- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
1045-1046

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ossolinski ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och pressas (fig. 7), för att öfverflödig vassla må
aflägsnas. Mjuka delikatessostsorter brytas vanligen
ej, utan uppläggas blott i formen för vasslans

illustration placeholder
Fig. 4. Ostmassans skärning med amerikansk

ostknif.


afrinning. Cheddarosten får, sedan vasslan frånskilts
före pressningen, ligga i värme för att undergå
eu svag jäsning. Endast få ostsorter ätas färska;
vanligen lagras osten under längre eller kortare tid

illustration placeholder
Fig. 5.


illustration placeholder
Fig. 6. Ostformar: fig. 5 ostkrans af metall; fig. 6 ostkopp

af trä.


illustration placeholder
Fig. 7. Engelsk skrufpress

för pressning af osten i form.


för att mogna. Ostmognaden består i jäsningar,
som förlöpa på olika sätt alltefter den olika
behandling, som ostmassan undergått, och den värme-
och fuktighetsgrad, vid hvilken lagringen sker. Dessa
jäsningar, som ge osten dess egendomliga textur och
smak, äro mycket invecklade och ännu ej fullt utredda,
men det synes visst, att mjölksyrebakterier därvid
främst äro verksamma samt att mognadens förlopp och
ostens beskaffenhet till stor del bero på mängden
af i osten kvarlämnad vassla och däri förefintligt
mjölksocker. Den af detta bildade mjölksyran
förenar sig med ostens parakasein och kalk. Det
mjölksyrade parakaseinet sönderdelas under mognaden
i enklare, mestadels i vatten lösliga, föreningar,
och äfven kalksaltet sönderdelas under bildande af
smör-, kapron-, valerian- m. fl. syror, som jämte
af parakaseinet bildad ammoniak ge osten arom och
lukt. I hushållen ha sedan gammalt beredts åtskilliga
osträtter, bland hvilka märkes sötost, som beredes genom svagt
löpnad ostmassas inkokning i vasslan och
användes förr rätt mycket i Norrland.
H. J. Dft.

Ostade [ås-]. 1. Adriaen van 0., holländsk genremålare
(skämtsamt uppfattade scener ur böndernas lif),
döptes 10 dec. 1610 i Haarlem, där han, med undantag
af kortare besök i Amsterdam, tillbragte hela sitt lif
och där han be-grofs 2 maj 1685. Jämte den genialiske,
några år äldre flamländaren Adriaen Brouwer var
han 1627 elev hos Frans Hals, som dock icke på
honom utöfvade på långt när så stort inflytande som
inedlärjungen. 0. nöjde sig nämligen under den första
perioden af sitt konstnärskap (till omkr. 1640) icke
med att behandla samma motiv som Brouwer: bönder på
krogen, som supa, röka, gräla eller dansa, utan sökte
äfven ge sina bilder samma harmoniska prägel, som
karakteriserar Brouwers verk, ehuru han dock oftast
slog öfver i det karikatyrmässiga och groteska. Hans
färgskala erinrar emellertid under denna första
period mer om Hals än om Brouwer och är kyligt grå,
ibland t. o. m. stötande i blått. Under sin andra
period skildrar han på ett fridfullare sätt böndernas
familjelif, där de efter slutade dagsverken utanför
bykrogen åhöra den kringvandrande liraspelaren,
slå käglor eller inne i krogrummet spela bräde. Hans
målningar från denna tid - hans bästa - äro utförda
med bredare pensel än förut och hållna i en brunare,
varmare ton, öfver hvilken ett rembrandtskt ljusdunkel
- vanligen uppkommet genom det genom en liten öppning
på den ena väggen infallande solljuset - breder sitt
skimmer. Mästarens tredje period, afmattningens,
kännetecknas af en nyktrare uppfattning, en mer
beräknad komposition, mindre pittoresk behandling,
ett ängsligare utförande och ett återvändande till
en kyligare färg, som är mycket transparent. - 0.,
som var ytterst produktiv och måhända tog till
hjälp sina elever Isack van Ostade (se nedan),
Cornelis Begå och Cornelis Dusart, hvilken faktiskt
fulländade åtskilliga vid 0:s frånfälle ofullbordade
taflor, nådde aldrig sin lysande förebild Brouwer
och eger icke heller Jan Steens spiritualitet,
men hans burleska och godmodiga framställningar
ha aldrig saknat ifriga beundrare. Också äro hans
arbeten spridda i snart sagdt alla större såväl
offentliga som privata målningssamlingar. Till
hans berömdaste taflor höra Liraspelaren utanför
bondstugan i Berlins museum, Målaren i sin ateljé
i Amsterdams, Spelmannen (se fig.) i Haags, Bönder
på krogen i Dresdens och Mimenens museer, Det inre
af en bondstuga i Louvre, o. s. v. I Sverige är han
förträffligt representerad. Så har Nationalmuseum
icke blott att uppvisa hans mästerliga och själfulla
Advokat, spetsande sin gåspenna, utan äfven fem andra
arbeten af olika kvalitet: Drickande och rökande
bönder (1643), Bonde, läsande sin tidning, Bondfa-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 11:16:24 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0563.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free