Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ostindisk arrow ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
prov. Westpreussen, i n. till Östersjön och Ryssland,
i ö. och s. till Ryssland samt har en areal af
37,003 kvkm., däri icke inberäknade Kurisches haff
och den till O. hörande delen af Frisches haff. Till
sin fysiska beskaffenhet bildar O. en del af den i
ö. och v. gående baltiska sjöplatån och består af
en af många floder genomdragen, med en mängd större
och mindre sjöar, i n. ö. och s. v. af kärrtrakter
betäckt, vid kusten af dyner omgifven afdelning
af nordtyska låglandet, som jämte stora sterila
sandslätter med erratiska block äfven innesluter
många bördiga trakter, särskildt kustslätten
s. om Pregel. De största höjderna ligga ö om de
masuriska sjöarna i trakten af Goldapp och s. om
Osterode samt nå omkr. 300 m. höjd. De största af de
gruppvis liggande sjöarna äro de masuriska: Spirding
(153 kvkm.), Mauer (105 kvkm.), Löwentin och Rosche
(hvardera 22 kvkm.). Hufvudfloder äro Njemen l. Memel
(med sina tillflöden Jura och Szeszupa), Pregel (med
Inster, Pissa, Angerapp och Alle) samt Passarge. De
viktigaste kanalerna äro König Wilhelms kanal,
mellan floden och staden Memel (23 km., med den
kanaliserade Minge 50 km.), Seckenburgkanalen, mellan
Deime och Gilge (12 km.), Grosse Friedrichsgraben
(18 km.), Elbing-obedändischer kanal (se d. o.),
som går in i Westpreussen, samt den Mauersjön
med Königsberg förenande nya kanalen (50 km.). –
Klimatet är kallare än i någon annan del af
Preussen. Årstemperaturen är på landryggen 6,3°,
vid kusten 6,7°, januari månads medeltemperatur
-4,7°. Årliga nederbörden är 530–690 mm. – Folkmängden
utgjorde 1910 2,064,175 pers. och hade på de sista 25
åren ökats med endast 5,3 proc. (mot 41,8 proc. i
hela Preussen). Befolkningstätheten, 56 pers. per
kvkm., är också den minsta i Preussen. Befolkningen
är hufvudsakligen tysk (81,4 proc.), men blandad med
litauer (97,000) och slaver, mest polacker (4 proc.);
84,3 proc. äro protestanter, 14,1 proc. katoliker och
0,6 mosaiska trosbekännare. På Kurische nehrung och
vid Memel bo några hundra letter, som själfva kalla
sig kurer. Befolkningen sysselsätter sig företrädesvis
med jordbruk och ladugårdsskötsel (53,3 proc.), i
mindre grad med industri (20,4 proc.). Af O:s areal
äro omkr. 54 proc. odlad jord, 12 proc. naturlig äng,
18 proc. skog och 10 proc. betesmarker. Omkr. 40
proc. af den odlade jorden tillhöra stora gods. Mest
odlas råg och hafre samt potatis och baljväxter, i
mindre utsträckning hvete och korn. Skogen består till
80 proc. af barrskog och lämnar värdefulla produkter
för export. Boskapsskötseln är högt utvecklad, i
synnerhet hästafveln, i hvilket hänseende O. står
högst i monarkien. Ett stort stuteri finnes i
Trakehnen samt 4 mindre. Kreatursbesättningen
räknade 1907 470,000 hästar, 1,180,000 nötkreatur,
472,000 får, 1,15 mill. svin och 43,000 getter. De
viktigaste industrigrenarna äro brännvinsbränning (297
brännerier 1910–11), öltillverkning (110 bryggerier
s. å.), textilindustri och maskintillverkning,
trävaruindustri, pappers- och tegeltillverkning,
torfberedning samt fartygsbygge. En specialitet för
kustbefolkningen är insamling af bärnsten. Rederier
inom provinsen redogjorde 1912 för 33 större fartyg
