- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 20. Norrsken - Paprocki /
1129-1130

(1914) Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ovarium ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

1129

Overbeck-Överton

1130

und kunstwerken (1856; 4:e uppl. 1884), Die antiken
schriftquellen zur geschichte der bilden-den
kilnste bei den griechen (1868) samt Griechi-sene
kunstmythologie (1872). Arkeologiska museet vid
Leipzigs universitet är hufvudsakligen hans verk.
2 o. 3. G-g N.

Overbeck [åfer-], Fritz, tysk målare, f. 1869 i
Bremen, d. 1909, studerade i Düsseldorf från 1889,
lärde där 1891 känna de unge målarna Machenson och
Modersohn, som gästade staden för kort tid, och blef
af dem intresserad för byn Worpswede, belägen helt
nära hans födelsestad. 0. besökte stället, blef
bofast där 1894 och blef en af Worpswedeskolans
hufvudmän. Han målade hufvudsakligen landskap,
burna af kraft och lugn, af stark helstämning och
skarp naturiakttagelse. Stormig dag (1900) eges af
Kunsthalle i Bremen, Im moor (1903) af nya pinakoteket
i München, andra målningar af gallerierna i Breslau,
Solothurn o. a. 0. utförde äfven förtjänstfulla
raderingar. Jfr Kilke, "Worpswede" (3:e uppl., 1910),
och Bethge, ^Worpswede" (2:a uppl., 1907). G-g N.

Overbjerget, detacheradt verk vid Fredriksten (se
d. o.). 0., som anlagts 1682, spelade en viktig
roll vid Fredrikstens försvar såväl 1718 som 1814.
L. W:sonM.

Över Darwen [åu’v9 dä^en], detsamma som D a r w e n
(se d. o.).

Överdragen, halfbastion. Se Dragen.

Overflakkee [åferflakke], södra delen af holländska
ön Goeree-en-Overflakkee (se d. o.).

Overhallen, härad i Nordre Trondhjems amt, Norge,
ligger vid Namsen elf, ö. om Namsos, är 709
kvkm. och har 2,497 inv. (1910). Mycket skog och
stora jaktmarker, särskildt för skogsfågel och älg.
K. V. H.

Overhofretten för Norge kallades en genom
k. reskript af 14 mars 1666 i Kristiania upprättad
domstol, som trädde i stället för de forna norska
herredagarna som mellaninstans mellan lagtingen och
den för Danmark och Norge gemensamma Höjesteret
i Köpenhamn. O. upphäfdes genom inrättandet af
"stiftsoverretterne" likmätigt k. förordn, af 11
aug. 1797.
K. V. H.

Overijssel [åfere’jsel], ty. Oberyssel, provins
i Nederländerna, begränsas i v. af Zuiderzee, i
n. af Friesland och Drente, i ö. af Hannover och
Westfalen, i s. af Gelderland. 3,347 kvkm. 391,741
inv. (1911). Provinsen har sitt namn efter floden
Ijssel, som bildar sydvästra gränsen mot Gelderland,
och är hufvudsakligen ett slättland, som endast
i midten afbrytes af några sandkullar. I östra
delen består prov. af hedar, i v. af bördigt
marskland. Hufvudnäringar äro jordbruk och
ladugårdsskötsel. I landskapet Twenthe (östra delen)
finnes en mängd bomullsspinnerier och väfverier,
och vid Ijssel tillverkas lergods och tegel. De
viktigaste kanalerna äro Willemsvaart, Dedemsvaart,
Overijsselkanalen och Vecht–Emskanalen. Hufvudstad
är Zwolle.
(J. F. N.)

Overlandvaesenskommission, da. Se L and v
ae-senskommission.

Overlaerer, da. och no., lektor.

Overordentligt storting. Se Norge, sp. 1405.

Overpraesident (O ver president). Se Köpenhamn,
sp. 660.

Overret, norsk of ver domstol, hvartill underrät-

ternas utslag i vissa civil- (förr äfven brott-)
mål kunna hänskjutas, består af minst tre
medlemmar ("dommere"), en "justitiarius" och 2 ä 3
assessorer. Sådan domstol finns blott i Kristiania,
Bergen och Trondhjem. Vid förestående omorganisation
af den civila lagskipningen är man betänkt på att
slopa ofvannämnda instans. "Overretssak-förer" är
en examinerad jurist, som enligt offentlig fullmakt
har rätt att plädera inför overret (se A d-vokat,
sp. 202-203). K. V. H.

Overretsdistrikt. Se Norge, sp. 1408.

Overskou [å’verskov], Thomas, dansk författare, f. 11
okt. 1798, d. 7 nov. 1873, var 1821- 42 skådespelare
vid k. teatern och 1849-58 sceninstruktör. Han skapade
sig ett namn som författare. Påverkad af Heibergs
vådeviller, började han skrifva lustspel på dansk
grund, af hvilka flera gjorde stor lycka, såsom
Tre maaneder efter bryl-lupet (1828; "Tre månader
efter bröllopet", 1832), Östergade og Vestergade
(s. å.), Sy-jomfruerne i Gharlot-tenlund (1836;
"Sy-mamsellerna i gröngräset", 1859), En bryllupsdags
fataliteter (1840; "Herr Kläm eller Bröllopsdagen",
1845), Pak! (1845; "Bättre folk och pack", s. å.),
väl hans bästa arbete, och En valgdag (1853;
"Ett riksdags-mannaval ", 1854). Dessutom skref
han folkkomedierna Capriciosa (1836; tills, med
A. L. Arnesen; "Urdur eller Neckens dotter", 1851) och
F andens overmand (1854; "Den ondes besegrare", 1855)
samt öfversatte omkr. 80, mest franska, skådespel. En
samling af 0:s komedier utgafs 1850-53 i 6 bd, ett
urval 1877-78. Äfven utarbetade han en historisk
öfversikt af Den danske skueplads fra de förste spor
af danske skuespil indtil vore dage (5 bd, till 1848,
utg. 1854-66; forts, till 1874 afslutadt och utgifvet
af E. Collin, 2 bd, 1876). Denna öfversikt vittnar
om stort samlarnit, men lider af en viss tyngd och
brist på kritisk blick. 1868 utgaf 0. ett stycke s
j älf biografi, Af mit liv og min tid, 1798-1830.
E. Ebg.

Oversö (ty. Oeversee), by i Slesvig, 8,5 km. från
Flensburg. Där egde dagen efter slaget vid Slesvig en
för danska härens eftertrupp, en jägarkår, olycklig
träffning rum 24 apr. 1848. O. ligger 800 m. från
Sankelmark, där 6 febr. 1864, likaledes efter danska
härens återtåg från Dannevirke, arriärgardet
hade att utstå en allvarlig dust med fienden.
E. Ebg.

Överton [å’vertån; eng. utt. £u’v9tn], Charles E mest,
biolog, farmakolog, f. 25 febr. 1865 i Stretton,
England, student i Zürich 1884, studerade botanik
i Bonn 1886-87 och senare i Zürich, som assistent
vid botaniska institutet, blef filos, doktor där
1889 och docent i biologi 1890 samt assistent vid
fysiologiska institutet i Wiirzburg 1901. Efter att
genom sina arbeten (se nedan) ha skaffat sig namn som
en särdeles framstående forskare, kallades 0. utan
ansökan 1907 till e. o. professor

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 18:57:17 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfbt/0605.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free