemenskapen, sägas de "lefva samman i bo oskifto"
(Ärfdab. kap. 11). Ett dylikt rättsförhållande tankes
böra ordnas genom formlig öfverenskom-melse. Den,
som ej vill lefva i oskift bo, har rätt att till
erhållande af sin andel fordra skiftets verkställande.
A. W.
Oskift fiskevatten, jur. Se F i s k e r i l a g-s t
i f t n i n g, sp. 432.
Oskiska språket. Se Italiens fornspråk.
Oskopner, nord. myt., kallas platsen, där åsarna
skola hålla sin sista strid med Surt. Jfr Vi gr i d.
Th.W.»
Oskorei (sannolikt "den fasansfulla ridten",
"skräckridten", af fno. genit. pskur, fasa), enligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
