- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
1085-1086

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Osviecim ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

för många angrepp. Redan 1737 intogs det af ryssarna,
sedan en rysk armé under Münnich utanför O:s murar 12
juni slagit en turkisk armé, men återgafs åt Turkiet
1738. 1788 intogs det efter lång belägring ånyo af
ryssarna under Potemkin samt slopades med undantag
af citadellet och afträddes till ryssarna i freden
1792. När under Krimkriget Kinburn 17 okt. 1855
föll i de allierade västmakternas händer, sprängde
ryssarna 18 okt. de återstående fästningsverken i
O. Under 1800-talets sista år befästes O. emellertid
på nytt, och särskildt skyddades infarten
till limanen genom ett batteri på ön Beresan, 4
pansarbatterier på fastlandet och öfortet Nikolajev
i limanens midt. Den inre befästningen vid Bug
utgöres af en rad verk längs floden, bl. a. på
vänstra stranden forten Semenov och Fedorovka
samt Bogojavlenskojebefästningen. Nikolajevs
marinetablissemang skyddas närmast af fort
Konstantin på en bank i floden och mot land af
en tvärs öfver halfön dragen befästningslinje.
(J. F. N. L. W:son M.)

Otjakovska stäppen. Se Dnjeprstäppen.

Otley [å’tli], fabriksstad i engelska grefsk. York
(West Riding), vid Wharfe, 14,5 km. n. v. om
Leeds. 9,844 inv. (1911). Latinskola, teknisk skola
med bibliotek. Tillverkning af papper, kamgarn samt
boktryckeriutensilier.
J. F. N.

Otmän. Se O thm an.

Otöbafett, bot. Se Virola.

Oto’corys, zool., hornlärksläktet. Se Lärkor.

Oto’cyon, zool. Se Hunddjuren.

Otpcy’st (af grek. us, gen. oto’s, öra, och kyfstis,
blåsa), hörselblåsa. Se Hörselorgan, sp. 285.

Otofön. Se O t af o n.

0’togyps, zool. Se örongamen.

Otokar. Se Ött o k ar.

Otoko’nier (af grek. us, gen. oto’s, öra, och koni’a,
stoft), anat. Se H ö r s e l o r g a n, sp. 285.

Oto-laryngologkongresser (af grek. us,
gen. otofs, öra, och la’rynx, struphufvud),
Nordiska. Oto-rhino-laryngologer - läkare, som
ha till specialitet sjukdomar i öron, näsa och
hals - från Sverige, Danmark, Norge och Finland
ha bildat en förening: Nordisk förening för
oto-laryngologi-, denna anordnar hvart tredje år
en kongress omväxlande i något af de fyra nordiska
länderna. Den första kongressen egde rum 25 och 26
aug. 1911 i Köpenhamn under ledning af professorerna
H. Mygind, E. Schmiegelow och docenten Jörgen Möller;
den andra är bestämd att ega rum i Stockholm 26 och
27 juni 1914 med professor G. Holmgren som president,
doktor C. B. Lagerlöf som vice president och docent
E. Stangenberg som sekreterare. E. St-g.

Otoli’cnus, zool. Se Gala gös.

Otolit (af grek. us, gen. otofs, öra, och lifthos,
sten), öronsten, hörselsten. Se Fiskar, sp. 415,
Hörselorgan och öronsjukdomar.

Otologi (af grek. us, gen. otofs, öra, och lo’gos,
lära), med., läran om örat och dess sjukdomar.

Otomaker, indianstam i Syd-Amerika i nuv. republiken
Venezuela, mellan Orinocos bifloder Apure och
Sinaruco. De skildras som vilda och fula och äro
allmänt bekanta som jordätare.

Otomf, indianfolk. Se H i a i h i u.

Otomo Yoshishige, japansk storman. Se bd XII,
sp. 1466.

Otomycösis aspergillina. Se Aspergillus.

Otomykös (af grek. us, gen. otofs, öra, och my’kes,
svamp). Se öronsjukdomar.

Otorré (af grek. us, gen. oto’s, öra, och rhé~i’n,
flyta), med., flytning ur örat. Se öronsjukdomar.

ötos (grek. rQrog], grek. myt. Se A l o a-de r n a.

OtoskleröS (af grek. us} gen. oto’s, öra, och
sklerofs, hård), med. Se öronsjukdomar.

Otoskop [-skåp; af grek. us, gen. oto’s, öra,
och skopeVn, sej, instrument för undersökning af
hörselgången, trumhinnan och trumhålan. Med detta namn
betecknas ofta, ehuru oriktigt, en vanlig gummislang,
som öronläkaren använder för att därigenom iakttaga de
olika ljud, som uppstå vid för olika ändamål företagen
luftinblåsning genom örontrumpeten in i mellanörat.
E. St-g.

Otozamites F. Braun, paleobot., ett fossilt
cykadofytsläkte, som förekommer hufvudsakligen inom
rätiska periodens och jurans aflagringar. Dess
oftast jämbredt lansettlika blad äro parbladigt
delade, med regelbundet alternerande, mot rachis
ledade småblad. Dessa äro hos olika arter till formen
mycket växlande, från jämbredt lansettlika till nästan
cirkelrunda, men alltid utmärkta genom en oliksidigt
hjärtformad bas, hvars främre sida är bildad som ett
mer eller mindre tydligt öra. Hos somliga arter äro
småbladen så tätt ställda, att de med kanten täcka
hvarandra. Nerverna äro järn-starka och stråla ut
från fästpunkten till småbladens kanter. Otozamites
är sannolikt bladen af de till klassen Bennettitales
(se d. o.) hörande cykado-fyter, hvilkas blommor
äro kända som Williamsonia (se d. o.) och Weltrichia
(se d. o.). A. G. N.

Otr, nord. myt., en son till Reidmar. 0. gick
ofta i forsen i en utters gestalt, satt en gång på
åstranden och åt en fångad lax, men dödades då af
Loke med ett stenkast. Detta dråp var begynnelsen
till de händelser, som berättas om volsungar och
niflungar. Namnet betyder "utter". Jfr F a f-ner,
Gökstenen och Ramsundsberget.

Otra [cwtra]. Se Otteraaen.

Otrante [åträ’t]. Titeln hertig d’0trante (af
italienska staden Otranto) gafs 1809 af Napoleon
I åt Joseph Fouché (se d. o.). Dennes två yngre
söner, Armand Fouché d’0. (f. 1800, d. ogift 1878 i
Stockholm) och A t ha n a se Fouché d’0. (f. 1801
i Paris, d. där 1886), öfverflyttade i början af
1820-talet till Sverige. Hertigtiteln öfvergick
till äldste brodern, Joseph Fouché d’0. (f. 1797,
d. barnlös 1862 i Paris), och från denne först
till Armand och efter hans död till Athanase. Den
har sedan med sedvanerätt förts af den sistnämndes
son Gustaf Armand Fouché d’0. (f. 1840 i Paris,
d. 5 aug. 1910 på Stjärnholm) och föres nu af hans
sonKarlLudvig Fouché d’0. (f. 1877). Bland släktens
egendomar i Sverige märkas Stjärnholm och Älghammar,
båda i Södermanland. De svenska släktmedlemmarna ha
varit godsegare, officerare och hof-män.

Otranto [å’trantå eller åtra’ntå], fr. Otrante,
stad i italienska prov. Lecce, vid Adriatiska hafvet
(Apulien), 5 km. n. om Kap O., italienska halföns
östligaste punkt, vid det 72 km. breda

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Sep 30 02:36:18 2021 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0583.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free