om 10,304 reg.-ton. Hamnstäder äro Königsberg, Pillau
och Memel. Längden af
normalspåriga järnvägar var 1909 2,690 km., af
smalspåriga 725 km. – I administrativt hänseende är
O. indeladt i 3 regeringsområden: Königsberg med 15,
Allenstein med 10 och Gumbinnen med 14 kretsar. Till
preussiska landtdagens abgeordnetenhaus sänder
prov. 32, till tyska riksdagen 17 ombud. O. har
oberlandesgericht i Königsberg, 8 landgerichte och
71 amtsgerichte. Uppsikten öfver den evangeliska
landskyrkan utöfvas af konsistorium i Königsberg;
katolikerna lyda under biskopen af Ermeland, en
del hör till stiftet Kulm. Provinsregeringens
säte är Königsberg. Af bildningsanstalter har
O. universitet i Königsberg, konstakademi där,
lyceum med katolskt prästseminarium i Braunsberg,
17 gymnasier, 1 reformgymnasium, 3 realgymnasier,
1 realprogymnasium, 1 högre real- och 6 realskolor,
4 offentliga högre flickskolor, 11 lärarseminarier
(1 katolskt), landtbruksinstitut i förening med
universitetet och 17 landtbruksskolor. – Af äldre
benämningar på olika delar af prov. äro följande ännu
i bruk: Litauen (reg.-omr. Gumbinnen ö. om Goldapp),
Masuren (se d. o.), Samland (ön mellan Deime, Pregel,
Östersjön och de båda haffen) samt Ermeland (se
d. o.). O., urspr. en del af Tyska ordens område,
blef på 1400-talet ett län under Polen, sedan
1525 som hertigdöme, tillföll 1618 kurfursten af
Brandenburg, fortfarande som polskt län, ingick
delvis i svenska generalguv. Preussen (se d. o. 1)
1629–35 och stod 1656 under Sveriges öfverhöghet,
men den "store kurfursten" fick det 1657 och 1660
erkändt som suveränt land, och till namnet Preussen
döpte i anledning däraf hans son kurfursten Fredrik
III af Brandenburg det konungarike, som han 1701
skapade. Se vidare Preussen, konungarike (historia),
och Preussen, fordom svenska generalguvernement.
(J. F. N.)
Ostpreussiska rasen [-prö’js-], husdjurssk., en
svartbrokig nötkreatursras i Ostpreussen, som bildats
genom korsning af holländsk och ostfrisisk boskap.
H. F.
Östra, zool. Se Ostron.
Ostra7cion, O s t r a c i o’n t i d ae, zool. Se K
o f-fertfiskar.
OstracPsm (grek. ostrakismo’s) kallas det i några
af det forna Greklands demokratiskt styrda stater
rådande bruket att genom omröstning med små taf-lor
eller skärfvor af bränd lera (ofstraka) på viss tid,
vanligen 10 år, landsförvisa personer, som ansågos
farliga för folkfriheten. I Aten, där ostra-cismen
infördes af Kleisthenes (efter 510 f. Kr.), var
stadgadt, att folket hvarje år skulle tillfrågas,
om det ville göra bruk af ostracismen. Blef
svaret j åkande, utsattes en ny folkförsamling för
omröstningens företagande. Så vida därvid minst
6,000 medborgare kommo tillstädes och deltogo i
omröstningen, var den, hvars namn befanns skrifvet
på de flesta röstskärfvorna, förbunden att lämna
landet inom 10 dagar. Ostracismen betraktades icke
som något straff och åtföljdes icke af vanära eller
egendoms förlust. Den var endast ett skyddsmedel
från samhällets sida mot alltför mäktiga medborgare
och var från början hufvudsakligen riktad mot
Peisistratidernas planer att återvinna det förlorade
enväldet. Men under de följande tidernas partistrider
missbrukades den till att hetsa folkets afund och
misstänksamhet mot enhvar, som på nå-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
