- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
1123-1124

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ovarium ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

och omhägnades i Sverige. O:s själfbiografiska
anteckningar förvaras i Göteborgs stadsbibliotek.

Owen [latiniseradt Audoënus, Ovenus], John,
engelsk epigramdiktare på latin, f. 1560 i Wales,
d. 1622 i London, till yrket skollärare, var för
sina muntra och bitande kvicka epigram känd i
hela Europa under vedernamnet "den brittiske
Martialis". Han angrep gärna påfvedömet,
hvadan hans epigram 1654 sattes på "Index
librorum prohibitorum". Den bästa uppl. af O:s
Epigrammata utgafs i 2 bd 1795 af A. Renouard.
(E. B-n.)

Owen [], John, engelsk teolog, f. 1616, d. 1683,
värderades högt af Cromwell och var 1652-57 vice
kansler för Oxfords universitet. Sin teologiska
lärdom nedlade han i mer än 80 särskilda arbeten,
som ställa honom som den mest produktive, om också
ej den talangfullaste, bland nonkonformisternas
skriftställare. Hans verk utgåfvos 1850-55. Jfr
H. W. Clark, "History of english nonconformity", I
(1911). (Hj. H-t.)

Owen [], Robert, engelsk socialreformator,
filantrop och socialist, f. 14 maj 1771 i Newtown,
Wales, d. där 17 nov. 1858, arbetade sig redan
som yngling energiskt upp från ringa villkor och
skötte från 19 års ålder med stor framgång ett
bomullsspinneri i Manchester, tills han 1800 blef
disponent för en stor dylik fabriksanläggning
i New Lanark, södra Skottland. Där bildade han
1813 en ny firma (med J. Bentham och kväkaren
W. Allen som delegare). O. hade då bland en förut i
uselhet nedsjunken arbetarbefolkning åstadkommit
utomordentligt förbättrade lefnadsförhållanden,
genom högre aflöning, förkortning af arbetstiden,
inskränkning af barnarbetet, bättre bostäder,
renlighetsvanor, konsumtionsinrättningar, sjukvård
och ålderdomsförsörjning, bekämpande af dryckenskap
och osedlighet samt framför allt omsorg om barnens
uppfostran (bl. a. inrättade han den första barnasylen
i riket). Också blef New Lanark under de följande
åren en vallfärdsort för vänner af arbetarklassens
sociala förkofran. Emellertid utsträckte O. snart
sina reformplaner till hela samhällsbyggnaden. Han
behärskades därvid af sin ensidiga deterministiska
åskådning, att människornas karaktär h. o. h. är en
produkt af de yttre omständigheterna; genom att skapa
gynnsamma fysiska, moraliska och sociala villkor
för enhvar alltifrån den tidiga barndomen borde de
därför kunna försättas i ett tillstånd af lycka och
förnöjsamhet. Uppfostran skall enligt honom verka
genom godhet, mildhet, föredömets makt samt hänsyn
till de ungas behof af lifsglädje. Dessa grundsatser
utlade han 1813 i skriften A new view of society,
or essays on the principle of the formation of the
human character
. 1817 beträdde han den socialistiska
stråten, i det han meddelade underhusets kommitté för
fattiglagens behandling ett förslag att inrätta
kommunitet af omkr. 1,200 personer, hvart och ett med ett
jordområde af 1,000-1,500 acres samt med gemensamhet
i bostad, arbete och arbetsförtjänst för befolkningen,
hvars förnödenheter borde så vidt möjligt frambringas
inom kommuniteten. Med tiden borde grupper af sådana
"townships" federativt sammanslutas, tills de skulle
omfatta hela jorden. 1825 gjordes två praktiska försök
med bildande af kommunitet, det ena vid Orbiston,
nära Glasgow, af O:s lärjunge Abram Combe, det
andra af O. själf i New Harmony i nordamerikanska
staten Indiana, men båda experimenten misslyckades,
och O. drog sig 1827 tillbaka efter att ha satt
till större delen af sin förmögenhet. Liknande öde
drabbade senare försök med dylika kommunitet. Genom
religionsfientliga yttranden sårade O. vid denna
tid det engelska nationallynnet. Från 1828, då han
afbröt all förbindelse med New Lanark, vistades han
en längre tid i London, upptagen af ytterst flitiga
agitationer i tal och skrift. 1830-32 gjorde han
ett reformförsök med en "arbetarbörs" i förening
med en varubank, som skulle öfvertaga eller inväxla
arbetsalster mot ett slags värdebevis eller sedlar,
för hvilka man sedan kunde tillbyta sig andra varor
ur bankens lager. Projektet visade sig i praktiken
omöjligt att genomföra, och O. förlorade därpå ett
ansenligt belopp. 1835 stiftade han en internationell
förening, Association of all classes of all nations,
vid hvars diskussioner ordet "socialism" först
kom i omlopp. 0:s viktigaste skrift, The book
of the new moral world
(1820), lutar afgjordt
åt kommunismen. Som nationalekonom dref han den
satsen, att varors försäljning till ett högre eller
lägre pris, än produktionskostnaderna betinga, är
att anse som roten och upphofvet till alla sociala
missförhållanden. På 1840-talet hade han framgång med
agitation för fabrikslagstiftningen, obligatorisk
skolgång, kortare arbetstid, fackföreningars
bildande och framför allt den kooperativa rörelsen
(se Kooperation, sp. 953). På ålderdomen blef 0. eget
nog spiritist. - Jfr O:s ofullbordade själfbiografi
(i 2 bd, 1857-58), sonen Rob. Dale O:s själf biografi
(se nedan) samt biografier öfver O. af Sargant (1860),
Packard (1866), Booth (1869), Lloyd Jones (1889)
och Podmore (1906). - O:s fyra söner blefvo alla
medborgare i Förenta staterna. Den äldste, Robert
Dale O
., f. 1801, d. 1877, medlem af kongressen
1843-47 och sändebud i Neapel 1853-58, gjorde sig
till tolk för faderns läror och genomdref i staten
Indiana reformer i äktenskapslagstiftningen samt
skolväsendet. Han författade spiritistiska skrifter
och själfbiografien Threading my way (1874),

Owen [], William Fitzwilliam, engelsk viceamiral,
f. 1774, d. 1857 i S:t John’s i New Brunswick, ingick
i flottan 1788, kommenderades 1803 till de ostindiska
farvattnen, hvarefter han kartlade Maldiverna,
deltog i amiral Pellews krigsföretag mot holländarna,
tillfångatogs af fransmännen 1808 och kvarhölls på
Mauritius till 1810. 1815-16 kartlade han Canadiska
sjöarna, 1821-26 Madagaskars och stora sträckor af
Afrikas kust samt 1847 en del af Nord-Amerikas. Han
befordrades 1854 till viceamiral. Skr.: Narrative
of voyages to explore the shores of Africa, Arabia
and Madagascar
(2 bd, 1833).

Owen [], sir Richard, engelsk anatom,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri May 10 18:42:37 2019 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/nfbt/0602.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free